USA-effekten: Företagen som ryser inför varje presidentval

Medan Sverige formligen älskar att spekulera kring vem som blir nästa statsminister är verkligheten kanske något mer nyanserad – åtminstone om du sitter i ledningsgruppen för ett svenskt storföretag. Stockholms och Rosenbads maktskiften kan kanske skapa viss osäkerhet, men frågar du toppcheferna på företag som Spotify, Saab eller AstraZeneca är det snarare varje presidentval på andra sidan Atlanten som får nackhåren att resa sig och blodtrycket att rusa.

USA är långt mer än bara världens största ekonomi med ett BNP på över 26 000 miljarder dollar. Supermakten är också en avgörande marknad och strategiskt nav för några av Sveriges absolut viktigaste bolag. När amerikanerna går till valurnorna hänger svenska vd:ars karriärer, kvartalsrapporter och strategiska framtidsvisioner i luften. Marknaden pendlar mellan hopp och förtvivlan – och resultaten märks inte sällan direkt i aktiekurserna. Det är ingen överdrift att påstå att Vita husets politik kan forma svenska företags verklighet mer än inrikespolitiken hemma i Rosenbad någonsin gjort.

Vita huset vs Rosenbad – bolagen som svettas över USA:s valresultat

Spotify erbjuder ett tydligt exempel på detta fenomen. Musikstreamingtjänsten har sedan sin grundning gjort USA till sin primära marknad; en plats där användarantalet stigit som bäst – men där även politiska vindar blåser hårt och snabbt. Sedan noteringen på Nasdaq-börsen 2018 har företaget blivit än mer sårbart för amerikanska policybeslut, med diskussioner om konkurrenslagstiftning och integritetsfrågor som ständigt hotande moln vid horisonten. När demokrater och republikaner kraftfullt argumenterar över reglering av Big Tech-jättar rör det inte bara jättar som Amazon och Google. Svenska Spotify riskerar att klämmas rejält i korselden, och minsta antydan om hårdare regelverk eller nya avgifter kan sända aktien till skakiga nedgångar.

“I ett amerikanskt presidentval är varje svenskt storföretag bara ett policyslag ifrån pannkaka.”

Tech-branschen är dock knappast ensam. Svenska industrijätten Saab, som exporterar både avancerade stridsflygplan och högteknologiska vapensystem över Atlanten, är om möjligt ännu mer känsliga. Saab är närmast livsviktigt beroende av det enorma amerikanska försvarsdepartementet Pentagons beställningar och samarbeten. Detta innebär med andra ord att det spelar större roll vad som händer i Pentagon och Capitol Hill än vad svenska riksdagen röstar om i termer av företags framtidsutsikter. Varje gång en president tar plats bakom skrivbordet i Ovala rummet förändras strategier, försvarsbudgetar och säkerhetspolitiska prioriteringar radikalt – och för Saab blir varje valrörelse ett lotteri med miljoner dollar i insatser. Kommer nästa president att öka försvarsanslagen eller dra åt budgetbromsen? Det är en fråga som Saab:s aktieägare, vd och styrelse aldrig slutar svettas över.

AstraZenecas huvudvärk – amerikansk vårdpolitik är ingen hälsokur

Det är ingen slump att AstraZeneca håller ögonen stenhårt fästa vid amerikanska presidentdebatter. Rimligtvis borde svensk vårdpolitik spela stor roll för ett läkemedelsbolag med rötter i Södertälje, men faktum är att vad Magdalena Andersson eller Ulf Kristersson tycker om det svenska högkostnadsskyddet är av marginell betydelse jämfört med de politiska svängningarna i Washington. AstraZeneca genererar omkring 40 procent av sina årliga intäkter i USA, vilket motsvarar cirka 17 miljarder dollar under fjolåret. Redan minsta antydan från en presidentkandidat om reglering av läkemedelspriser, ändrade patentlagar eller förnyad sjukvårdslagstiftning kan få investor relations-avdelningen att skicka ut kriskommunikéer och analytiker att vilt justera sina prognoser. Ett demokratiskt presidentskap betyder oftast hårdare krav på prisförhandlingar och ökat fokus på generisk konkurrens, medan republikaner historiskt sett tenderat att ge läkemedelsbolagen ett generösare spelutrymme – något som absolut inte går helt obemärkt förbi AstraZenecas ledningsgrupp och aktieägare.

“När Vita huset förkunnar att vården ska förbättras fruktar AstraZeneca att det innebär en förbättring på deras bekostnad.”

