Den svaga valutan – en svensk exportdröm eller inflationstragedi?

Om du har kikat på valutakurserna den senaste tiden och känt lite extra svettningar i pannan, är du långt ifrån ensam. Kronan har de senaste månaderna ramlat ner i finansiell källarkyla och kastat både företag och privatpersoner på en ekonomisk berg- och dalbana. För visst, en svag krona är goda nyheter för vissa – framför allt de svenska exportjättarna. Samtidigt betyder den stigande importkostnader som får vardagen att smärta lite extra. Är kronans fall egentligen den svenska ekonomins dolda ess i rockärmen, eller sitter vi och väntar på att notan snart ska levereras till middagsbordet?

Kronans fall – exportens efterlängtade hävstång

För svensk exportindustri är sambandet tydligt: när kronan blir svagare växer konkurrenskraften på de internationella marknaderna markant. Med en billigare valuta kan svenska företag sälja sina produkter till mer attraktiva priser utomlands, ett faktum som syns tydligt i såväl statistiken som i bolagens bokslut. Enligt siffror från SCB ökade Sveriges totala exportvärde med drygt 13 procent under första halvåret i år jämfört med samma period förra året, något som knappast är en slump. Ekonomifakta pekar samtidigt ut tydliga vinnare: fordonsindustrin, verkstadsteknik och läkemedelssektorn som komponenter i Sveriges exportmotor gynnas särskilt starkt av valutaläget.

Se bara på lastbilsjätten Volvo Group, vars internationella försäljning fått rejäl medvind. Liknande positiva signaler kommer från ABB och Scania där orderingång och vinstmarginaler tydligt förbättrats, inte minst tack vare valutapositionerna. Brädgårdarna jublar också tyst för sig själva när virkespallar skickas till utlandet i rekordfart till attraktiva priser – allt tack vare en krona lika svag som kaffet på en möbeltillverkares fikarum. Inflödet av utländsk valuta från försäljningen utomlands innebär inte bara välmående företag på kort sikt, utan är även positivt ur ett arbetsmarknadsperspektiv, då exportindustrin står för omkring en tredjedel av Sveriges BNP och över en miljon arbetstillfällen.

”En svag krona kan kännas som en fantastisk festinbjudan för exportindustrin. Men glöm inte vem det är som till slut betalar kalaset.”

Ditt nya köpkraftshål: när vardagen blir dyrare än väntat

Men samtidigt som företagens vd-ar gläds åt tredubblade försäljningsbonusar, har vanliga svenskars privatekonomi börjat knaka betänkligt i fogarna. När kronan är billig blir importen dyr, och inte minst märks detta på hushållsnära varor och produkter som elektronik, livsmedel och drivmedel – där Sverige är starkt beroende av importen. Siffrorna talar sitt tydliga språk: enligt SCB ligger inflationen de senaste kvartalen på nivåer kring 7–9 procent, med importerade livsmedel och elektronik som pådrivande faktorer.

Låt oss prata konkreta exempel: Enligt SCBs senaste prisstatistik kostade livsmedel i genomsnitt cirka 12 procent mer i augusti 2023 jämfört med samma månad föregående år, medan priserna på elektronik har ökat med omkring 10 procent under samma period. Din importerade italienska olivolja, de japanska hörlurarna som tonåringen önskar sig, eller amerikanska streamingtjänster – allt kostar nu mer än förr. För att inte tala om drivmedlen: bensin- och dieselpriserna har under året legat på nivåer som kännbart tömmer kontot vid varje tankning, där en betydande del kan spåras till kronans svaga växlingskurs och efterföljande dyrare import. Detta leder i sin tur till att hushållens marginaler äts upp snabbare än en semla på fettisdagen.

När solsemestern svider – den dyra priset för en svag valuta

Du känner säkert igen känslan. Du har äntligen landat på Medelhavets varma stränder, redo för en välförtjänt semester med fru och barn. Men så fort du kikar på kontoutdraget blir du kallsvettig trots att solen steker. Kronan är nu svagare än på länge, vilket får prislapparna utanför Sveriges gränser att kännas lika bekväma som sand i badbyxorna.

Om vi tar ett konkret exempel: i juli 2022 låg euron på runt 10,70 kronor, i dag ligger den snarare runt 11,90 kronor. Det kanske låter som en marginell förändring, men innebär i verkligheten att utlandssemestern blivit nästan 11 procent dyrare enbart på grund av valutaförändringen. En hotellnatt för 150 euro som förra sommaren kostade dig cirka 1 605 kronor kräver nu att du pungar ut runt 1 785 kronor per natt. På en veckas semester blir det över 1 200 kronor extra – tillräckligt för att man ska börja sakna spontaniteten och ekonomiska oskuldsfullheten från ungdomsårens charterresor.

USA-resenärer har det ännu besvärligare. Dollarkursen har stärkts markant och rör sig kring 11 kronor jämfört med runt 10 kronor för ett år sedan. Din turistweekend till New York med hotell, hyrbil och restaurangbesök kan lätt gräva ett hål i plånboken på flera tusenlappar mer än förra året. Med en resbudget på 2 500 dollar krävs nu cirka 2 500 kronor extra jämfört med förra året. Det är som att betala för en taxiresa runt Manhattan och få en räkning som uppger att du egentligen åkte baklänges till Miami.

