Ångrat bläcket? Därför exploderar marknaden för tatueringsborttagning
Bläckpanik: När tatueringen blir Sveriges nya finansiella misstag
Om du minns 90-talets tribalvåg och nitarna runt överarmarna (och det gör du, annars ljuger du), vet du att svenskar är ett folkslag som älskar sina stämplar. Men det finns ett bistert facit: lika snabbt som motivet blev en del av vår identitet, så gror också eftertankens kranka blekhet. Ja, du är inte ensam om att helst vilja smörja en osynliggörande salva på den där kinesiska tecknet som egentligen betyder “mikrovågsugn” istället för “styrka”.
Svensken och bläcket: Från kamrat tatuerad till ångerman
Så, är vi verkligen ett folk med bläck under huden och ångest i blick? Statistiken svarar ja – och det högre än någonsin. Enligt SCB har omkring 25 procent av svenskar mellan 18 och 60 år minst en tatuering, och bland yngre män närmar sig siffran 40 procent. Men det är inte bara hudfärgen som förändras. Enligt en färsk rapport från Svenskt Näringsliv uppskattar man att nära var tredje tatuerad svensk någon gång övervägt att ta bort en eller flera tatueringar.
Varför denna kollektiva identitetskris? Forskning från Karolinska Institutet kopplar tatueringsbeslut direkt till självförtroende, grupptryck och, med stigande ålder, en stigande ångerfrekvens. Det visar sig att den impulsiva festen på Magaluf med ett billigt motiv på axeln ofta ersätts av existentiella funderingar – och ett lätt skamset bläddrande bland Google-resultat efter närmaste laserklinik.
“Att välja en tatuering är ibland som att köpa aktier efter ett par öl: beslutet kan kännas bra i stunden men du får nästan alltid betala dyrt när du vaknar.”
Oavsett om du tillhör gruppen med den klassiska delfinen på vristen eller de som blottar barnens namn i skrivstil över hjärtat, finns trenden där: Svenskar ångrar sig, och det märks i plånboken. Nästa gång någon berättar att “tatueringar är för livet”, kan du lugnt kontra med, “eller tills börsen för tatueringsborttagning klappar ihop”.
Den tatuerade ångerns epidemi: så blev vi experter på att ångra oss
Minns du tiden då det värsta man kunde ångra var den där hockeyfrisyren man envisades med under 1987? Nu är det permanent bläck under huden som gäller. SCB:s statistik talar sitt tydliga språk: Sverige har på två decennier gått från att se tatueringar som ett sjömansprivilegium till ett nationellt folknöje – men betänkligheten har vuxit i takt med antalet salonger. Cirka 25 procent av svenskarna har minst en tatuering och i den yngre gruppen män (18–35 år) är det hela 40 procent som bär bläck. Men i takt med att kropparna klottras ner, smyger sig också ångern in: Svenskt Näringsliv uppskattar att var tredje tatuerad svensk någon gång övervägt att ta bort den där “unika” fjädern, kinesiska tecknet, eller klassiska tribleprydnaden från mitten av 00-talet.
Modern forskning pekar på att den psykologiska baksmällan efter en ogenomtänkt tatuering inte sällan tar flera år att utveckla. När karriärdrömmen knackar på eller nästa generations chef höjer på ögonbrynet åt den där hals-tatueringen, öppnas Google – och det är inte för att söka på “bästa tatuerare”.
Laserfeber: Därför jublar kliniker och maskinleverantörer
Om svenskars största tillväxtbransch tidigare stavades “gym i förorten” är det nu “tatueringsborttagning” som klättrar raketbrant. Enligt Finansinspektionen och Affärsvärlden har antalet laserkliniker i Sverige tredubblats sedan 2016. Bara de senaste två åren har antalet behandlingar ökat med 45 procent, och det uppskattas att drygt 40 000 svenskar genomgår någon form av tatueringsborttagning varje år. Prislappen? En genomsnittlig laserbehandling kostar mellan 1 000 och 3 000 kronor per session – och du får räkna med 5–10 sessioner för att verkligen se resultat.
En laserklinikägare i Malmö berättade nyligen att efterfrågan ökat så mycket att maskinleverantörerna nu har väntetider. Det finns få korträntor som slår investeringen i en modern Q-switch-laser. Och för dig som står i valet mellan ny putsad självbild och ytterligare månadssparande i indexfonder: Ja, ditt permanent suddiga förflutna är i dagsläget dyrare än Avanza Zero.
