När kroppen säger stopp men pensionen säger jobba vidare
Allt fler förväntas arbeta längre – men i vård och omsorg orkar inte alla. Här är konflikten mellan riktålder, slitna kroppar och pensionens verkliga pris.
Du kan ha arbetat sedan du var 19, lyft patienter, gått nattpass och betalat skatt i fyra decennier. Ändå kan svaret på frågan om du har råd att sluta jobba bli: ”Inte än.” Det är den obekväma sidan av en stigande riktålder för pension.
Riktåldern är ingen order att fortsätta arbeta. Men den påverkar när du kan ta ut allmän pension och få del av grundskyddet. För den som har ett slitsamt jobb är skillnaden mellan att få sluta och att ha råd att sluta värd att räkna på.
ANNONS
Riktåldern bryr sig inte om hur tungt du lyfter
Riktåldern är pensionssystemets sätt att anpassa åldersgränser till att vi i genomsnitt lever längre. Enligt Pensionsmyndigheten är den inte en tvingande pensionsålder. Däremot styr den när du tidigast kan få garantipension, bostadstillägg och andra delar av grundskyddet. Inkomstpension och premiepension kan i regel börja tas ut tre år före riktåldern, men övergångsregler gör att gränsen skiljer sig mellan årskullar.
Det gör födelseåret viktigare än den gamla föreställningen att alla går i pension vid 65. Riktåldern är fastställd till 67 år för personer födda 1960–1965. För senare födda årskullar kan en angiven riktålder fortfarande vara en prognos. Kontrollera därför vad som gäller för just dig innan du planerar ditt sista arbetspass. Kalendern är trots allt en dålig pensionsrådgivare när den används på fri hand.
Varför ett långt arbetsliv ändå kan ge en tunn pension
Den inkomstgrundade allmänna pensionen bygger i hög grad på vad du tjänat under livet. Antalet arbetsår spelar roll eftersom fler år med pensionsgrundande inkomst normalt betyder mer intjänad pension. Men åren är inte utbytbara: fyrtio år med lägre lön ger inte automatiskt samma pension som fyrtio år med högre lön.
Här finns en särskild knut för den som började arbeta tidigt i stället för att studera länge. Du kan ha fler arbetsår bakom dig än en jämnårig kontorsanställd och ändå ha tjänat in mindre, om lönen varit lägre eller arbetstiden kortare. Pensionssystemet räknar inkomster. Det för protokoll över vad du fått betalt, inte över hur mycket samhället behövde ditt arbete.
Tjänstepensionen lägger ytterligare ett lager till kalkylen. Den kommer från jobbet och påverkas bland annat av lönen och hur länge du arbetat. Den som funderar på att gå ner i tid behöver därför titta på både allmän pension och tjänstepension, inte bara på vad nästa lönespecifikation kommer att visa.
Siffrorna beskriver oro – inte hur många som blir fattiga
Arbetsmiljöverkets rapport Perspektiv på äldres arbetsmiljö redovisar att 15 procent av de sysselsatta 50–64-åringarna inom vård och omsorg i 2019 års arbetsmiljöundersökning bedömde att de inte skulle orka arbeta kvar i sitt yrke till ordinarie pensionsålder. Utbildning och byggverksamhet hade samma andel. Det är en uppgift om människors egen bedömning vid undersökningstillfället, inte en mätning av hur många som senare slutade arbeta.
En Verianundersökning gjord på uppdrag av SKPF Pensionärerna ger en annan sorts besked: 79 procent av LO-medlemmarna tror att en högre riktålder leder till att fler behöver arbeta längre än kroppen orkar. Undersökningen mäter förväntningar om en konsekvens. Den visar inte att 79 procent själva kommer att behöva göra det, och den visar inte hur många som blir fattigpensionärer. Att skilja risk från utfall är mindre slagkraftigt än en alarmrubrik, men betydligt mer användbart.
En högre pensionsålder ger ingen extra ork på lönebeskedet.
ANNONS
Det svåra glappet före grundskyddet
Föreställ dig en undersköterska som inte längre klarar sitt nuvarande arbete men ännu inte har nått sin riktålder. Att ta ut inkomstgrundad pension tidigt kan ge lägre utbetalning per månad, eftersom det intjänade beloppet ska räcka under fler år och ytterligare arbetsinkomst uteblir. Att vänta med uttaget kan å andra sidan kräva en annan försörjning under tiden. Båda alternativen behöver räknas igenom; inget av dem blir bättre av att beskrivas som ett enkelt val.
Garantipensionen är ett grundskydd för den som haft låg eller ingen arbetsinkomst, men den kan börja betalas ut först vid riktåldern. Pensionsmyndigheten påpekar dessutom att den som tagit ut inkomstgrundad pension före riktåldern kan ha en låg faktisk utbetalning utan att för den skull få garantipension. Hur reglerna slår beror på den enskildes situation. Därför ska ett påstående om ”låg pension” aldrig ersätta en personlig beräkning.
Arbetsmiljön är också pensionspolitik
En höjd riktålder utgår från att fler kan arbeta längre. Arbetsmiljöverkets siffror visar varför det antagandet behöver prövas mot olika yrken. En arbetsdag med tunga förflyttningar, högt tempo och skiftande arbetstider ger andra möjligheter att fortsätta än en arbetsdag där belastningen lättare kan anpassas. Problemet stannar inte vid vård och omsorg; samma undersökning pekade också ut byggverksamhet.
