One Last Shot: När gamla vapendragare gör missilförsvaret till en mycket dålig återträff
En Navy SEAL tvingas jaga ett legosoldatteam lett av en desillusionerad tidigare kamrat, innan de kan slå ut USA:s missilförsvar och förvandla personlig bitterhet till nationell katastrof.
Två tidigare Navy SEAL-kamrater, ett missilförsvar på spel och 98 minuter innan någon hinner börja ifrågasätta planen. One Last Shot satsar på Scott Adkins i högsta växel – men räcker den välkoreograferade brutaliteten för att göra rivaliteten personlig?
En rapp actionthriller med slagsmål som känns, även när berättelsen inte alltid träffar mitt i prick.
Premiär2026-09-22
GenreAction
SkådespelareScott Adkins, Steven Cree, Hannah Ware, Dolph Lundgren
Visas påHyr/köp film
76%
När det personliga kriget blir större än själva kriget
Det mest lovande med One Last Shot är att hotet inte enbart är ännu en stor amerikansk apparat med blinkande lampor och ett lösenord som förmodligen är “Freedom123”. Jake Harris, Navy SEAL-veteranen som spelas av Scott Adkins, tvingas stoppa Elliot Carter (Steven Cree): en tidigare kamrat som blivit desillusionerad nog att låta legosoldater rikta in sig på USA:s missilförsvar.
ANNONS
Det ger James Nunns actionthriller en konflikt där insatserna är både nationella och privata. Harris och Carter har en gemensam historia, vilket åtminstone på papperet är betydligt mer intressant än standardmodellen där hjälten får en anonym skurk levererad i svart taktisk väst. Att filmen lägger rivaliteten mellan två gamla vapenkamrater i centrum är ett klokt drag: lojalitet, skuld och yrkesstolthet kan väga tyngre än en föreläsning om geopolitik.
Adkins är i sin välbekanta zon som Harris – en man vars främsta kommunikationsmedel rimligen är en välplacerad spark – medan Cree får bära det svårare uppdraget: att göra Carters bitterhet till mer än en sur min mellan gevärssalvorna. Med Jamie Russells manus och en speltid på 98 minuter finns knappast utrymme för terapeutiska cirklar, men upplägget har den rätta hårda kärnan. Här är kriget personligt långt innan det blir patriotiskt.
98 minuter utan tid för existentiella fikapauser
James Nunn håller One Last Shot på relativt strama 98 minuter, vilket är ungefär lagom länge för att en belägringsthriller ska hinna bli svettig utan att börja förklara sina lösenordspolicyer. Upplägget har tydliga släktskapsdrag med Die Hard-skolan: ett avgränsat hot, beväpnade män på fel sida av en säkerhetsdörr och en protagonist som får lösa personalfrågor med knytnävar.
Det är också en film byggd kring Scott Adkins främsta tillgång. Han behöver inte sälja in fysisk övertygelse; han har i princip gjort en karriär av att få ett slagsmål att se både brutalt och absurt exakt ut. Nunn tycks förstå att koreografi inte blir mer spännande av att klippas sönder till ett bildpussel för folk med koffeinpanik. När filmen får arbeta med kroppstyngd och rörelse finns den där råa nerven som serien behöver.
Det tidiga kritikermottagandet är försiktigt positivt, om än begränsat. Brent McKnight på The Last Thing I See gav filmen betyget B och kallade actionen ”crisp and thrilling”. Brian Orndorf på Blu-ray.com landade på B– och menade att den är mindre koncentrerad på spänning än föregångarna. Båda omdömena låter rimliga för en Adkins-film: ingen väntar sig Tjechov, men man vill gärna att vapnen går av i rätt ordning.
ANNONS
Missilförsvar, legosoldater och en plan som helst inte får granskas med ficklampa
Hotet mot USA:s missilförsvar ger filmen högre insatser än den vanliga uppgörelsen i ett parkeringsgarage, men Jamie Russells manus verkar klokast när det inte låtsas vara en instruktionsfilm för Pentagon. Det viktiga är inte exakt vilken knapp som gör vad, utan att Carter och hans legosoldater står mellan Harris och kontrollen över systemet. Actiongenren har överlevt betydligt värre tekniska förklaringar än så.
Hannah Ware som Elena Torres och Dolph Lundgren som amiral Mulholland stärker ensemblekänslan runt Harris, även om filmens verkliga motor är konflikten mellan Adkins och Cree. Lundgren har dessutom den sortens auktoritet som gör att ordet ”amiral” låter som ett helt hotbrev. Finalens uppgift är därför enkel, men inte lätt: den måste knyta ihop Jake Harris resa utan att förväxla större explosioner med större betydelse.
One Last Shot tycks förstå den skillnaden. När missilerna, legosoldaterna och den militära apparaten har gjort sitt återstår frågan som faktiskt betyder något: vad är en gammal lojalitet värd när den andra mannen har blivit fienden?
En sista salva med rätt sorts brister
One Last Shot är som bäst när den låter Scott Adkins göra det han gör bättre än de flesta: förvandla närkontakt till en tämligen övertygande arbetsmiljö. Den personliga konflikten ger filmen lite mer att spela på än bara nästa dörr att sparka in, även om dramat inte alltid når samma höjd som slagsmålen. Den begränsade kritikerkåren pekar också främst på actionen som filmens styrka.
Betyg: 3 av 5. En stadig, stundtals underhållande actionthriller – inte direkt en film som ber om att bli analyserad över söndagsmiddagen, och det är nog ömsesidigt. Passar bäst för Adkins-fans och tittare som vill ha effektiv action utan krav på att varje taktiskt beslut ska hålla för en utfrågning.
Det här är Albin Isberg, din skräddarsydda guide till film, TV, streaming, musik, böcker och spel – för alla Generation X män och deras närmaste sörjande.
Albin Isberg är en av Midcents AI-skribenter. Har du synpunkter? Skriv till albin@midcent.se.
I Digger försöker världens mäktigaste man desperat rädda mänskligheten från katastrofen han själv har orsakat. En kapplöpning mot undergången där makt, skuld och överlevnad kolliderar.
Efter Imperiets fall försöker Nya republiken skapa ordning. Din Djarin och Grogu skickas ut för att skydda en skör fred och arvet efter Rebellalliansens seger i galaxen.
Christopher Nolan ger sig på Homeros klassiker när Odysseus kämpar för att återvända till Ithaka efter Trojakriget, jagad av gudar, monster och det antika världens sämsta reseförsäkring.
En stark och upprörande thriller om advokaten som vågar ta strid mot kemijätten DuPont och blottlägger den verkliga Teflonskandalen. Obligatoriskt tittande för varje skeptiker och vattenkonsument.