En hjärtinfarkt märks inte alltid med dramatisk bröstsmärta. Lär dig känna igen de mer diffusa signalerna, förstå riskerna och veta när det är dags att söka vård.
En hjärtinfarkt behöver inte se ut som på film. Du kan fortsätta jobba, skylla obehaget på magen och först senare förstå att hjärtat har tagit skada. En tyst hjärtinfarkt kan ge milda, diffusa eller inga märkbara symtom.
Det viktiga är att känna igen misstänkta akuta besvär och reagera när orken förändras utan rimlig förklaring. Att bita ihop är en tveksam behandlingsmetod.
En tyst hjärtinfarkt är en infarkt som passerar utan att personen förstår vad som händer. Enligt Mayo Clinic kan symtomen vara få, svaga eller misstolkas som exempelvis halsbränna eller muskelbesvär. Ordet tyst beskriver hur infarkten uppfattas. Hjärtmuskeln kan ändå skadas.
Vanligen ligger åderförfettning i hjärtats kranskärl bakom. När en fettinlagring, ett så kallat plack, brister kan en blodpropp bildas och hindra blodflödet. Då får delar av hjärtmuskeln för lite syre. Ju snabbare blodflödet återställs, desto bättre möjlighet att begränsa skadan.
När man söker efter hjärtinfarkt och symtom hamnar den kraftiga bröstsmärtan ofta överst. Men enligt 1177 kan en infarkt också kännas som tryck, sveda, brännande obehag eller värk. Besvären kan sitta i bröstet och stråla mot ryggen, käken eller ena eller båda armarna.
Andra möjliga signaler är andfåddhet, ovanlig trötthet, kallsvettning, illamående och hjärtklappning. Symtomen kan komma plötsligt eller utvecklas gradvis. Vid diabetes kan smärtan vara mindre tydlig eftersom sjukdomen kan påverka förmågan att känna smärta.
Det luriga är att flera av besvären också kan ha andra orsaker. Halsbränna och muskelvärk förekommer förstås utan hjärtinfarkt. Men du kan inte säkert skilja tillstånden åt genom att bedöma hur ont det gör. Även lindrigare obehag kan behöva tas på allvar, särskilt tillsammans med kallsvettning, illamående eller andfåddhet.
I Sverige rör det sig om tiotusentals hjärtinfarkter varje år. Socialstyrelsen redovisade omkring 22 200 infarktfall för 2023. För 2024 fick cirka 20 300 personer akut hjärtinfarkt. Antalet fall och antalet drabbade personer är olika mått.
Uppskattningarna av andelen tysta infarkter varierar. American Heart Associations amerikanska uppskattning motsvarar ungefär en femtedel. I ARIC-studien, där forskare följde närmare 9 500 medelålders vuxna, utgjorde oupptäckta infarkter omkring 45 procent av infarkterna under den undersökta perioden. Siffrorna gäller olika undersökningar och ska inte användas som ett exakt svenskt facit.
Hur lite en infarkt märks säger inte hur liten skadan är.
En tidigare oupptäckt infarkt kan bli aktuell att utreda när hjärtats funktion försämras. Var uppmärksam på förändringar jämfört med din egen vanliga nivå: att samma trappa plötsligt kräver en paus, eller att promenaden som brukade vara enkel blivit påtagligt tyngre. Nedsatt ork och andfåddhet kan bland annat förekomma vid hjärtsvikt.
Besvär som bör bedömas av vården är exempelvis:
Sådana symtom kan förekomma vid hjärtsvikt, där hjärtat har svårt att pumpa tillräckligt med blod. De bevisar varken hjärtsvikt eller en tidigare infarkt. Hosta, svullnad och trötthet behöver bedömas i sitt sammanhang.
En infarkt kan lämna bestående skador i hjärtmuskeln. Efter en tyst infarkt ökar risken för ytterligare infarkt, och hjärtsvikt kan utvecklas. Forskare vid Wake Forest betonar också ett praktiskt problem: den som aldrig fått sin infarkt upptäckt kan gå miste om behandling som minskar risken för en ny.
Att undersöka misstänkta tidigare besvär kan därför ha betydelse även när de gått över. Syftet är att bedöma hjärtats funktion, hitta behandlingsbara riskfaktorer och avgöra vilket skydd du behöver framåt. Att något hände för länge sedan gör det inte automatiskt ointressant för vården.
En hjärtundersökning börjar med samtalet: vad du kände, när det hände och hur du mår nu. Läkaren väger in tidigare sjukdomar och riskfaktorer. Därefter avgör vården vilka undersökningar som behövs.
EKG kan visa förändringar som talar för en tidigare infarkt. Ultraljud kan visa hur hjärtat rör sig och pumpar. I vissa utredningar används magnetkamera, som kan visa ärrvävnad efter en infarkt. Undersökningarna ger olika slags information; alla behöver inte samma utredning.
Inför besöket kan du skriva ned när besvären började, hur länge de varade, om de kom vid ansträngning och vad du klarar sämre nu. Berätta även om läkemedel, diabetes och hjärtsjukdom i familjen. Det hjälper vården att bedöma helheten.
Ring genast 112 om du misstänker en pågående hjärtinfarkt. Det gäller exempelvis nytillkommet tryck eller obehag i bröstet tillsammans med andfåddhet, kallsvettning eller illamående. Vänta inte på dramatisk smärta innan du reagerar. 1177:s råd är att ringa 112 vid symtom på hjärtinfarkt.
Kontakta vårdcentralen om du misstänker att du tidigare haft en infarkt eller märker nytillkommen, ihållande försämring av orken. Ring 1177 om du behöver hjälp att bedöma besvär och vart du ska vända dig. Svår andnöd eller akuta bröstbesvär hör hemma hos 112.
Rökning, högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes och stillasittande ökar risken för hjärtinfarkt. Ta hjälp med rökstopp, rör dig regelbundet och låt vården bedöma riskfaktorer som kan behöva behandling. Välj oftare fisk, frukt och grönsaker. Små förändringar som blir kvar är en bra början.
Vid nytillkomna misstänkta hjärtbesvär kommer vårdbedömningen först. Du behöver ingen egen diagnos för att söka hjälp. Det räcker att beskriva vad som har förändrats.
En tyst hjärtinfarkt kan ge lindriga, diffusa eller inga märkbara symtom men ändå skada hjärtat. Nytillkommen andfåddhet, försämrad ork, svullna ben eller hjärtklappning kan behöva utredas, men visar inte i sig att du haft en infarkt. Ring genast 112 vid misstänkta akuta infarktsymtom och kontakta vårdcentralen vid oro för tidigare besvär.
Du flåsar i trappan och skyller på åldern. Men högt blodtryck och stillasittande kan öka risken för hjärtsvikt – och båda går att göra något åt.
När kroppen inte samarbetar i sovrummet är det lätt att skylla på åldern. Men erektionsproblem kan vara en tidig varningssignal – och ofta finns hjälp.
En studie pekar på att en modest viktnedgång som håller i sig kan hänga ihop med bättre hjärt- och ämnesomsättningsvärden senare i livet. Men sambandet är inte bevis för orsak.
Svenskarna lever längre än tidigare, men chansen till ett långt liv är inte jämnt fördelad. SCB visar hur utbildning, kön och bostadsort påverkar livslängden.
Nyhetsbrev
Veckans bästa guider — samlat och utan brus, för dig som vill ligga steget före.