Presidentvalet 2024 väntas återigen göra hälsopolitiken till ett slagfält. Om diskussionerna kring ”Medicare for All” och lägre läkemedelskostnader når ny styrka, hamnar AstraZeneca än en gång mitt på frontlinjen. En skärpning av priserna skulle kunna innebära miljardförluster, storskaliga omstrategier och potentiella neddragningar i forskning och nyanställningar. Kort sagt – valet avgör långt mer än nästa kvartalsrapport.

Ansiktsrynkor och tulloro – svenska exportörer håller andan

Om du hör hesa suckar från Göteborgstrakten kan det mycket väl vara Volvos chefer som stirrar förtvivlat på CNN:s valprognoser. De senaste åren har svenska exportföretag hamnat direkt i skottlinjen för amerikansk handelsprotektionism, och utbildats i en smärtsam erfarenhet: tweet-diplomati kan ha lika dramatiska effekter som reella lagändringar.

Volvo Cars, med sin omskrivna produktionsanläggning i South Carolina, är visserligen delvis vaccinerade mot särskilda importtullar tack vare lokal produktion. Men komponentbrist och merkostnader på råvaror som blivit föremål för tullar har visat sig kunna skära djupa hål i lönsamheten. Lägg därtill svenska stål- och pappersproducenter – vars export till USA uppgår till tiotals miljarder kronor varje år – och du förstår varför exportföretag fasar inför varje nytt presidentskifte.

Under Trump-administrationen insåg bolagen på allvar att plötsliga tullbeslut, twitterutspel och hämndaktioner inte bara är retoriska hot; de är snabbverkande företagsgifter. När Biden tog över Vita huset andades många lättat – men amerikansk protektionism är numera en politisk konstant, och bolagen vet att nästa president lika gärna kan skruva upp retoriken och tarifferna igen. Följderna är tydliga: stigande kostnader, lägre marginaler och färre satsningar på tillväxt och innovation.

“Amerikanska presidenters spontana politiska infall kan skrämma svenska bolag mer än någon budgetproposition från Rosenbad.”

Utöver detta lever svenska företag också med evig oro över exportbegränsningar och sanktioner relaterade till geopolitiska konflikter, exempelvis vad gäller teknikexport till Kina eller Ryssland. Stora företag som ABB, Ericsson och Alfa Laval har väldokumenterade erfarenheter av hur amerikanska administrationers utrikespolitik kan slå hårt och blixtsnabbt. För varje ny president skapas alltså en osäkerhet som inte bara syns tydligt i pressmeddelanden, utan också dramatiskt i företagens vinstmarginaler och aktiekurser.

“Medan Rosenbad formar rubrikerna hemma, är det Vita huset som formar resultatrapporterna.”

För svenska storföretag som Spotify, Saab, AstraZeneca och Volvo har resultaten i amerikanska presidentval djupgående konsekvenser som vida överträffar betydelsen av den inhemska svenska politiken. USA är Sveriges tredje största exportmarknad, med en export på omkring 160 miljarder kronor årligen enligt SCB (2022). För bolag som AstraZeneca står USA-marknaden för ungefär 40 procent av intäkterna, runt 17 miljarder dollar per år, medan försvarskoncernen Saabs beroende av Pentagon gör dem särskilt känsliga för politiska skiften där försvarsanslagen kan ändras hastigt. Spotifys marknadsvärde skakas av politiska debatter kring amerikansk konkurrenspolicy gentemot stora teknikföretag. President Trumps tid vid makten visade svenska exportörer konsekvenserna av plötsliga tullbeslut – där stål- och pappersindustrin fick hantera betydande merkostnader. Presidentvalens osäkerhet och dess efterföljande policyförändringar påverkar därmed direkt svenska företags lönsamhet, strategiska planering och aktiekurser, långt mer än vad en svensk budgetproposition någonsin kunnat orsaka.

Liknande ämnen värda att fördjupa sig i:

• Bidenomics-bubblan: Så påverkar USA:s ekonomiska politik din portfölj.
• Valfläsk i världsekonomin: Tre scenarier som svenska investerare bör ha koll på inför USA:s nästa presidentval.
• Tweetekonomi – Varför amerikanska presidenters korta meddelanden kan betyda stora rörelser på Stockholmsbörsen.

Källor och underlag:

Data och underlag hämtade från bland annat Statistiska centralbyrån (SCB), Finansinspektionen (FI), företagens egna finansiella rapporter samt rapportering från Dagens Industri, Affärsvärlden och Sveriges största affärspublikationer.