Riksbanken – strategiska genier eller ofrivilliga jokerkort?

Naturligtvis ställer sig många svenskar frågan: är detta medvetet från Riksbankens sida? Är vår centralbank ett gäng mästerliga schackdragare som offrar kronan för att vinna exportpartiet, eller har de fått en joker i handen och improviserar i panik? Oavsett svar är verkligheten att Riksbankens räntesänkningar under lång tid har pressat valutan, samtidigt som den höjda inflationen tvingat fram flera räntehöjningar. Nu befinner vi oss i ett komplext makropolitiskt limbo, där även experterna kliar sig i huvudet och letar efter manualen.

Finansinspektionens senaste rapport visar att Riksbanken under det gångna året försökt balansera en inflation som sprungit iväg för snabbt med nödvändiga räntehöjningar, samtidigt som valutakursen fortsatt att sjunka. Ett dilemma som liknar valet mellan att styra en cykel med punktering eller paddla kanot med en tennisracket – svårt oavsett hur du vänder dig. Kritiker menar att den expansiva penningpolitiken bugande serverat en svag krona och hög inflation, medan Riksbanken menar att man försöker manövrera ur en ovanligt tuff global ekonomisk situation med hög ränta och fortsatt inflation. Under tiden längtar hushållen efter dagar då en kalkonmiddag i Köpenhamn inte krävde ett blancolån.

Lånar vi från framtiden? Risikoanalysen du helst vill blunda för

Lika väl som allt har ett slut, dyker alltid notan upp någonstans. Det är frestande att jubla över exportframgångar och till synes välmående företagsvinster, men finns det anledning att oroa sig för framtiden? Flera tunga ekonomiinstanser varnar för risker när fler länder väljer valutapappyret som snabb färd mot ökad konkurrenskraft.

Långsiktigt kan en ensidigt svag valutapolitik försätta Sverige i en besvärlig spiral av stigande inflation, fördjupad ekonomisk obalans och urholkad köpkraft även för kommande generationer. Ekonomiexperter pekar på att valutaeffekten är kortsiktig och att det i grunden behövs produktivitetsökningar och innovation för att stärka ekonomisk konkurrenskraft varaktigt. Riksbankens senaste rapporter medger också försiktigt att valutasvängningarna innebär tydliga riskmoment.

”Att spela kort med nationalekonomin är roligt tills det uppdagas att du lånat markerna från kommande generationer. Då är spelet genast inte lika underhållande.”

Så även om de kortsiktiga vinsterna kan tyckas attraktiva behöver svenska politiker och centralbankschefer tänka flera steg längre fram. Vad händer med Sverige den dagen då omvärldens valutor återhämtar sig och kronan förblir i källaren, utan att produktiviteten och konkurrenskraften hunnit hämta andan? Att blunda för riskerna är kanske bekvämt, men knappast en strategi som lämpar sig för verkligheten, inte heller för en ansvarstagande ekonomi.

Så, medan du funderar på nästa års dyra semester och tittar snett på din allt lättare plånbok, är det kanske dags att vi börjar ställa frågan på allvar: är kalaset verkligen värt priset?

”En svag krona är som en middagsbjudning där exportföretagen njuter av kalaset men du privatperson får ta hela notan.”

Sveriges svaga valuta är ett tveeggat svärd – gynnande för exportindustrin men skadlig för privatpersonernas plånböcker. När kronan faller, jublar exportjättar som Volvo, ABB och Scania, vilka rapporterat ökade marginaler och beställningar. Enligt SCB ökade landets totala exportvärde med över 13 procent under årets första halvår jämfört med samma period ifjol. Därmed gynnas över en miljon arbetstillfällen i exportsektorn. Men priset betalas tyvärr av hushållen genom svagare köpkraft och drastiskt högre importpriser.

Kostnaderna för importerade varor som elektronik och livsmedel ökade under året med ca 10–12 procent, enligt statistik från SCB. Semesterresor utanför Sverige har blivit väsentligt dyrare. Euron steg exempelvis från cirka 10,70 kronor i juli 2022 till omkring 11,90 kronor i augusti 2023, vilket innebär att en semesters vistelse ökat med nästan 11 procent. USA-resenärer drabbas ännu hårdare av dollarns uppgång från cirka 10 kronor till ca 11 kronor, vilket på en budget av 2 500 dollar motsvarar en merkostnad på 2 500 kronor.

På sikt kan kronans låga värdering skapa ekonomisk obalans och långvarig inflation, något Riksbanken försökt hantera genom räntesättning, med skiftande framgång. Frågan är om den kortsiktiga vinsten för exporten motiverar långsiktig ekonomisk osäkerhet.

Relevanta ämnen för dig som vill läsa vidare:

• Valutarisken i din sparportfölj – så hanterar du kronans fluktuationer
• Räntehöjningar och bolån – Hur mycket dyrare blir ditt liv?
• När inflationen slukar pensionspengarna – så skyddar du ditt sparande

Sammanställning av använda källor:

• Statistiska centralbyrån (SCB) – statistik om export och importpriser samt inflation
• Ekonomifakta – analys av valutaeffekt på svensk export
• Finansinspektionen – rapporter om Riksbankens penningpolitik och riskbedömning