Så blankar du som ett proffs: Men är det verkligen värt sömnlösa nätter?

Blankning: Konsten att tjäna pengar på grannens olycka

Visst kliar det lite i fingrarna när börsen darrar och du anar att festyra på kontoret bredvid snart byts ut mot städpatrull. Tanken att blanka aktier – alltså satsa pengar på att något faktiskt går käpprätt utför – lockar med möjligheten till snabba pengar och en känsla av att vara smartare än genomsnittet. Det är, om vi ska vara ärliga, lite som att slå vad om att grannens bil kommer få parkeringsböter – och jubla när du passerar och ser lappen under vindrutetorkaren.

Så hur fungerar då denna lika cyniska som geniala teknik? Blankning handlar i grunden om att låna aktier du inte äger från någon annan, sälja dem i hopp om att priset ska rasa, och sedan köpa tillbaka dem billigare för att lämna tillbaka lånet och håva in mellanskillnaden. Låter det iskallt och matematiskt? Jodå, men steget från budskap till verklighet är ungefär lika enkelt som att gå ut i regnbyxor och tro att man ska vinna SM i triathlon. Låt oss illustrera:

Anta att du lånar 100 aktier i Kalle Kula AB för 100 kr styck. Du säljer dem – pang, 10 000 kronor på kontot. Men aktierna är inte “dina” – du är skyldig att senare köpa tillbaka exakt lika många och lämna tillbaka till långivaren. Om Kalle Kula därefter havererar till 70 kr kan du glatt köpa tillbaka för 7 000 kr. Vinst: 3 000 kronor. Om Kalle börjar spotta utdelningar och stiger till 120 kr är det du som får äta kaviarmackan baklänges.

“Blankning är ungefär som att elda grannens ved – går det snett blir det dyrt, men nära inpå kan det vara förbannat effektivt.”

Det är alltså en affärsmodell som trivs bäst i motvind, under svarta rubriker och när börsens allmänna humör påminner om en måndag med slut på kaffet. Det är inte direkt mainstream, och det är ingen slump att folk som blankar ofta ses som “de svartklädda pessimister vid ytterkanten av investeringsbänken”. Men nog tusan är det smart ekonomi när det fungerar – åtminstone tills grannens olycka vänt, och du står där med byxorna nere och blankningslånet som kliar på samvetet (och i plånboken).

Stålsatt mage och olycksfåglar: Klarar du natten utan att svettas genom lakanen?

Låt oss vara ärliga: Blankning är i grund och botten ett psykologiskt spel – och en rätt brutal sådan. Det handlar inte om att följa flocken till sommarbete utan om att klä sig i svart och hoppas att det snart blir regnoväder. Har du någon gång haft ångest över en röd krona på Avanza, vänta tills du har ett blankningscase som svävar över hushållsbudgeten som en gammal takläcka. En vag push från DI om “bättre än väntat-rapport” och plötsligt har marknaden rusat. Din vinst flyger sin kos, och det enda som stiger fortare än aktiekursen är pulsen.

För att blanka krävs antingen lugnet hos en yogalärare på permanent semester, eller cynismen hos en katt som tittar på när blomvasen rasar. Det psykiska spelet är inte att leka med när du vet att teoretiskt kan en aktie stiga till oändligheten. Medan förlust i ett vanligt köp kan maxas till insatsen, har blankaren i teorin ett bottenlöst hål att ramla ner i. Vem minns inte Fingerprint-historien från 2016 när såväl småblankare som hedgefonder konfettikastade sina förlustsiffror på sociala medier?

“Att blanka kräver nerver av stål och en mycket bra wi-fi-uppkoppling – ibland är det enda som går snabbare än aktiekurserna ens egen svettproduktion.”

Ta en titt på Stockholmsbörsens egna drama: I februari 2023 tvingades flera mindre blankare täcka positioner i fastighetssektorn när oväntat starka kvartalsrapporter satte eld på kursen. En dag var de kungen på kullen, veckan därpå närmast statister i valfri ekonomisk thriller. Det är hela charmen – och faran – med blankning: För varje lyckad cyniker finns minst två sömnlösa pessimister med sur min och urholkat konto.

Blankning vs. vanlig investering: Kuddkrig eller madrassbyte?

Hur står sig blankning egentligen, jämfört med den urgamla “köp och håll-tills-pensionsdagen”? På ytan är det två sidor av samma mynt: Du tror att marknaden rör sig, antingen upp eller ner. Men i praktiken är det skillnad på att spara i madrassen (köp) och slåss om kudden i natten (blankning).

