Hjärtsvikt efter 50 – risken du kan sänka själv

Du flåsar i trappan och skyller på åldern. Men högt blodtryck och stillasittande kan öka risken för hjärtsvikt – och båda går att göra något åt.

Medelålders man i mörk kappa står i trapphus och blickar mot fönstret, inomhusmiljö, trappa, räcke, dramatiskt ljus
Innehåll

Du flåsar i trappan och tänker att det väl hör till efter 50. Kanske. Men nytillkommen andfåddhet är inget du ska avfärda som ett kvitto på födelseåret. Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte klarar att pumpa så mycket blod som kroppen behöver. Risken går ofta att minska, även om den inte går att trolla bort. Det bästa första steget är sällan en burk med löften. Ta i stället reda på om du har högt blodtryck – och gör något åt det.

Du flåsar i trappan och skyller på åldern. Men högt blodtryck och stillasittande kan öka risken för hjärtsvikt – och båda går att göra något åt.

Börja innan hjärtat säger ifrån

Högt blodtryck kan belasta hjärtat under lång tid. Även kranskärlssjukdom, tidigare hjärtinfarkt, diabetes och rubbningar i hjärtrytmen kan bidra till hjärtsvikt. Därför börjar förebyggandet med att upptäcka och behandla det som redan finns, inte med att invänta ett dramatiskt varningstecken.

ANNONS

För dig som är mellan 45 och 64 kan det innebära ett ganska oglamoröst samtal med vårdcentralen: Vad ligger mitt blodtryck på? Behöver mitt blodsocker eller mina blodfetter följas upp? Fungerar behandlingen jag redan har fått? Frågorna tar bara några minuter att förbereda inför besöket, men det som räknas är att faktiskt gå på uppföljningen och ta ordinerade läkemedel. Sluta inte för att du känner dig frisk; just högt blodtryck märks ofta inte i vardagen.

Vissa orsaker till hjärtsvikt kan du inte heller styra över, exempelvis vissa hjärtmuskelsjukdomar och klaffel. Förebyggande insatser minskar alltså risken, men ger ingen garanti. Det är ändå ett dåligt skäl att lämna behandlingsbara riskfaktorer ifred. Ett kosttillskott kan låta roligare än en blodtryckskontroll. Det gör det inte till en bättre plan.

Gör blodtrycket till en siffra du faktiskt känner till

Vet du inte ditt blodtryck? Be att få det mätt på vårdcentralen. Om du och vården bestämmer att du ska mäta hemma, använd en validerad blodtrycksmätare med manschett för överarmen och rätt manschettstorlek. Fråga mottagningen vilken utrustning och mätplan som passar dig innan du skaffar något. En klocka som visar puls ersätter inte en ordentlig blodtrycksmätning.

En hemkontroll kan gå till så här: sitt med ryggstöd, båda fötterna i golvet och armen stödd i hjärthöjd. Vila omkring fem minuter. Mät två gånger med någon minuts mellanrum, morgon och kväll, under ungefär en vecka enligt vårdens instruktioner. Skriv ned värdena. Själva rutinen tar omkring tio minuter per tillfälle; det viktiga är att mäta vid planerade tider, inte bara när du känner dig konstig.

Ett hemblodtryck som vid upprepade mätningar ligger på 135/85 mmHg eller högre bör du ta upp med vårdcentralen. På mottagning används andra gränser. Ett enstaka högt värde avgör inte diagnosen, och vilket blodtryck du bör sikta mot beror på din hälsa i övrigt. Vården kan bedöma om du behöver fler mätningar, ändrade levnadsvanor eller läkemedel. Har du redan behandling: ta med din värdelista till uppföljningen. Den är mer användbar än att försöka minnas om siffran började på 13 eller 15.

Det viktigaste du kan göra för hjärtat kanske inte märks i spegeln, men syns i blodtrycksvärdet du följer upp.

ANNONS

Rör dig, sluta röka och sköt sjukdomarna du redan har

Rörelse är ett bra komplement till behandling av riskfaktorer, inte en ersättning för blodtrycksmedicin eller diabetesvård. Sikta på 150–300 minuter pulshöjande aktivitet med måttlig intensitet i veckan och muskelstärkande aktivitet minst två dagar. En rask promenad i 30 minuter fem dagar i veckan når den nedre gränsen. Sitter du mycket kan du börja med tio minuter efter lunchen varje vardag och bygga på när det fungerar. Vanan är viktigare än att köpa träningsutrustning. Res dig också regelbundet under långa sittpass.

Röker du är ett rökstopp en konkret investering i hjärt-kärlhälsan. Bestäm ett stoppdatum, fundera på när suget brukar komma och planera vad du gör då: gå en kort sväng, ring någon eller ta hjälp av vården. En sådan plan tar kanske en kvart att skriva; sedan gäller det att hålla fast vid den dag för dag. Sluta-röka-linjen erbjuder kostnadsfritt stöd om du vill ha hjälp att komma igång eller fortsätta efter ett bakslag.

Har du diabetes, förmaksflimmer, kärlkramp eller tidigare hjärtinfarkt är det extra viktigt att inte låta kontrollerna rinna ut i sanden. Följ behandlingsplanen och fråga vad som ska följas upp: blodtryck, blodsocker, blodfetter eller annat som gäller just dig. Ät gärna mer grönsaker och mindre salt som del av en hållbar vardag. Men låt inte jakten på det perfekta tillskottet tränga undan behandlingen du faktiskt har fått ordinerad.

När flåset inte är en träningsfråga

Råden ovan gäller framför allt när du vill minska risken innan du blir sjuk. Har du i stället blivit nytillkommet andfådd, fått svullna anklar eller ben, eller märker att orken tydligt försämrats, behöver du en medicinsk bedömning. Kontakta vårdcentralen eller en jouröppen mottagning. Ring 1177 om du är osäker på vart du ska vända dig. Högt blodtryck kan finnas utan symtom, men de här förändringarna ska inte förklaras bort med ett gissat blodtrycksvärde.

Berätta när besvären började, vad du tidigare orkade och om något har förändrats snabbt. Skriv gärna ned det före samtalet; det tar ett par minuter och gör det lättare att beskriva skillnaden mellan ”jag har alltid ogillat backar” och ”nu måste jag stanna halvvägs uppför trappan”. Symtomen kan bero på hjärtsvikt, men också på något annat. Det avgör du inte hemma med en stegräknare.

Ring 112 vid svårigheter att andas, smärta eller trånghetskänsla i bröstet, kallsvettning eller om du blir mycket medtagen. Vänta då inte på en ledig tid för blodtryckskontroll. Förebyggande vanor är bra. De är inte akutvård.

forebygga-hjartsvikt-efter-50_INS2_MJ

Ta reda på ditt blodtryck och följ upp förhöjda värden. Rör dig regelbundet, sluta röka och sköt behandlingen av diabetes eller hjärt-kärlsjukdom. Det kan minska risken för hjärtsvikt, men inte eliminera den. Nytillkommen andfåddhet, svullna ben eller tydligt sämre ork behöver bedömas av vården.

Källor

ANNONS
Dela

Du kanske också gillar

Nyhetsbrev

Hälsa i din inkorg

Veckans bästa guider — samlat och utan brus, för dig som vill ligga steget före.

Varje vecka. Avsluta när du vill.