Leonardo DiCaprio bränner av sitt livs roll: One Battle After Another slår knock redan innan eftertexterna rullar
Paul Thomas Andersons nya trumf One Battle After Another är både en politisk elchock och en filmisk fullträff – där DiCaprio sladdar in som antihjälte och Sean Penns skurk bjuder på årets comeback. Visual poesi, brutal satir, och ett soundtrack som svider.
”Med kirurgisk precision dissekerar Anderson samtiden – och får publiken att vrida sig av skratt, samtidigt som verkligheten känns snäppet vassare efteråt.”
Paul Thomas Anderson
Andersons regissörsvirtuositet och den politiska satiren som bländar
Att se Paul Thomas Anderson i full attackmode mot samtidens politiska villervalla är ungefär som att se Banksy bänka sig utanför ett MUF-möte—roande, skarpt och ibland så brutalt genomträngande att man trillar av stolen. I One Battle After Another har Anderson vävt ihop action med samhällssatir på ett sätt som får samtida politik att se ut som en slapstick-föreställning där alla glömt manus hemma. Filmen skärskådar vår tids polarisering med kirurghandskar, men utan att backa för att sätta kniven där det behövs. Ta bara scenerna där revolutionära kämpar debatterar om klimataktion eller TikTok-strategier – någonstans mellan Monty Python och Twittertrådar i akut behov av moderation. Anderson lyckas skildra aktivismens misslyckanden med svart humor, samtidigt som han bjuder på ett emotionellt djup som drabbar överraskande hårt när ridån för de stora gesterna går ned.
Det är ett stilgrepp RogerEbert.com ringar in med orden:
“en anmärkningsvärt framåtdrivande, rolig och till slut rörande skildring av människor uppslukade av ett kaosmaskineri.”
Här pendlar filmen mellan extas och uppgivenhet, mellan politiskt allvar och skratt på egen bekostnad – en melankolisk dans med skarpslipade nitar och glimten i ögat. Att någon recensent på Metacritic fortfarande bläddrar frenetiskt i bruksanvisningen är knappast förvånande. Andersons lektion i samtida kaos är lika förbryllande som skickligt levererad: en satir som lyckas vara betydligt mer än en skicklig passning – den är huvudet på spiken och skäms inte för att säga sanningen högt.
DiCaprios antihjälte och Sean Penns klös: rollistan som vi älskade att frukta
Att kalla Leonardo DiCaprios porträtt av Bob Ferguson för “sliten men själfull” vore som att beskriva James Bond som smått äventyrlig. Ferguson är en revolutionär som sett bättre dagar – och kanske även bättre tvättider – men DiCaprio skänker honom en mänsklighet som går rakt in i märgen på publikens egna existentiella tvivel. Influenserna från Jeff Bridges ikoniska “The Dude” syns tydligt, vilket gör Ferguson till filmårets mest oväntat älskvärda antihjälte. Inte konstigt att Cinemablend påpekar hur DiCaprio “lånar sin laidback-anda och karisma för att skapa en hjälte som faktiskt känns på riktigt.” Det märks att han är trött på machomannen – här får vi action med känslosvett och trasiga ideal, utan hjältepose.
Motståndet? Sean Penn dammar av sin ruggigaste sida som överste Steven J. Lockjaw, och levererar enligt RogerEbert.com “sin mest komplexa antagonist på decennier, lika delar sanning och karikatyr.” Det är en rolltolkning som får Oscars-tjänstemännen att dubbelkolla kuverten redan till hösten. Om du hinner blinka under konfrontationerna kan du dessutom njuta av färgstarka biroller – Teyana Taylor som den sylvassa Perfidia Beverly Hills och Benicio Del Toro som Sensei Sergio bjuder på välavvägda skopor camp, mörker och energi. Här finns lika mycket misslyckad aktivistromantik som dräpande självinsikt; Andersons rollgalleri är som skapat för en värld där ingen längre vet om nästa paroll är till för demonstration eller TikTok.
Slutligen: satir med hjärta, svett och kaos – och precis vad vi behöver?
Paul Thomas Anderson levererar med One Battle After Another en sylvass samtidsspegel där det politiska löjets skimmer möter mänsklig längtan efter mening. Det är dråpligt, bitskt och berörande – en kombination som (nästan) får en att tro på filmkonstens förmåga att både underhålla och ruska om. Anderson visar att granatsplitter och känslor går utmärkt att blanda, och publiken får sin beskärda del av både gapskratt och existentiell magknip.
Tittarna på IMDb har redan hurrat högt, med ett betyg på 8,3/10 (källa: IMDb i juni 2025), medan Metacritic landar på stabila 83/100. Konsensus på nätet? De analytiska älskar de filosofiska bottnarna, medan nöjesjägarna hyllar action och stjärnglans. Det som kan hålla tillbaka vissa är filmens okonventionella berättarstruktur (är du allergisk mot plot-twist och självironi: lycka till!).
Betyg: 4,5 av 5 – en blivande Anderson-klassiker.
För vem? Om du uppskattar politisk satir, tycker att Leonardo DiCaprio är roligare när han luktar självtvivel än eau de cologne och vill ha eskapism med hjärncellerna påslagna – här är din nya helgfilm. Som IndieWire sammanfattar det:
”Det är sällan en film så elegant lyckas punktera samtidens pretentioner och ändå få oss att heja på de trasigaste idealisterna.”
Kort sagt: för dig som älskar film där även idiotin får skina.
One Battle After Another – 2025 – Paul Thomas Anderson – Rollistan innehåller bl.a:
Leonardo DiCaprio, Sean Penn, Chase Infiniti, Benicio del Toro
Bilder från TheMovieDataBase. Paul Thomas Anderson
