Höga blodfetter märks sällan, men kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom. Läs vilka förändringar i mat och motion som kan hjälpa – och när läkemedel kan behövas.
Du kan känna dig pigg, klara trapporna och ändå ha högt kolesterol. Blodfetterna skickar sällan någon varningssignal. Därför säger ett blodprov mer än magkänslan.
För dig mitt i livet handlar hjärthälsa om att förstå din risk och hitta vanor som håller. Här är vad provsvaren betyder, vad du kan göra själv och när läkemedel kan behövas.
Höga blodfetter ger vanligtvis inga symtom alls, enligt 1177. Du kan alltså må utmärkt samtidigt som förhöjda värden på sikt bidrar till åderförfettning och ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Kroppens kontrollpanel har vissa utvecklingsbehov.
Blodprov visar hur det ligger till. Eftersom värdena kan variera kan vården behöva upprepa provtagningen. Följ mottagningens instruktioner om förberedelser och eventuell fasta.
Kontakta vårdcentralen för kontroll om du exempelvis har högt blodtryck, diabetes, njursjukdom eller röker. Det gäller också om nära genetiska släktingar fått hjärt-kärlsjukdom tidigt. Berätta om familjehistorien även om du själv känner dig frisk.
Blodfetter är ett samlingsnamn. I provsvaret kan du möta totalkolesterol, LDL-kolesterol, HDL-kolesterol och triglycerider. LDL är särskilt viktigt vid bedömning och behandling eftersom det bidrar till åderförfettning. HDL deltar i transporten av kolesterol, medan triglycerider är en annan sorts blodfett.
Ett enskilt värde avgör däremot sällan hela behandlingen. Enligt 1177:s kunskapsstöd för vårdpersonal vägs blodfetterna samman med andra sjukdomar och levnadsvanor. Blodtryck, rökning, diabetes och tidigare hjärt-kärlsjukdom påverkar bedömningen.
Därför kan två personer med liknande kolesterolvärden få olika råd. Den som redan haft en hjärtinfarkt har en annan riskbild och kan behöva intensivare behandling.
Vården kan också undersöka bakomliggande orsaker, exempelvis nedsatt sköldkörtelfunktion, diabetes eller njursjukdom. Ärftlighet kan spela stor roll. Ett förhöjt provsvar är alltså inget betyg på din karaktär eller på gårdagens middag.
Börja med fettkvaliteten. Livsmedelsverket beskriver att risken för hjärt-kärlsjukdom kan minska när en del mättat fett ersätts med omättat fett. Mättat fett finns bland annat i smör, grädde, fet ost och charkprodukter. Rapsolja är ett praktiskt alternativ i matlagningen.
Fundera på vad du använder ofta. Om smör, grädde och korv återkommer genom hela veckan finns flera möjliga byten. Du behöver inte göra varje måltid till ett kostpolitiskt seminarium.
1177 rekommenderar också mer grönsaker, baljväxter och fullkorn. Gör det konkret:
Välj gärna två förändringar att börja med. Exempelvis gröt på vardagar och bönor i köttfärssåsen. En hållbar kost behöver fungera även när du är hungrig, stressad och ointresserad av att hacka sju grönsaker.
Bättre blodfetter börjar med koll på risken och vanor som går att upprepa.
Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för hjärt-kärlsjukdom på flera sätt. Folkhälsomyndigheten rekommenderar vuxna 150–300 minuter pulshöjande aktivitet på måttlig intensitet i veckan, alternativt 75–150 minuter på hög intensitet eller en kombination. Lägg också in muskelstärkande aktivitet minst två dagar i veckan.
En rask promenad på 30 minuter fem dagar i veckan ger 150 minuter. Måttlig intensitet innebär att puls och andning ökar. Du behöver alltså lämna skyltfönstertempot, men kan låta tävlingslinnet ligga.
Börja där du befinner dig. Om du är ovan kan kortare promenader vara en rimlig start. Bygg sedan på gradvis och bryt långa sittpass med rörelse. Välj gärna en aktivitet du faktiskt tycker om: cykling, simning eller promenader med en kompis. Anpassa träningen efter din hälsa och be vården om stöd vid behov.
Rökstopp är viktigt för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom, framhåller 1177. Be vårdcentralen om hjälp med rökavvänjning. Du behöver inte förvandla det till ett ensamt viljestyrkeprov.
Alkohol kan höja skadliga blodfetter. Om du dricker mycket är minskad konsumtion därför en relevant del av planen. Testa att planera alkoholfria dagar och välj alkoholfritt till några av veckans vanliga dryckestillfällen.
Läkemedel kan behövas när levnadsvanor ger otillräcklig effekt eller när risken för hjärt-kärlsjukdom är hög. Efter hjärtinfarkt eller ischemisk stroke är blodfettssänkande behandling vanligtvis aktuell. Diabetes och ärftligt höga blodfetter kan också motivera behandling.
Statiner är vanligast. De minskar leverns tillverkning av kolesterol och sänker framför allt LDL. Syftet är att minska risken för allvarlig hjärt-kärlsjukdom. Vid hög risk kan läkemedel och förändrade levnadsvanor behövas parallellt.
Blodprov används för uppföljning. Du kan inte känna om LDL sjunker. Be läkaren förklara vilket mål som gäller för dig och när nästa kontroll ska ske.
Statiner kan bland annat ge muskelvärk eller magbesvär. Kontakta läkaren om du får besvär och ändra inte dosen eller avsluta behandlingen på egen hand. Läkaren kan bedöma om dosen behöver justeras eller om du bör prova ett annat preparat.
Berätta särskilt om muskelvärk som håller i sig, framför allt tillsammans med feber. Informera också om andra läkemedel och kosttillskott du tar, eftersom kombinationer kan påverka behandlingen.
Skriv inför vårdbesöket ner vilka läkemedel du tar, eventuell hjärt-kärlsjukdom i familjen och dina frågor. Be om en tydlig plan: vad du ska förändra, vilket behandlingsmål du har och hur uppföljningen går till. Börja sedan med något genomförbart redan denna vecka.
Högt kolesterol märks vanligtvis inte utan upptäcks med blodprov, och vårdens råd bygger på din samlade risk för hjärt-kärlsjukdom. Hälsosammare kost, regelbunden rörelse, rökstopp och mindre alkohol vid hög konsumtion kan förbättra förutsättningarna för god hjärthälsa. Statiner kan behövas, särskilt vid hög risk; diskutera eventuella biverkningar med läkaren innan du ändrar behandlingen.
Ett nytt genetiskt riskscore kan upptäcka förhöjd risk för kranskärlssjukdom som vanliga kontroller missar. Här är vad studien visar – och vilka frågor du kan ta med till vårdcentralen.
En Stanfordstudie pekar på två perioder då kroppens molekyler förändras mer påtagligt: kring 44 och 60 års ålder. Här är vad resultaten kan betyda – och hur du kan använda kunskapen klokt.
En studie pekar på att en modest viktnedgång som håller i sig kan hänga ihop med bättre hjärt- och ämnesomsättningsvärden senare i livet. Men sambandet är inte bevis för orsak.
En stor Fitbit-studie kopplar färre än 5 000 steg om dagen till högre förekomst av demens, Parkinsons sjukdom och stroke. Men sambandet bevisar inte orsak – och 8 000 steg kan vara ett rimligt mål.
Nyhetsbrev
Veckans bästa guider — samlat och utan brus, för dig som vill ligga steget före.