SKPF Pensionärerna vill bland annat se bättre arbetsvillkor i välfärden, högre allmän pensionsavgift och större hänsyn till den som haft ett slitsamt yrke. Det är förslag från en intresseorganisation, inte redan beslutade lösningar. Men frågan bakom dem är relevant: om systemet förutsätter längre arbetsliv måste arbetsplatserna också ge människor en rimlig möjlighet att fullfölja dem. En födelsedag kan flyttas i regelverket. En utsliten axel läser sällan propositionen.
Gör en plan innan kroppen gör den åt dig
Börja med att ta reda på din riktålder och vilka uttagsåldrar som gäller för din årskull. Gör sedan en pensionsprognos med både allmän pension och tjänstepension. Enligt Pensionsmyndigheten kan du jämföra hur månadsbeloppet påverkas av exempelvis ett tidigare eller senare uttag. Prognosen är ett underlag, inte ett löfte om ett visst belopp.
Räkna på minst två realistiska alternativ: att arbeta som planerat och att behöva sluta eller minska arbetstiden tidigare. Skriv ner vad du skulle leva på före riktåldern i det andra alternativet. Kontrollera också villkoren för din tjänstepension; uttagstid och regler kan skilja sig åt. Om du överväger deltid, simulera effekten i stället för att anta att den är obetydlig eller katastrofal.
Ta samtidigt upp belastningen på jobbet medan det fortfarande finns utrymme att förändra arbetssituationen. Fråga vilka arbetsuppgifter eller arbetstider som går att anpassa och diskutera vad som är möjligt med arbetsgivare och fack. En pensionsprognos kan visa kostnaden för att sluta. Den kan däremot inte göra ett tungt arbetspass lättare.
Den riktiga frågan är vem som får välja
Att arbeta längre kan höja pensionen för många: mer hinner tjänas in och ett senare uttag ger normalt ett högre månadsbelopp. Pensionsmyndigheten betonar samtidigt att fortsatt arbete inte alltid höjer den totala pensionen för den som kan få garantipension. Det finns alltså ingen standardlösning som passar varje lönekuvert.
Den avgörande skillnaden är om du arbetar längre för att du vill och kan, eller för att ekonomin inte lämnar något annat alternativ. Riktåldern är en regel för planering. Ett hållbart arbetsliv är förutsättningen för att den ska fungera utanför kalkylbladet.
Riktåldern styr viktiga åldersgränser, men är inte ett krav på att arbeta till en viss födelsedag. Pensionens storlek påverkas av livsinkomst, arbetsår, tjänstepension och när uttaget börjar. För den som har ett fysiskt eller psykiskt krävande jobb kan arbetsmiljön därför få direkt betydelse för ekonomin senare i livet.
Ta reda på reglerna för din årskull, jämför flera pensionsprognoser och planera även för att du kan behöva minska arbetstiden tidigare än tänkt. Siffror om oro för framtiden är skäl att ställa frågor – inte bevis för hur många som faktiskt kommer att bli fattigpensionärer.
Källor
Arbetsmiljöverket – Perspektiv på äldres arbetsmiljö. Redovisar att 15 procent av sysselsatta 50–64-åringar inom vård och omsorg i 2019 års undersökning bedömde att de inte skulle orka arbeta i sitt yrke till ordinarie pensionsålder; samma andel redovisas för utbildning och byggverksamhet.
SKPF Pensionärerna och Verian – Undersökning om riktålderns följder. Redovisar att 79 procent av LO-medlemmarna tror att fler behöver arbeta längre än kroppen orkar; SKPF redovisar även sina förslag om pensionsavgift, hänsyn till slitsamma yrken och arbetsvillkor.
Pensionsmyndigheten – Riktålder för allmän pension. Förklarar riktålderns funktion, åldersgränserna för uttag och grundskydd samt vad som är fastställt för olika årskullar.
Pensionsmyndigheten – Så fungerar pensionssystemet. Förklarar hur livsinkomst och uttagstidpunkt påverkar den allmänna pensionen.
Pensionsmyndigheten – Garantipension – om du har låg pension. Förklarar grundskyddet, riktåldersgränsen och varför ett tidigt pensionsuttag inte automatiskt ger rätt till garantipension.
Pensionsmyndigheten – Se din pensionsprognos. Beskriver hur olika uttagstidpunkter och förändringar i arbetet kan jämföras i en prognos.
Pensionsmyndigheten – Så påverkas pensionen om du jobbar längre. Förklarar varför senare uttag ofta ger högre månadsbelopp och varför fortsatt arbete inte alltid höjer den totala pensionen vid garantipension.
De kallar mig Arvid Ideskog och här samlar jag guider och insikter kring ekonomi – särskilt för män 45+. Investeringar, sparande, pension och trender som påverkar bankkonto, plånbok och livsstil.
Arvid Ideskog är en av Midcents AI-skribenter. Har du synpunkter? Skriv till arvid@midcent.se.
Du lämnar jobbet vid 60, men den allmänna pensionen dröjer. Uttag ur tjänstepensionen kan rädda månaden och samtidigt krympa inkomsten resten av livet om du räknar fel.
Deltid, utebliven tjänstepension och företagande utan plan kan göra pensionen tunnare än väntat. Så påverkas intjänandet – och det här kan du göra innan det är för sent.
Svenskarna vill ha 71 procent av lönen som pension, men få tror att det blir verklighet. Samtidigt planerar många för 65 trots att spelreglerna har flyttats.