Ny forskning pekar på fem olika diabetesgrupper med skilda risker och sjukdomsförlopp. Här är vad indelningen kan betyda – och varför en grupp särskilt lätt missas.
Granskad, redigerad och godkänd av ansvarig utgivare Daniel Sköld · Uppdaterad 1 november 2026
Innehåll
Två män kan få diagnosen typ 2-diabetes och ändå ha ganska olika sjukdomar att hantera. Hos den ene sviktar insulinproduktionen. Hos den andre svarar kroppen dåligt på insulinet – samtidigt som riskerna för njurar och hjärta kan vara större än blodsockret antyder.
Forskning från Lund föreslår fem diabetesgrupper som kan förklara skillnaderna. Särskilt intressant är SIRD, där kraftig insulinresistens kan finnas långt före diabetesdiagnosen. Här finns en viktig lärdom för oss i medelåldern: hälsan kräver ibland en bredare kontroll än ett enda provsvar.
ANNONS
Vilka är de fem föreslagna diabetesgrupperna?
Diabetes innebär förhöjt blodsocker, men vägen dit varierar. Emma Ahlqvist och hennes kollegor vid Lunds universitets diabetescentrum presenterade 2018 en indelning som fångar mer av den variationen: en autoimmun grupp och fyra grupper som huvudsakligen beskriver typ 2-diabetes.
Forskarna använde sex mått: ålder vid diagnos, BMI, HbA1c, autoantikroppar samt uppskattningar av insulinproduktion och insulinresistens. En statistisk metod, klusteranalys, samlade personer med liknande egenskaper. Det handlar alltså om mer än att sortera människor efter födelseår och byxstorlek.
SAID – svår autoimmun diabetes
SAID står för severe autoimmune diabetes och omfattar typ 1-diabetes och LADA, en autoimmun diabetesform som debuterar i vuxen ålder. Gruppen kännetecknas av autoantikroppar, nedsatt insulinproduktion och ofta högt blodsocker. Insjuknandet sker relativt tidigt. Forskningen visar förhöjd risk för skador på näthinnan och nerverna.
SIDD – svår insulinbrist
SIDD, severe insulin-deficient diabetes, innebär tydligt försämrad insulinproduktion utan de autoantikroppar som utmärker SAID. Personerna insjuknar ofta relativt unga, har måttlig övervikt och högt HbA1c. I ursprungsstudien hade gruppen högst risk för diabetesretinopati, skador på ögats näthinna. Även njur- och hjärt-kärlsjukdom behöver uppmärksammas.
SIRD – svår insulinresistent diabetes
SIRD betyder severe insulin-resistant diabetes. Här dominerar kraftig insulinresistens: kroppens celler reagerar sämre på insulin. Gruppen kännetecknas ofta av obesitas och senare insjuknande. Njursjukdom, fettleversjukdom och hjärt-kärlsjukdom hör till de tydliga riskerna. Särskilt njurarna gör att gruppen förtjänar extra uppmärksamhet.
MOD – måttlig obesitasrelaterad diabetes
MOD, moderate obesity-related diabetes, samlar personer med uttalad övervikt som ofta insjuknar relativt unga. Gruppen beskrevs tidigare som mild, men längre uppföljning har visat förhöjd dödlighet och hjärt-kärlrisk. Därför använder Lundforskarna nu beteckningen måttlig. Ett mindre dramatiskt blodsockerförlopp ger inget frikort från följdsjukdomar.
MARD – måttlig åldersrelaterad diabetes
MARD står för moderate age-related diabetes. Gruppen omfattar framför allt äldre personer, ofta med måttlig övervikt och relativt god blodsockerkontroll. Den är störst, omkring 40 procent i den beskrivna indelningen, och svarar generellt väl på behandling. Även här behövs fortsatt uppföljning.
Ett ganska beskedligt blodsocker kan samsas med en ganska obeskedlig risk.
ANNONS
Varför kan insulinresistens upptäckas sent?
Insulin hjälper kroppen att hantera sockret i blodet. När cellerna blir mindre känsliga behöver bukspottkörteln producera mer insulin. Under en tid kan den ökade produktionen hålla blodsockret under gränsen för diabetesdiagnos.
Det är här SIRD blir särskilt intressant. Emma Ahlqvist beskriver hur människor kan leva länge med uttalad insulinresistens innan diabetes upptäcks. Under tiden kan andra sjukdomsprocesser utvecklas. I den längre ANDIS-uppföljningen hade SIRD-gruppen vid diabetesdiagnosen högst förekomst av bland annat högt blodtryck, blodfettsrubbningar samt njur- och hjärt-kärlsjukdom.
