Svenskarna lever längre än tidigare, men chansen till ett långt liv är inte jämnt fördelad. SCB visar hur utbildning, kön och bostadsort påverkar livslängden.
82,5 år. Så hög var medellivslängden för män i Sverige 2025, enligt SCB. Men siffran är ingen nedräkning som börjar på din födelsedag. För dig som är mitt i livet är det mer intressant att förstå vad måttet säger – och vad det lämnar öppet.
SCB:s rapport Livslängden i Sverige 2021–2025 visar att män lever längre än tidigare. Den visar också tydliga skillnader mellan län och utbildningsgrupper. Här är vad siffrorna betyder när man stänger statistikfliken och går vidare med sitt vanliga liv.
SCB räknar medellivslängd utifrån dödligheten i olika åldrar under ett visst år eller en viss period. Tänk dig att de dödsrisker som uppmättes då fortsatte att gälla framöver. Hur många år skulle en person i genomsnitt ha kvar? Svaret är ett periodmått, inte en personlig prognos.
Det gör skillnad när någon säger att svenska mäns medellivslängd vid födelsen var 82,5 år 2025. Siffran beskriver dödligheten i befolkningen det året. Den berättar varken hur länge en nyfödd pojke faktiskt kommer att leva eller hur många år just du har kvar. För en man som redan fyllt 50 är beräkningen av återstående livslängd från 50 års ålder mer relevant än måttet vid födelsen. Inte heller den beräkningen kan tala om när han ska dö. Tur det; få av oss vill ha en sådan avisering i mobilen.
Måttet är däremot användbart för att följa hur dödligheten förändras och för att jämföra grupper. Man måste bara vara noggrann med vilket år, vilken ålder och vilken grupp en siffra gäller. Årsuppgiften för 2025 och genomsnittet för hela perioden 2021–2025 är till exempel två olika saker.
I SCB:s rapport ligger medellivslängden vid födelsen för män på 81,8 år under femårsperioden 2021–2025. Det är 1,0 år högre än under 2016–2020. För kvinnor är motsvarande siffra 85,1 år, en ökning med 0,8 år. Ser man enbart till 2025 är nivåerna 82,5 år för män och 85,6 år för kvinnor.
Jämfört med 1970 har mäns medellivslängd vid födelsen stigit med ungefär tio år, medan kvinnors har stigit med ungefär åtta. Avståndet mellan könen har samtidigt krympt: från omkring sex år i början av 1980-talet till drygt tre år 2025. Männen har alltså hämtat in en del av försprånget. Det är en betydligt trevligare sorts omkörning än den man brukar se på motorvägen.
De senaste årens ökning handlar särskilt om högre åldrar. Enligt SCB bidrog minskad dödlighet bland män i åldrarna 75–89 år mest till förändringen mellan de två femårsperioderna. För kvinnor var bidraget störst i åldrarna 80–89 år. Att fler når äldre åldrar och att dödligheten där sjunker får stor betydelse när dödligheten bland barn sedan länge är låg.
Utvecklingen har dock inte varit en rak linje. Under pandemiåret 2020 sjönk medellivslängden i Sverige med 0,7 år för män och 0,4 år för kvinnor, vilket SCB kopplar till covid-19. Nedgången var tillfällig i den längre utvecklingen. Ett enda års rörelse upp eller ned bör därför läsas med viss ödmjukhet.
Medellivslängden säger mycket om ett samhälle, men den känner inte dig.
Regionala skillnader syns tydligt i rapporten. Under 2021–2025 hade Stockholms län högst medellivslängd vid födelsen för både kvinnor och män. Norrbotten låg lägst för båda könen. Bland män var nivåerna 82,7 år i Stockholms län och 80,2 år i Norrbotten – en skillnad på omkring två och ett halvt år. Halland, Uppsala och Jönköping låg också över riksnivån för båda könen.
Även bland dem som redan fyllt 70 syns geografiska skillnader. Halland hade den högsta återstående medellivslängden för män i den åldern, medan Norrbotten låg lägst. Skillnaden var 1,4 år. Den som tittar på sin hemort bör alltså först fråga sig om siffran gäller nyfödda eller personer som redan nått en viss ålder.
