Motgångar behöver inte välta dina planer. Lär dig lyssna på känslorna, justera målen och hitta nya vägar framåt – utan att förväxla envishet med att köra huvudet i väggen.
Gymmet stänger. Jobbet skaver. Träningsplanen ligger kvar i mobilen och ser vältränad ut. Själv väntar du på att motivationen ska återvända.
Psykologisk flexibilitet handlar om att kunna möta obehagliga känslor och ändå göra sådant som betyder något. Ibland kräver det uthållighet. Ibland behöver du byta strategi – och sluta behandla den ursprungliga planen som ett heligt dokument.
Psykologisk flexibilitet innebär att vara närvarande, ge plats åt tankar och känslor och anpassa sitt beteende efter situationen och sina värderingar. Du kan känna motstånd och ändå agera. Du kan också upptäcka att vägen du valt behöver ändras.
Begreppet är centralt inom acceptance and commitment therapy, ACT, en psykoterapeutisk metod. Steven Hayes och hans medförfattare beskriver flexibiliteten som förmågan att både fortsätta och förändra sitt beteende för att leva i linje med valda värderingar. Det handlar alltså om mer än att bita ihop.
Skilj gärna på värdering och mål: att ta hand om kroppen kan vara en långsiktig riktning. Att träna på tisdag är ett konkret steg. Om tisdagspasset spricker finns riktningen kvar. Kalendern har fått ett problem; hela din personlighet behöver inte bli indragen.
Psykologen Susan David använder begreppet emotional agility, ungefär känslomässig smidighet. Hon uppmuntrar människor att undersöka vad obehagliga känslor signalerar. Ensamhet kan exempelvis peka mot ett behov av gemenskap. Ilska kan ge anledning att granska en gräns som blivit övertrampad.
Känslan ger däremot inget säkert facit om situationen. Att känna sig bortvald bevisar inte att vännerna har tröttnat. Att vara rädd inför något nytt avgör inte om det är farligt. Undersök både reaktionen och omständigheterna innan du bestämmer nästa steg.
Prova tre frågor när det hettar till: Vad känner jag? Vad verkar viktigt för mig här? Vilken handling skulle hjälpa? Att sätta ord på besvikelsen är mer användbart än att omedelbart skicka ett mejl med sjutton utropstecken.
Om gymmet stänger kan du fastna i irritationen över omvägen. Eller pröva ett annat gym och låta promenaden dit bli en del av uppvärmningen. Målet – att röra på dig – överlever adressbytet.
På jobbet kan samma resonemang ge oväntade lösningar. Om hemarbetet känns eländigt, undersök vad som faktiskt skaver. Är det arbetsuppgifterna, arbetsbelastningen eller tystnaden vid lunch? Behöver du kollegial gemenskap kan en gemensam arbetsplats eller regelbundna lunchträffar vara värda att testa innan du drar slutsatsen att hela yrkeslivet måste rivas.
Vid ensamhet kan ett första experiment vara att bjuda med någon på en promenad eller återvända till en förening. Välj gärna ett sammanhang där du vill delta även om första mötet känns stelt. Du behöver inte bli socialt fulländad före kaffet.
Håll fast vid det som betyder något, men låt vägen dit vara förhandlingsbar.
Fråga dig vad förändringen ska åstadkomma. Lämnar du en aktivitet enbart för att slippa tillfällig osäkerhet? Eller har du prövat tillräckligt för att se att upplägget inte fungerar?
Beteendeforskaren Rachael Skews föreslår att man betraktar mål som experiment: variera tillvägagångssättet, välj det som fungerar och fortsätt med det. Testa exempelvis kortare träningspass eller andra tider innan du dömer ut träningen som idé.
Samtidigt får mål omprövas när förutsättningarna verkligen saknas eller priset blir orimligt. Oettingen och Reininger beskriver hur realistisk bedömning av hinder kan hjälpa människor att satsa på genomförbara önskningar och skjuta upp eller släppa andra. All envishet är inte beundransvärd. Ibland är den bara tidskrävande.
Kocken Nick Jaye illustrerar ett annat slags anpassning. Efter omkring 40 år som fastighetsmäklare utbildade han sig till kock i slutet av 50-årsåldern. Han har dyslexi och skrev om kursmaterialet så att det fungerade för honom. Målet stod kvar; sättet att lära behövde förändras.
Att föreställa sig slutresultatet kan kännas härligt. Tyvärr räknas den mentala filmen av ditt nya aktiva liv sällan som genomförd träning.
I forskningsöversikten The power of prospection: mental contrasting and behavior change beskriver Gabriele Oettingen och Klaus Michael Reininger hur positiva framtidsfantasier på egen hand kan följas av mindre ansträngning. Deras alternativ är mental kontrastering: föreställ dig det önskade resultatet och undersök sedan vad i verkligheten som står i vägen.
Gör övningen konkret. Du vill laga middag oftare. Hindret är att du kommer hem hungrig och saknar en plan. Börja då med två enkla vardagsrätter och handla till dem. En bättre kost behöver ett fungerande kökssystem mer än ett storslaget löfte om att bli en helt ny människa.
Välj gärna något i ditt eget beteende som går att påverka. Men gör inte verkliga problem till personliga karaktärsfel. Orimlig arbetsbelastning kan kräva ett samtal med chefen, inte ytterligare träning i att acceptera elände.
Koppla ett förutsebart hinder till en bestämd handling. Sådana om–så-planer, som forskningen kallar implementation intentions, kan underlätta målinriktat beteende när situationen väl uppstår.
Välj ett försök för kommande vecka. Följ sedan upp: Vad gjorde jag? Vad hindrade mig? Vad behöver justeras? Använd svaren för att utveckla dina vanor, utan att hålla rättegång om din karaktär.
Psykologisk flexibilitet är en färdighet att öva, ingen garanti för god mental hälsa. Behöver du hjälp med ditt mående kan du kontakta vårdcentralen. Ring 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning och vägledning till rätt mottagning. Att be om stöd kan också vara ett klokt strategibyte.
Psykologisk flexibilitet innebär att ge plats åt obehagliga känslor, hålla kontakt med sina värderingar och anpassa sitt handlande efter verkligheten. Börja med ett meningsfullt mål, undersök hindren och formulera en konkret om–så-plan. Följ upp vad som fungerar och våga byta strategi när det hjälper dig framåt.
Två korta pass i veckan kan räcka långt när du tränar hela kroppen och höjer belastningen gradvis – utan att göra gymmet till ditt andra hem.
Leversjukdom kan utvecklas utan tydliga varningssignaler. Lär dig vad som ökar risken, vilka symtom du ska ta på allvar och vilka vardagsvanor som faktiskt kan hjälpa.
Tankar, vanor och fysisk hälsa hänger ihop. Upptäck hur motion, sömn, natur, tacksamhet och mer hjälpsamma tankemönster kan stärka välmåendet – steg för steg, utan quickfixar.
Höga blodfetter märks sällan, men kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom. Läs vilka förändringar i mat och motion som kan hjälpa – och när läkemedel kan behövas.
Nyhetsbrev
Veckans bästa guider — samlat och utan brus, för dig som vill ligga steget före.
