Pensionssmällen: Två av tre vet inte vad som krävs för att få råd att gå vid 65

Så stor är pensionssprickan – och därför angår den dig

Önskelistan är betydligt dyrare än prognosen. I Söderberg & Partners rapport Pensionssprickan 2026 vill 64 procent ha minst 71 procent av sin lön som pension. Men bara 25 procent tror att de faktiskt når dit. Det är ett ganska stort glapp mellan drömmen om ett bekvämt liv och kalkylen som ligger och muttrar i ett digitalt pensionsbesked.

Okunskapen är själva kostnaden. Bara 35 procent uppger att de vet vad som krävs i pensionssparande för att nå sin önskade pensionsnivå. Det innebär att 65 procent saknar kunskap eller är osäkra. Siffrorna kommer från Söderberg & Partners rapport, som bygger på en Novusundersökning med 1 013 arbetande svenskar mellan 25 och 65 år.

Räkna baklänges från livet du vill ha

Din pension ska betala vardagen, inte imponera på Excel. Börja med att skriva ned vilken månadsinkomst du vill ha efter skatt som pensionär. Utgå från vad livet faktiskt kostar: boende, bil, mat, resor, fritid och sådant som sällan blir gratis bara för att du fyllt år. Dra sedan av vad du förväntar dig från allmän pension och tjänstepension. Det som återstår är ditt pensionsgap.

En enkel formel avslöjar problemet. Önskad månadsinkomst minus prognostiserad allmän pension minus tjänstepension minus eventuellt privat sparande är summan som saknas varje månad. Multiplicera inte bara med tolv och få panik i god ordning; pröva i stället flera scenarier för uttagsålder och utgifter. Det är där besluten finns.

Den bästa pensionsplanen är inte den som ser snyggast ut – utan den du förstår innan det är för sent att påverka den.

Riktåldern kan ha flyttat mållinjen

65-årsdagen är inte längre den självklara slutstationen. Riktåldern är riktmärket i de förändrade pensionsåldrarna, och för många åldersgrupper är den redan 67 år enligt Söderberg & Partners. Ändå vill 58 procent gå i pension vid 65 eller tidigare, medan 21 procent vill vänta till 67 eller senare. Här uppstår en klassisk svensk kombination: en tydlig ambition och en diffus uppfattning om reglerna.

Det räcker inte att känna igen ordet. 48 procent uppger att de inte vet hur riktåldern påverkar pensionssparandet och möjligheten att gå i pension. Bland 55–65-åringar säger 80 procent att de förstår vad riktålder betyder, men när de får en faktakunskapsfråga svarar bara 53 procent rätt. I gruppen 25–34 år är motsvarande andel 62 procent. Självförtroende är trevligt, men det betalar sällan elräkningen.

Tre reglage kan stänga ditt pensionsgap

Arbeta två år längre. Jämför först en kalkyl där du slutar vid 65 med en där du arbetar till 67. De extra arbetsåren ger fler inbetalningar, samtidigt som du behöver finansiera färre år utan lön. Exakt effekt beror på din lön, tjänstepension och uttag, men jämförelsen visar om två extra år är en rimlig affär eller ett pris du hellre betalar med sparande.

Sänk målet utan att sänka livet. Ett lägre utgiftsmål minskar pensionsgapet direkt. Gå igenom vad som kan vara borta när arbetslivet är slut – och vad som kan bli dyrare. Bolånet kanske är mindre, men fritiden har en kuslig förmåga att utveckla egna kostnader. Justera sedan den önskade månadsinkomsten och räkna om.

Prova olika uttagsåldrar innan du låser dig. Gör minst tre versioner: uttag vid 65, vid riktåldern och två år senare. Jämför därefter pensionsinkomsten med dina månadskostnader. Då blir pensionsåldern ett ekonomiskt beslut, inte en nostalgisk hyllning till hur det brukade fungera.

Checklista: det här ska du kontrollera i år

• Din målbild: vilken månadsinkomst vill du faktiskt ha som pensionär?
• Din prognos: hur stor del väntas komma från allmän pension respektive tjänstepension?
• Ditt eget gap: hur mycket saknas per månad mellan mål och prognos?
• Din riktålder: vilken ålder ska du jämföra med när du planerar uttaget?
• Din tjänstepension: finns den, och ser du dess betydelse i din samlade kalkyl?
• Ditt pensionssparande: hur mycket behöver du avsätta för att täppa till den återstående skillnaden?

Det viktiga är inte att gissa rätt i dag. Det viktiga är att sluta gissa. En genomgång av pension, riktålder, tjänstepension och privatekonomi ger dig fler handlingsalternativ medan de fortfarande är användbara. Efter sista lönen blir flexibiliteten, av någon märklig anledning, betydligt mindre.

Räkna på din pension före du räknar ned arbetsdagarna. Sätt ett realistiskt inkomstmål, jämför det med allmän pension och tjänstepension och identifiera pensionsgapet. Därefter kan du testa vad eget sparande, lägre utgifter eller ett par extra arbetsår gör för resultatet.

Riktåldern måste in i planen. Att vilja sluta vid 65 är fullt mänskligt, men kalkylen måste utgå från de regler och den pensionsålder som gäller för dig – inte från en gammal svensk vana.

Källor

• Söderberg & Partners Insurance Consulting, Pensionssprickan 2026 – siffror om önskad pensionsnivå, förväntningar, sparkunskap, uttagsönskemål och kunskap om riktålder. Läs rapporten
• Novus – undersökningen omfattade 1 013 arbetande svenskar i åldern 25–65 år.
• News55 Privatekonomi – Varnar för nya pensionssprickan: ”Två av tre svenskar vet inte”