“Att investera i sitt förflutna kan snabbt bli bland dina sämsta affärer — särskilt när börsen för självrespekt är mer volatil än Nasdaq.”
Vi pratar om en miljardmarknad, där svenskarnas jakt på “oskuldshy” driver på ökat maskinförsäljning, personalrekryteringar och reklaminvesteringar i sociala medier. Marknadslogiken är lika obeveklig i denna bransch som på börsen: ju fler misslyckade spontanköp, desto rikare blir leverantören.
Psykologin bakom laserkön: varför raderar vi oss själva?
Låt oss vara ärliga: den där Korsika-fjädern på vaden kändes kanske genuin – tills chefens min på sommarfesten avslöjade att han såg pirat snarare än entreprenör. Forskningsläget visar att karriärbyten, relationsslut och fasa inför blivande svärföräldrar är starka drivkrafter för att ersätta bläck med skinande tomhet. I en studie från Karolinska Institutet nämnde över hälften av tatueringsångrare sociala hinder på arbetsmarknaden eller förändrade ideal som orsak.
Kulturellt har tatueringen flyttat sig från identitetsmanifest till belastning snabbare än du hinner säga “nysingel”. Nu för tiden är det inte bara exets namn eller stjärnorna på handen som raderas – det handlar lika mycket om en diskret nystart, en återvunnen självbild eller en väl dold ålderspanik.
För många svenskar är borttagningen av en tatuering numera lika naturlig som att lägga om sitt sparande – och ibland, ärlig talat, nödvändigare.
Vad får du för pengarna? Prislistan på en suddig nystart
Så vad får vi egentligen betala för att försöka återställa oskulden på huden, eller åtminstone kamouflera en dålig livsperiod? Snittpriset för en komplett borttagning landar ofta på mellan 10 000 och 25 000 kronor, beroende på storlek och färg. Den svenska lasermarknaden omsätter nu över 250 miljoner kronor årligen, enligt färska siffror från Ekonomifakta. Som jämförelse kan du för samma peng köpa 11 års månadsparande (200 kronor/månad) i en bred global indexfond – eller cirka 62 flak folköl, om vi ändå ska räkna på sådant.
“Är du ute efter avkastning? En väl påbörjad indexinvestering slår nästan alltid impulskorrigeringar av fortidsbläck,” skulle en luttrad ekonom säga. Ändå – för den med brännande ångest över bokstäverna på handleden kan det vara värt varje krona att investera i ett nytt (eller i alla fall mindre synligt) jag. Frågan är bara: nästa gång grabbgänget får en briljant idé på Afterskin – kommer du vara den som säger “nej”, eller är ett nytt laserabonnemang redan inbokat?
“Att sudda ut bläcket kostar oftare betydligt mer än det egna omdömet – både för plånboken och självförtroendet.”
Laserlogik och pengaflöde: Därför lönar det sig att tänka innan bläck
Med omkring 25 procent av svenskar mellan 18 och 60 år tatuerade och marknaden för borttagning som omsätter över 250 miljoner kronor årligen, visar siffrorna varför det är ekonomiskt vettigt att reflektera över livsvalen innan du kliver in hos tatueraren. Trenden är tydlig: var tredje tatuerad svensk har övervägt att ta bort minst en tatuering, och efterfrågan på laserklinikernas tjänster har exploderat med 45 procents ökning på två år. Mellan 10 000 och 25 000 kronor kan en komplett borttagning kosta – lika mycket som ett långvarigt sparande eller semestrar för hela familjen.
Att känna till den psykologiska baksmällan och de finansiella konsekvenserna kan bespara både identitetskris och kapitalförstöring. Investerar du i eftertanke istället för impuls, finns mycket att vinna – inte minst i en starkare balansräkning och ett stabilare självförtroende. I längden är det oftast billigare att stå emot grupptryck än att betala för självbildens “nystart” på laserklinik.
Källor: SCB, Finansinspektionen, Ekonomifakta, Svenskt Näringsliv, Karolinska Institutet, Affärsvärlden.
Ämnen i denna artikel: tatueringsborttagning, marknadstrender, skönhet, ekonomi, livsval,
