Due diligence: Därför undersöker VC:s allt innan de rör en krona – och varför du också borde göra det

Tänk dig följande scenario: ett gäng välklädda herrar stormar in på ett flashigt startupkontor med självsäkert leende och en mapp fylld med frågor du aldrig ens övervägt att ställa. De frågar ut alla från VD till sommarpraktikanten, granskar siffror i kalkylblad som vore det en skattjakt och försöker febrilt hålla pokeransiktet när någon nämner något om ”disruptiva synergier”. Det här är en vanlig tisdag i en riskkapitalists arbetsvecka – minutiöst grävande och hårdnackat ifrågasättande som krävs innan en enda krona byter ägare. Något som vi vanliga dödliga investerare (pinsamt ofta) tycks glömma bort att göra innan vi köper hundratals aktier baserat på en kompis entusiastiska tips under en halvdan aw.

Därför gräver riskkapitalisterna i skrivbordslådorna på startupkontoret

För den som jobbar som venture capitalist (eller VC som vi mer bekvämt kallar det) handlar investeringar aldrig bara om att tro på ett startupbolags flashiga presentationsbilder eller grundarens imponerande LinkedIn-profil. I praktiken är det snarare en ekonomisk detektivjakt på steroider. VC-firmor vet att nio av tio nystartade företag kommer flamma ut som kinesiska nyårsraketer; spektakulärt, dyrt och oftast i total tystnad av samtliga vittnen efteråt. Därför lämnas absolut ingenting åt slumpen när det handlar om att särskilja vinnarna från de oundvikliga förlorarna.

VC:s letar förstås efter uppenbara saker som marknadspotential, affärsmodell och teknologi, men stannar långt ifrån där. I stället sätter man sig ned med teamet på företaget, gärna under obekväma timmar och i obekväma stolar, och läser kroppsspråk, dynamik och skannar efter personliga egon större än budgeten. Man tar in oberoende experter som sätter företagets teknik och siffror under mikroskop. Allt ner till den där lilla post-it-lappen kastad i papperskorgen, där någon (förmodligen alldeles för ärligt) kladdat ner ”Vi bränner pengar snabbare än Usain Bolt springer 100 meter”. Gissa vad? Den här skoningslösa kontrollen fungerar.

“Den här idén är värd miljarder” — katastrofer vi älskar att glömma

Det är ingen hemlighet att startupvärlden, med sina glamorösa löften om guld och gröna skogar, ibland påminner om en cirkus fylld av dyrt PR-trickstrolleri. Låt oss ta en snabb promenad längs investerarnas Hall of Shame. Kommer du ihåh WeWork? Adam Neumanns meditationssessions och IPO-drömmar drev värderingen upp till hisnande 47 miljarder dollar. Men vid en skarpare kontroll upptäcktes att bakom eldsprutande ordkonster och karismatiska uppvisningar dolde sig en företagskultur med svag kontroll och uppblåsta finansiella prognoser på gränsen till fantasi. Eller varför inte Elizabeth Holmes och Theranos, det ikoniskt fiaskovarslet i Silicon Valley? Blotta genomläsningen av en enklare extern rapport från medicinska experter kunde snabbt ha avslöjat att den revolutionerande mirakelmaskinen var lika effektiv som att spå framtiden genom att läsa kaffesump.

”Ett spektakulärt magplask är oftare en fråga om bristande research än brist på intelligens.”

Sveriges svar på startupskräckhistorier – den febriga modeportalen Boo.com – brände igenom 1,4 miljarder kronor i riskkapital på rekordkort tid under slutet av 90-talet. Ett exempel där djupare research hade avslöjat brister redan innan bolaget hunnit skriva sin legendariska första rad i näringslivets historieböcker över ”saker vi helst sopar under mattan”.

Låt dig inte luras av karisma och en snygg kostym

Vi människor, och kanske särskilt vi herrar i medelåldern, tycks märkligt nog vara programmerade att lägga alldeles för stor vikt vid första intrycket. En självsäker entreprenör med ett perfekt slipsknutet leende och ett retoriskt talent värdigt en politisk debatt får oss att känna förtroende på mindre än 20 sekunder. Men hur ser det egentligen ut när man lyfter på locket och kikar ner bland siffrorna?

Enligt Finansinspektionen (FI) och Statistiska Centralbyrån (SCB) missar en genomsnittlig privatinvesterare ofta det allra viktigaste: djupare research. FI har rapporterat att nästan två tredjedelar av investerare fattar köpbeslut baserat på känslor och snabb magkänsla hellre än på konkreta fakta. Bara under det senaste decenniet har mer än hälften av svenska privatsparare uppgett i undersökningar att de investerat på tips från vänner eller bekanta, utan att göra egna kontroller. Resultatet blir att många åker på rejäla ekonomiska näsbrännor helt i onödan. En investeringsförlust svider förstås alltid, men den bränner särskilt mycket om man inser att en snabb googling eller ett enda samtal med någon väl insatt hade kunnat förhindra kalaset.