“Köp och behåll” bygger på optimism, uthållighet och kanske en gnutta självbedrägeri. Här sover du för det mesta lugnt om natten, i förvissningen om att börsen historiskt ökat med cirka 8 % per år, enligt Ekonomifakta. Blankaren däremot är nattens spekulant, den som hungrar efter tvära kast och helst sätter larm på mobilen för att möta marknaden i realtid.

Men vilken väg erbjuder mest bang for the buck? Under 2023 var i snitt cirka 2,2 % av samtliga aktier på Stockholmsbörsen blankade, enligt Finansinspektionens statistik. I utvalda bolag – som SBB mitt under fastighetskraschen – var över 10 % av aktierna i blankarnas ägo. Att blanka är uppenbarligen en minoritetssport, men det går undan när det smäller.

“Gatan är full av optimister – men det är pessimisten som sover bäst.”

För den traditionelle aktieägaren brukar tiden vara vän – men för blankaren är tiden alltid en fiende, särskilt när aktierna du lånat måste lämnas tillbaka förr eller senare. Dessutom får du ingen utdelning – den tillfaller långivaren medan du betalar ränta för lånet. Så, om det verkligen är “snabbare väg till rikedom” eller bara stressigare promenad mot samma mål är, som alltid, upp till riskaptiten.

Råd från verkligheten: Ska du ens försöka blanka – eller räcker en kopp kamomill?

Känns det ändå svårt att motstå drömmen om en vinst på någon annans börsbad? Innan du ger dig in – fråga dig själv om du klarar av att se negativa nyhetsflöden och växande förluster utan att ringa terapeuten (eller mäklaren) mitt i natten.

Blankning kan passa dig som har järnvilja, är påläst och snabbt kan backa ur dåligt positioner – medveten om att du ibland måste acceptera mindre vinster (eller större förluster) än du hoppats. Titta på Swedish Match, vars aktie blankades friskt innan Philip Morris lade bud och kursen rusade – då blev blankarna ordentligt överkörda. Eller alla modiga själar som låg kort i klädjätten H&M, bara för att se kursen repa sig så fort folk började handla mer än pyjamas igen.

Kort sagt: Blankning är inget för den lättskrämde. Det är för dig som uppskattar välskrivna deckare och tror att du är bättre än grannen – men också för dig som accepterar att grannen kan vinna ibland. Kom ihåg: I längden är det betydligt enklare att sova gott på en madrass fylld av långsiktigt sparande än bland vassa nålar av kortsiktig spekulation.

 

“Att blanka kräver nerver av stål och en medvetenhet om att marknaden kan vända lika snabbt som vädret vid midsommar.”

Så mycket tuffare – men ibland lönsammare?

Blankning ger möjligheten att tjäna pengar när marknaden faller, men förvandlar även nattsömnen till en riskpremie. Fördelen? Du kan dra nytta av börsras, som när SBB föll och mer än 10 % av aktierna blankades enligt Finansinspektionen. Missar du dock vändningen, som i Swedish Match-fallet, kan förlusterna bli gränslösa – till skillnad från att köpa aktier, där risken är begränsad till insatsen. Dessutom tillfaller utdelningar långivaren, och du betalar både ränta och avgifter. Kort sagt: Det är en strategi för pålästa och psykiskt stålsatta som kan agera snabbt när fel beslut blottläggs.

Vad du faktiskt vinner på att förstå blankning

Med kunskap om blankning slipper du bli överraskad när marknaden plötsligt förändras, eller när ett bolags kursras ser ut att vara “pådrivet utifrån”. Du kan identifiera varningssignaler – till exempel när en ovanligt hög andel aktier är blankade – och själv avgöra om det är ett tecken på svaghet eller tvärtom dags för en tvärvändning. Faktan talar sitt tydliga språk: endast cirka 2,2 % av Stockholmsbörsens aktier är blankade i snitt, så det är få som spelar det här spelet på allvar. Men att förstå det kan hjälpa dig att fatta bättre och tryggare investeringsbeslut i egna portföljen – och kanske få lite roligare finansdiskussioner vid grillen.

Källor i urval:

Ekonomifakta om börsens långsiktiga utveckling, Finansinspektionens rapportering om blankningsandelar, DI och Affärsvärlden för aktuella case.

Ämnen i denna artikel: blankning, aktiemarknaden, spekulation, börspsykologi, privatekonomi,