Kommunnivån kräver ännu mer försiktighet. Bland kommuner med minst 30 000 invånare låg Danderyd högst vid både födelsen och 70 års ålder för båda könen. För män var Landskrona lägst vid födelsen och Skellefteå lägst vid 70 år. Men små befolkningar gör beräkningar känsligare för tillfälliga svängningar. Därför använder SCB standardiserade dödstal när alla kommuner jämförs; för de flesta kommuner kunde myndigheten inte påvisa någon statistiskt säkerställd skillnad mot riket. Ett postnummer är med andra ord en dålig personlig hälsoundersökning.
I varje län fann SCB samma mönster bland personer födda i Sverige: de med eftergymnasial utbildning hade längst återstående medellivslängd vid både 30 och 70 år. Därefter följde personer med gymnasial utbildning, medan gruppen med förgymnasial utbildning hade kortast återstående medellivslängd. De regionala skillnaderna var dessutom störst i gruppen med kortast utbildning.
Det betyder förstås inte att ett examensbevis skyddar kroppen på egen hand. Statistiken visar ett samband mellan utbildning och livslängd; den avgör inte hur mycket en enskild persons skolgång betyder för hans hälsa. Skillnaderna ger däremot skäl att ta människors förutsättningar på allvar. SCB begränsar just den här analysen till personer födda i Sverige eftersom uppgifter om utbildning oftare saknas för utrikes födda. Den begränsningen är viktig när resultaten diskuteras.
Börja gärna med sådant som går att undersöka eller ändra utan att först gissa din slutålder. 1177 påpekar att högt blodtryck behöver mätas för att upptäckas säkert. Är du orolig för ditt blodtryck kan du mäta det hemma eller på vårdcentral och få hjälp att tolka resultatet. Har du redan behandling är det klokare att följa upp den än att försöka dra slutsatser från en rikssiffra.
Rörelse är ett annat rimligt ställe att börja. Folkhälsomyndigheten rekommenderar vuxna 18–64 år minst 150–300 minuter pulshöjande aktivitet på måttlig nivå per vecka, samt muskelstärkande aktivitet minst två dagar. Det kan innebära raska promenader fördelade över veckan och styrkeövningar som passar din nivå. Myndighetens viktigaste praktiska poäng är enkel: all rörelse räknas, och långa stunder av stillasittande bör brytas.
Inget av detta ger dig ett garanterat antal extra år. Hälsa påverkas också av sådant som en individ inte kan styra ensam. Men en promenad, en blodtryckskontroll eller ett samtal med vårdcentralen är betydligt mer användbart än att försöka slå sitt läns medellivslängd. Statistik hjälper oss att se mönster. Resten av kalendern får vi hantera en dag i taget.
SCB:s medellivslängd beskriver dödligheten under ett visst år eller en period och kan inte förutsäga hur länge du själv lever. Svenska mäns medellivslängd har ökat, men siffrorna skiljer sig mellan län och utbildningsgrupper. Använd dem för att förstå samhällsmönster – och låt dina egna hälsobeslut utgå från dina förutsättningar.
Biologiska ålderstest lovar en glimt av kroppens framtid, men resultatet är ingen hälsodom. Läs om vad testerna faktiskt mäter, deras begränsningar och vad som hjälper på riktigt.
Du flåsar i trappan och skyller på åldern. Men högt blodtryck och stillasittande kan öka risken för hjärtsvikt – och båda går att göra något åt.
När läkaren frågar om släktens sjukdomar blir det tyst. Det betyder inte att du famlar i mörker: rätt uppgifter om dig själv gör samtalet skarpare.
Byxlinningen stramar och blodtrycket kryper uppåt. Du behöver ingen magisk målvikt: välj en vana i maten, rörelsen eller sömnen och följ vad som händer.
Nyhetsbrev
Veckans bästa guider — samlat och utan brus, för dig som vill ligga steget före.
