En kidnappning i julklapp – Kristina Ohlsson bäddar för ett iskallt Hovenäset

August Strindberg firar sin första jul på Hovenäset, där en nattlig gäst i secondhandbutiken sammanfaller med en stulen tavla, en kidnappning och Marias jakt genom snöstormen.

Snötäckt stuga med varmt upplysta fönster vid fjord i vinterlandskap, snöig stig, kustbebyggelse, nakna träd, kvällsljus
Innehåll
Midvinterdåd

Författare: Kristina Ohlsson

Genre: Deckare & thriller

ANNONS

Utgiven: 2026

Förlag: Bokförlaget Forum

Sidor: 196

Språk: Svenska


Det farligaste med julmys är inte sockret, utan att ingen vågar förstöra stämningen. Kristina Ohlsson vågar åtminstone släppa in sorgen. Därför blir Midvinterdåd mer än ännu en litterär presentask där ett lagom allvarligt brott ligger mellan pralinerna.

Jag är annars misstänksam mot kombinationen jul och deckare. Antingen blir brottet en ursäkt för att beskriva gardiner, eller så står någon och bakar medan omgivningen rimligen borde ringa förstärkning. Ohlsson håller bättre ordning på proportionerna. Framför allt förstår hon att värme inte behöver betyda frånvaro av mörker.

Midvinterdåd är en väl avvägd liten juldeckare, med större känslomässig tyngd än kriminalgåtan riktigt kan matcha. Jag tycker bäst om den när Augusts sorg skaver mot förälskelsen och julförväntningarna. Mindre övertygad blir jag när det kompakta formatet gör människorna runt honom mer funktionella än levande. Ändå håller helheten ihop: varm utan att helt förlora bettet.

Läs den under en ledig kväll när du vill ha sällskap av återkommande gestalter men slippa påbörja ett bokprojekt som kräver semesteransökan. Har du själv sparat en kartong för att slippa känna efter finns här något att känna igen. Söker du en snårig kriminalhistoria att brottas med bör du välja annat.

En kartong väger mer än man tror

Berättelsen ligger mellan Stormvakt och Isbrytare i Strindbergserien, men fungerar som en fristående kortroman. Augusts butik går bra, kärleken till polisen Maria Martinsson har fått fäste och hennes kollega Ray-Ray finns med i utredningen. Under allt detta ligger förlusten av Augusts föräldrar, konkretiserad i en flyttkartong som ännu inte öppnats.

Det är bokens starkaste detalj. En oöppnad kartong är ett föremål, men också ett beslut som skjuts upp. Man behöver inte ha flyttat till Bohuslän för att förstå mekaniken. Jag har själv en imponerande förmåga att kalla uppskjutna beslut för förvaring.

Här får sorgen en vardaglig form som passar August. Den behöver inte konkurrera med deckarhistorien genom stora gester. Den finns där ändå och gör hans nya tillvaro mindre enkel än den först ser ut. Att vara förälskad är trots allt ingen garanti mot att sakna någon annan.

Kärleksrelationen fungerar bäst i just det sammanhanget: som möjlighet, inte universalmedicin. Maria är både den August längtar efter och en yrkesmänniska med annat att hantera. Det ger berättelsen två rörelser, mot närhet och mot lösningen på brotten, utan att de behöver bli samma sak.

ANNONS

Bohuslän får sköta nedkylningen

Hovenäset är mer än en trivsam adress för återkommande seriefigurer. Den bohuslänska vintern ger julvärmen något att arbeta mot. Kargheten och kylan behövs; annars hade den här blandningen lätt blivit alltför inställsam. Ohlsson använder kontrasten effektivt. Det ombonade blir betydelsefullt därför att tillvaron utanför inte erbjuder samma skydd.

Tempot tjänar också på det begränsade formatet. Här finns inte utrymme för en utredning som ska vandra genom halva kommunens organisationsschema innan någon gör något. Hotet från vädret ger sökandet en tydlig tidsgräns, och berättelsen behåller riktningen.

Samtidigt kostar koncentrationen. Jag hade gärna stannat längre hos människorna runt August och Maria. Ray-Ray får mindre utrymme att framträda som egen person, och deckargåtan får inte samma djup som sorgen. Spänningen fungerar framför allt genom utsatthet och brådska, mindre genom intellektuellt motstånd.

Det är inget haveri, men det avgör vilken sorts bok detta är. Jag läser vidare för att jag bryr mig om hur människorna ska klara sig, inte för att jag sitter med anteckningsblock och misstänker varenda innehavare av vinterjacka.

Bokrecension-En kidnappning i julklapp – Kristina Ohlsson bäddar för ett iskallt Hovenäset

Värmen får medhåll av kritikerna

Göteborgs-Postens Maria Näslund fångar blandningen väl:

”Utöver ett mysterium och en rejäl dos feelgood rymmer Strindbergs julsaga på sina 200 (små) sidor även djup sorg och goda gärningar.”

Jag håller särskilt med om sorgens betydelse. Den hindrar godheten från att bli helt friktionsfri. Däremot märks sidantalet också som en begränsning: flera ingredienser ska samsas, och mysteriet får ibland maka på sig för känslorna. För mig är det ett rimligt byte, men inte ett osynligt sådant.

I BTJ-häftet nr 20, 2026, ger Pia Lindestrand boken helhetsbetyg 4, ”Mycket bra”. Hon beskriver en spännande och välskriven historia med mycket julkänsla och en blandning av feelgood-romans, humor och deckargåta. Båda omdömena lyfter alltså bredden snarare än enbart kriminalintrigen. Det är också där bokens styrka ligger.

För den som föredrar uppläsning finns en svensk ljudbok med Ludvig Josephson som inläsare. Speltiden är 4 timmar och 41 minuter: ett behändigt format även för den som tycker att december redan innehåller tillräckligt många långdragna åtaganden.

Kristina Ohlsson-En kidnappning i julklapp – Kristina Ohlsson bäddar för ett iskallt Hovenäset

Julklapp utan tegelstensvikt

Betyg 4 av 5. Den oöppnade kartongen stannar kvar i minnet längre än brottsutredningen. I just den här boken är det en förtjänst.

ISBN – 9789137167510

ANNONS
Dela

Du kanske också gillar

Nyhetsbrev

Underhållning i din inkorg

Veckans bästa guider — samlat och utan brus, för dig som vill ligga steget före.

Varje vecka. Avsluta när du vill.