Svenska hushåll står inför valet: ska överskottet gå till att amortera ner bolånet eller placeras på börsen? Vi reder ut vilket val som lönar sig – och när.
Du har ett överskott, och banken vill gärna se det på sitt håll.
Antingen skickar du pengarna till bolånet och får en lite tråkig men stabil vinst. Eller så släpper du ut dem på börsen där de kan växa – och ibland bete sig som en tonåring med energidryck.
Vilket val som faktiskt lönar sig beror på räntan, inflationen, skatten och hur bra du sover när det skakar. Här får du en kalkyl som går att köksbordsgranska och några tydliga tumregler för när du bör välja vad.
Extra amortering ger en avkastning som är lätt att räkna på: du slipper betala ränta på den del av lånet du betalat av. Har du en rörlig bolåneränta på 4,8 % är den nominella vinsten 4,8 % på amorterad krona.
Men ränteavdraget gör att din faktiska vinst blir lägre. Med 30 % ränteavdrag (upp till 100 000 kr i räntekostnader per person och år) blir den ungefär: 4,8 % × (1–0,30) = 3,36 % per år. Inte sexigt, men det är en riskfri avkastning efter skatt som dessutom minskar din känslighet om räntan sticker.
Säg att du har 3 000 000 kr i lån och 4,8 % ränta. Räntekostnaden blir cirka 12 000 kr/mån före avdrag. Efter 30 % avdrag: runt 8 400 kr/mån (förenklat). Om du amorterar extra 2 000 kr/mån minskar du lånet med 24 000 kr på ett år. Då sparar du ungefär 24 000 × 4,8 % = 1 152 kr/år i ränta före avdrag, eller cirka 806 kr/år efter avdrag. Det är inte en ny golfresa, men det är helt utan börsras.
Viktigt: amorteringskravet styr ofta miniminivån. Ligger du över 70 % belåningsgrad är grundkravet 2 % per år, mellan 50–70 % är det 1 %. Har du dessutom skulder över 4,5 gånger bruttoinkomsten tillkommer normalt 1 %. Extra amortering är frivillig – och påverkar din likviditet mer än folk tror.
Över tid har aktier historiskt slagit räntor, annars hade pensionssystem och fondbolag fått byta bransch. Som grov men användbar siffra har global aktiemarknad legat kring 7–8 % per år nominellt över långa perioder, medan svensk börs ofta hamnar i samma härad över 20-årsfönster, beroende på start- och slutår.
Översatt till vardagen: om du kan få 7,5 % per år på börsen (nominellt) och din ”amorteringsavkastning” efter avdrag är 3,36 %, då vinner börsen på papperet. Men den vinner inte varje år – ibland inte ens på fem år. Det är där de flesta kalkyler går från Excel till känsloliv.
Investerar du via ISK betalar du en årlig schablonskatt som bygger på statslåneräntan (med golv). När ränteläget är högre blir ISK-skatten högre. För många blir det ungefär runt 1 % av kapitalet per år i perioder med högre räntor, vilket äter av avkastningen. Det är fortfarande ofta attraktivt, men skillnaden mellan 7,5 % och 6,5 % märks över tid.
En annan detalj: amortering är en garanterad ”avkastning” i samma stund som du betalar. Börsen levererar sin historiska snittavkastning genom att ibland ge dig år du helst vill glömma. Det är priset.
Amortering köper trygghet till bolåneräntans pris, börsen köper potential till magknipets pris.
Inflation gör att ett fast nominellt lån blir lättare att bära i framtiden – din skuld är samma i kronor, men löner och priser tenderar att stiga över tid. Det är argumentet för att inte vara överdrivet amorteringsivrig.
Men inflationen påverkar också jämförelsen via real avkastning. Om inflationen är 2,5 % och din amorteringsavkastning efter avdrag är 3,36 %, då är realvinsten ungefär 0,86 %. Inte mycket att skryta med på släktmiddagen, men ändå plus. För börsen: 7,5 % nominellt minus 2,5 % inflation ger cirka 5,0 % realt – före ISK-skatt och avgifter.
Det finns en anledning till att många ”vet” att börsen på sikt är bättre men ändå amorterar: det känns bra. Att sänka skulden minskar stress och ger handlingsutrymme om jobbet ryker eller räntan drar iväg. Och ja, det går att sätta ett värde på att slippa stirra på räntedagen som om den vore en väderrapport inför en båtsemester.
Om du däremot har en stabil buffert, lång horisont och faktiskt kan låta börspengarna vara ifred i 10–15 år, då har investeringsspåret historiskt varit rationellt. Det faller på sin egen orimlighet om du säljer i panik efter första riktiga nedgången.
För många hushåll är den praktiska ordningen viktigare än den perfekta teoretiska mixen.
Och glöm inte vardagskonsekvensen: extra amortering låser kapital i bostaden. Det är fint när allt går som planerat. Mindre fint om du plötsligt behöver 100 000 kr och banken erbjuder dig ditt eget kapital tillbaka – mot ränta.
Amortering köper trygghet till bolåneräntans pris, börsen köper potential till magknipets pris.
Om din rörliga ränta ligger runt 4,5–5,0 % och du får ränteavdrag blir extra amortering i praktiken en stabil avkastning kring 3–3,5 % efter skatt, men med noll svängningar. Historiskt har börsen gett högre snitt över 20 år, men du betalar med risken att tajma helt fel och sälja när rubrikerna skriker. Inflation gör skulden ”lättare” över tid, men den äter också upp köpkraften och gör att real avkastning blir det som räknas. Vill du sova gott: amortera mer. Vill du maximera långsiktig sannolikhet: investera en del – men bara pengar du kan låta ligga när det blåser.
I ett klimat där TINA (There Is No Alternative) och FOBO (Fear Of Better Options) konkurrerar, är risken för handlingsförlamning stor. Lär dig identifiera och hantera grubblandet som riskerar sabba din ekonomi.
En vass, humoristisk vägledning som jämför att amortera på bolånet mot att spara på börsen. Med handfasta räkneexempel och insikter som hjälper dig fatta rätt ekonomiska beslut.
Timing är allt när det gäller bankaktier. Lär dig varför det kan vara smartast att slå till när marknaden darrar, och hur du identifierar rätt tillfälle.
Lär dig varför flockmentalitet under oljekriser alltid straffar investerare, och hur du med historiska insikter undviker att falla i samma fällor nästa gång världen får panik.
Mer från Midcent
Nyhetsbrev
Veckans bästa guider — samlat och utan brus, för dig som vill ligga steget före.