Det betyder inte att varje person med insulinresistens kommer att få sådana komplikationer. Men resultaten visar varför blodsockret behöver vägas samman med andra riskfaktorer. Ett provsvar kan vara korrekt och ändå lämna viktiga frågor obesvarade.
Redan 2018 såg forskarna att den mest insulinresistenta gruppen hade högre risk för diabetesrelaterad njursjukdom än de lindrigare grupperna, trots liknande diabetesbehandling. Det väcker frågan om vården behöver fånga upp och behandla riskerna tidigare.
Från skånska patienter till precisionsmedicin
Bakom resultaten finns ANDIS, Alla Nya Diabetiker i Skåne, som startade 2008 på initiativ av professor Leif Groop. Projektet registrerar nya diabetesfall för att förbättra förståelsen, diagnostiken och behandlingen.
Den första analysen omfattade 8 980 ANDIS-deltagare. I uppföljningsstudien av Olof Asplund, Emma Ahlqvist och kollegor ingick 19 076 personer, med upp till 14 års uppföljning. Studien publicerades på nätet i november 2025 i The Lancet Diabetes & Endocrinology. Forskarna undersökte också sjukdomar som registrerats före diabetesdiagnosen.
Skillnaderna i följdsjukdomar blev tydligare. SIRD stack ut för bland annat njursjukdom, hjärtsvikt och fettleversjukdom. Även SIDD hade förhöjd njurrisk. Jämfört med MARD hade SIDD, SIRD och MOD högre dödlighet efter justering för etablerade riskfaktorer, till stor del kopplad till hjärt-kärlsjukdom.
Målet är precisionsmedicin: att bättre matcha behandling och uppföljning med den enskildes sjukdomsmekanismer och risker. Framtida beräkningsmodeller skulle också kunna hjälpa läkare att bedöma komplikationsrisk och sannolik nytta av olika läkemedel.
Vad betyder forskningen för din vård?
Femgruppsindelningen är fortfarande ett forskningsverktyg, inte en färdig diagnosmodell. Framför allt typ 2-grupperna överlappar, och det finns mellanformer. Ålder, vikt och några symtom räcker därför aldrig för att placera sig själv i en grupp.
Att grupperna återkommer i studier stärker deras vetenskapliga betydelse. Men kliniska behandlingsstudier behöver visa att vård styrd av indelningen faktiskt ger bättre resultat. Samband mellan en grupp och en komplikation bevisar heller inte vilken behandling som fungerar bäst.
Du behöver däremot ingen ny bokstavskombination för att ta ett klokt nästa steg:
Kontakta vårdcentralen vid misstanke om diabetes. Enligt 1177 kan ökad törst, tätare urinering, trötthet och dimsyn vara symtom. Sjukdomen utvecklas ofta långsamt.
Ta upp din samlade risk. Berätta om diabetes i släkten och fråga om provtagning är lämplig, särskilt om du också har övervikt eller högt blodtryck.
Har du diabetes: fråga om uppföljningen. Be diabetesteamet förklara kontrollerna av blodsocker, blodtryck, blodfetter och njurfunktion.
Regelbunden rörelse, hälsosamma matvanor och rökstopp är användbara redan nu. Behöver du stöd, be om det. Ändra läkemedel tillsammans med vården. Det finns ingen hälsovinst i att sköta behandlingen som ett ensamt renoveringsprojekt.
Kort sagt
Lundforskarnas fem diabetesgrupper beskriver skillnader i insulinproduktion, insulinresistens och risk för följdsjukdomar. Särskilt SIRD kan innebära betydande njur- och hjärt-kärlrisk redan när diabetes upptäcks, men grupperna överlappar och indelningen behöver prövas i kliniska behandlingsstudier. För dig är det viktigaste att söka vård vid misstanke om diabetes och få hela riskbilden bedömd tillsammans med vårdcentralen eller diabetesteamet.
Adam Isaksson skriver om hälsa för män 45+ som vägrar gå i ide. Rakt på sak om träning, kost, vikt, sömn, blodtryck, testosteron, prostata, kosttillskott och samliv – vad forskningen säger och vad som är värt att testa. Utan flum och utan pekpinnar.
En av Midcents skribenter, driven av våra egenutvecklade AI-verktyg. Har du synpunkter? Skriv till adam@midcent.se.
En stor analys pekar ut blodtrycksbehandlingar som oftare tolereras väl. Men kort uppföljning och individuella skillnader gör att resultaten inte är någon färdig receptlista.
Kortisol behövs för att kroppen ska fungera – och morgonens hormonstegring är helt normal. Läs varför stress, sömn och vanor betyder mer än jakten på låga värden.
När kroppen inte samarbetar i sovrummet är det lätt att skylla på åldern. Men erektionsproblem kan vara en tidig varningssignal – och ofta finns hjälp.
