USA drar ifrån Europa: Så påverkar det din plånbok
Under det senaste decenniet har USA fått ett allt tydligare ekonomiskt övertag över Europa, något som inte gått obemärkt förbi vare sig i den genomsnittlige svenskens eller amerikanens plånbok. Här är en närmare titt på siffrorna bakom USAs försprång, vad som ligger bakom utvecklingen och hur det påverkar oss – på båda sidor av Atlanten.
Ekonomisk tillväxt – en klar ledning för USA
USAs ekonomiska tillväxt har skjutit i höjden under det senaste decenniet, med en kumulativ BNP-tillväxt på hela 34 % mellan 2010 och 2023. Europa har i samma period stått för en blygsam tillväxt på 21 % – en skillnad som understryks ännu tydligare när vi tittar på produktivitetstillväxten: 22 % i USA mot bara 5 % i euroområdet. Under tredje kvartalet 2023 accelererade skillnaden ytterligare då USAs BNP växte med 4,9 %, medan euroområdet faktiskt backade med 0,1 %. Den ekonomiska motorn i USA spinner med andra ord på högvarv, medan Europa mer står och puttrar på tomgång.
Investeringar och innovation: USA satsar där det räknas
USA har blivit ledande genom strategiska investeringar i teknik och innovation, vilket är kärnan i dess ekonomiska framgång. Varje år lägger USA ner cirka 5 % av BNP på ny teknologi, medan EU nöjer sig med 2,8 %. I forskning och utveckling satsar USA 3,5 % av BNP, jämfört med EUs 2,3 %. Genom att satsa på framtidsteknologier drar USA ifrån i produktivitet, tillväxt och konkurrenskraft. Denna tekniska fördel har lett till ökad produktivitet och gett landet en flexibel arbetsmarknad som lyckats växa snabbt, både i antal arbetade timmar och i arbetstillfällen.
Finanspolitiken och energipriserna – USAs trumfkort
Under pandemin genomförde USA en kraftfull och expansiv finanspolitik för att hålla ekonomin igång. Denna injektion av pengar har hållit hjulen rullande, medan Europa – med undantag för vissa länder – varit mer återhållsamt. Därtill har USA kunnat hålla energikostnaderna nere tack vare sin omfattande skifferoljeproduktion, något som varit särskilt avgörande under de senaste årens globala energikris. Lägre energikostnader innebär lägre produktionskostnader, vilket ger ett ytterligare övertag för den amerikanska ekonomin.
Inflation: Sverige vs. USA
Under de senaste fem åren har inflationen i både USA och Sverige skjutit i höjden, men utvecklingen har sett något annorlunda ut. Mellan 2019 och 2023 låg den genomsnittliga inflationstakten i Sverige på cirka 3,7 %, medan USAs inflation under samma period nådde 4,4 %. Inflationen nådde en topp i båda länderna 2022 – 10,2 % i Sverige och 8,0 % i USA. I Sverige har höjda energipriser och svag krona bidragit till högre importkostnader, vilket driver på inflationen. I USA har inflationen delvis dämpats av lägre energipriser och kraftigare finanspolitiska åtgärder. Effekten har dock varit tydlig på båda sidor Atlanten: svenskarna har fått se sina mat- och energikostnader stiga i rekordfart, medan amerikanerna främst drabbats av dyrare boende och bensin.
Svensken versus amerikanen: två skilda ekonomiska verkligheter
För svenskar har den ekonomiska utvecklingen i USA både positiva och negativa konsekvenser. På den positiva sidan har Stockholmsbörsen haft en god utveckling med en genomsnittlig årlig avkastning på 9,5 % under perioden 2014–2023. Det bleknar dock i jämförelse med S&P 500, som under samma period haft en årlig avkastning på 12,5 %. Svenska investerare som äger amerikanska aktier eller fonder har dessutom fått en bonus tack vare dollarns stärkning – från 6,5 kronor 2014 till cirka 10,3 kronor i slutet av 2023, en ökning med ungefär 58 %.
Men för den genomsnittliga svensken som inte investerat internationellt har den svaga kronan blivit en dyr historia. En semesterresa, ett par nya jeans från ett amerikanskt märke eller en importerad elektronikprodukt har blivit betydligt dyrare. Den försvagade kronan har med andra ord minskat svenskens internationella köpkraft, medan amerikanen åtnjuter ett betydligt mer gynnsamt utgångsläge när det gäller internationella priser och reser mer för pengarna.
Mississippi som exempel
Även om USA som helhet uppvisar stark ekonomisk tillväxt, är de ekonomiska skillnaderna mellan delstaterna betydande. Ta Mississippi som exempel. Denna delstat har en BNP per capita på cirka 53 000 dollar – ungefär i linje med Tyskland och Storbritannien, men ändå ses levnadsstandarden i Mississippi ofta som lägre. Varför? Fattigdomen i Mississippi är hög, med runt 20 % av invånarna under den federala fattigdomsgränsen. Även om BNP per capita i Mississippi ligger på nivåer jämförbara med flera europeiska länder, saknas ofta de sociala skyddsnäten och offentliga tjänsterna som är vanliga i Europa. Detta påminner om att BNP inte alltid är ett mått på verklig välfärd – för invånarna i Mississippi innebär det ofta sämre hälsa, skolor och infrastruktur än vad invånare i Tyskland eller Storbritannien har.
I Sverige, som ofta betraktas som ett välfärdsland, finns också en markant ojämlikhet. Sverige har nästan dubbelt så många miljardärer per capita som USA, vilket visar på en hög koncentration av rikedomar i den övre delen av samhället. Klyftan mellan de som har och de som inte har är alltså inte unik för USA, utan även en realitet för många svenskar.
Framtiden: kommer Europa kunna täppa till gapet?
Även om USA leder stort är inte loppet över. Det finns tecken på att gapet kan minska i framtiden. USAs expansiva finanspolitik är svår att upprätthålla på sikt, och den snabba utvecklingen inom skifferolja väntas plana ut. Samtidigt har Europa ökat sina investeringar i teknologi och forskning, vilket i teorin skulle kunna öka konkurrenskraften. Men det återstår att se om dessa satsningar är tillräckliga för att kompensera för den produktivitetsklyfta som USA byggt upp.
Slutsats: en starkare dollar, ett svagare Europa och en svensk mitt i smeten
Det senaste decenniets ekonomiska klyfta mellan USA och Europa har påverkat den genomsnittlige amerikanen och svensken på olika sätt. Amerikanen har fått större köpkraft och har sett sina investeringar växa i både värde och köpkraft internationellt. Svensken, däremot, har fått se en svagare krona göra importvaror dyrare, samtidigt som tillväxten i svensk ekonomi halkat efter.
Hur framtiden ser ut beror delvis på Europas förmåga att investera i innovation och öka produktiviteten. Ett Europa som inte hänger med kommer dock fortsätta påverka svenskarnas plånböcker och vardag – både på börsen och i mataffären. För den som vill säkra sin ekonomiska framtid är internationella investeringar och diversifiering kanske viktigare än någonsin.
Källor:
- IMF, BNP per capita data och rapporter 2023
- Eurostat, EU BNP-tillväxt, tredje kvartalet 2023
- OECD, produktivitet och FoU-investeringar i USA och Europa
- Energirapporter och amerikansk skifferoljeproduktion