Riskkapitalister är cyniska av naturen – och det borde du och jag också vara. Visst får entreprenören gärna klä sig väl och hålla en spännande presentation, men kan bolaget visa upp hållbara siffror, realistiska prognoser och ett kompetent team bakom den där snygga fasaden? Med hårt intjänade pengar ska man aldrig finansiera någons uppblåsta ego eller naiva fantasier.

Köksbordskontroll för vardagsinvesteraren – anamma riskkapitalistens knep

Bara för att du saknar ett team av tekniska experter och revisorer betyder det inte att du behöver skjuta på höften. Det är långtifrån kosmisk raketvetenskap att göra grundläggande due diligence själv vid köksbordet, och detta kräver inte mer än några timmars tid och lite sunt förnuft. Här har du några enkla punkter att börja med:

• Siffrorna ljuger (för det mesta) inte: Ta en titt på företagets balansräkning och resultat över tid. Gör jämförelser mellan tidigare prognoser och faktiska resultat. Finns det mönster av överdrivet optimistiska löften eller obefintliga vinster?
• Produkten i verkligheten: Testa själv det bolaget säljer eller gör. Om det är en app eller digital tjänst, prova hur smidigt och användarvänligt systemet faktiskt är utanför powerpoint-presentationen.
• En Linkedin-session med grundarna: Lägg en timme på Linkedin och sök igenom historiken hos vd och styrelsen. Har de ett track record man imponeras av, eller flera projekt bakom sig som gått upp i rök efter initial hajp?
• Tjuvkika på grannarna: Jämför bolagets erbjudande med dess konkurrenter. Har konkurrenterna starkare siffror, bättre ledarskap eller kanske redan betydligt bättre produkter? Då kan det vara läge att tänka igenom investeringen en gång till innan du trycker på köpknappen.

Pinsamt nog räcker fem minuter på Google för att slå genomsnittet

Det är egentligen ganska genant hur enkelt man kan höja sin investeringsnivå från ”skjuta i mörkret” till ”hyfsat välinformerad ekonomisk guru” på kort tid. Ekonomifakta och Dagens Industri har båda visat tydliga samband mellan enkel research och ökad avkastning. DI rapporterar till exempel att bara 15 minuter grundforskning kan sänka risken för felinvestering med upp till 40 procent.

“Tio minuters research kan betyda skillnaden mellan miljoner på kontot eller att det enda man minns från investeringen är kvittona man glömde slänga.”

Med andra ord är skillnaden mellan framgång och fiasko ofta inte mer avancerad än att just du – precis i detta nu – gör ett enkelt val att sluta gissa och börja veta. Att ta efter riskkapitalisternas systematiska tillvägagångssätt kräver inte Harvard-examen, specialrekryterade analytiker eller lyxiga möteslokaler. Det enda som krävs är lite gammal hederlig envishet, några sökningar på nätet och modet att våga ifrågasätta.

Sanningen är enkel: De som lägger fem minuter extra på att göra jobbet ordentligt kommer alltid slå dem som låter magkänslan ta överhanden. Och det, mina herrar, är en investering i sig själv som alltid ger utdelning.

“Att göra hemläxan ordentligt är enda sättet att slippa betala dyrt för andras misstag.”

Riskkapitalbolag granskar minutiöst varje detalj innan de investerar, medan många vanliga privatinvesterare slarvar med grundläggande research. Siffror från Finansinspektionen (FI) visar att nästan två tredjedelar av svenska investerare låter magkänsla och andras tips styra köpbeslut, snarare än fakta och oberoende analys. Enligt Dagens Industri kan bara 15 minuters enkel due diligence minska risken för felinvesteringar med hela 40 procent.

Betydelsen av att kontrollera fakta och bakgrund är tydlig i ljuset av spektakulära krascher som WeWork (47 miljarder dollar) och Boo.com (1,4 miljarder kronor). Dessa fall bevisar att även kortfattad bakgrundskontroll kan hindra ekonomiska katastrofer. Genom att efterlikna venture capital-firmors noggranna angreppssätt kan varje investerare minimera riskerna och öka möjligheterna till framgång.

Liknande artiklar som garanterat stärker din investeringsstrategi:

• Så synar du ledningens svaga prognoser – innan det är för sent
• Sluta spekulera, börja analysera – lättanvända nyckeltal för nybörjare
• Baksidan av magkänsla – vanligaste misstagen vid aktieinvesteringar

Sammanställning av källor:

Artikeln bygger på insikter från Finansinspektionen (FI), Statistiska Centralbyrån (SCB), Ekonomifakta samt rapportering ur Dagens Industri.