En liten vurpa kan avslöja sköra ben – även hos män. Läs om riskfaktorer, bentäthetsmätning, träning och behandling som kan minska risken för nästa fraktur.
Du halkar, tar emot dig och får ett benbrott. Otur, tänker du. Men om fallet var lindrigt kan frakturen också väcka en annan fråga: hur mår ditt skelett?
Benskörhet, eller osteoporos, ger ofta inga tydliga symtom före en fraktur. Det gäller även män. För dig som vill fortsätta bära matkassar, träna och ta dig upp från golvet utan större dramatik finns det skäl att förstå risken i tid.
Ja. International Osteoporosis Foundation uppskattar att en av fem män och en av tre kvinnor över 50 år globalt får en osteoporosrelaterad fraktur under återstoden av livet. Det är befolkningsuppskattningar, inte ett besked om vad som kommer att hända just dig. De visar däremot att skelettfrågan inte kan parkeras i facket ”kvinnosjukdomar”.
Skelettet byggs om hela livet. Vid osteoporos bryts mer benvävnad ned än vad som byggs upp, och hållfastheten försämras. En fraktur efter ett fall från stående höjd kan då bli första varningssignalen. Höft, handled, överarm, bäcken och ryggkotor hör till de delar som kan drabbas. Särskilt en höftfraktur kan få stora följder för rörlighet och självständighet.
Åldern ökar frakturrisken, men den arbetar sällan ensam. Låg kroppsvikt, tidigare fraktur, ärftlighet, rökning, hög alkoholkonsumtion och långvarig behandling med kortisontabletter är sådant vården väger in. Även vissa sjukdomar och läkemedel kan påverka skelettet. För män kan låg testosteronnivå spela roll; hormonhämmande behandling vid prostatacancer är ett annat exempel. Tar du kortison ska du aldrig ändra behandlingen på egen hand. Fråga i stället den läkare som ansvarar för den hur ditt skelett påverkas.
Inte enbart för att du har fyllt 50. Enligt 1177 börjar bedömningen med frågor om tidigare frakturer, sjukdomar, läkemedel, levnadsvanor och ärftlighet. Läkaren kan använda FRAX för att uppskatta risken för bland annat höftfraktur under de kommande tio åren. Om en mätning behövs avgörs utifrån helheten.
Undersökningen kallas DXA och mäter bentäthet med en svag röntgenstråle, vanligtvis i höft och rygg. Du ligger på en brits medan apparaten arbetar. Det är en användbar pusselbit, men siffran kan inte ensam tala om allt om ditt skelett eller din fallrisk. En internationell expertgrupp i Mayo Clinic Proceedings framhåller att de flesta frakturer efter lindrigt våld inträffar hos personer vars bentäthet ligger över gränsen för osteoporos. Därför ska ett sådant benbrott tas på allvar även om ett mätvärde inte ser alarmerande ut.
En lagad fraktur säger att benet har läkt. Den säger ingenting om varför det brast.
Börja med rörelse som du kan fortsätta med. Raska promenader belastar skelettet och går att få in mellan möten, hundrastning och vardagslogistik. Lägg till styrketräning: till exempel uppresningar från en stol, knäböj, step-up på ett stabilt trappsteg eller övningar med vikter och gummiband. Öka belastningen gradvis. Den som redan har haft en fraktur, har uttalad benskörhet eller lätt faller bör be en fysioterapeut om hjälp att anpassa träningen innan övningarna blir mer krävande.
Glöm inte balansen. Att kunna stå stadigt när du kliver i byxorna eller återfår fotfästet på en isig trottoar är praktisk styrka. Enkla balansövningar kan göras nära en vägg eller ett stadigt bord. 1177 lyfter att fysisk aktivitet förbättrar muskelstyrka, koordination och balans, vilket också kan hjälpa dig att undvika fall. Det här kräver sällan ett avancerat gymkort. Golv, stol och regelbundenhet räcker långt som start.
Titta dessutom på fallfällorna hemma. En lös matta, en sladd i gångvägen eller dålig belysning är små problem fram till den dag de inte är det. Under hala svenska månader kan broddar vara en rimligare investering än ännu en träningspryl.
Kalcium behövs för skelettet, och D-vitamin hjälper kroppen att ta upp kalcium. Försök i första hand få i dig kalcium via mat, exempelvis mejeriprodukter eller kalciumberikade växtbaserade alternativ. D-vitamin finns bland annat i fet fisk och berikade livsmedel. Livsmedelsverket rekommenderar ett intag på 10 mikrogram D-vitamin per dag för vuxna upp till 70 år; den som sällan får sol på huden kan behöva mer.
Det betyder inte att extra tabletter skyddar alla. I en stor randomiserad studie publicerad i New England Journal of Medicine minskade D-vitamintillskott inte antalet frakturer hos generellt friska medelålders och äldre vuxna som inte hade valts ut för D-vitaminbrist eller osteoporos. Resultatet säger inget om att lämna en konstaterad brist obehandlad. Det säger heller inte att kosttillskott på egen hand behandlar osteoporos.
Om du funderar på kalciumtillskott, särskilt om du har haft njursten eller har njurproblem, prata med vården först. Mer är inte automatiskt bättre. Det är sällan en hållbar medicinsk plan, även om burken har ett mycket övertygande typsnitt.
För personer med hög frakturrisk finns läkemedel som minskar risken för nya benbrott. Bisfosfonater är en vanlig grupp och kan ges som tabletter eller dropp. Andra alternativ, exempelvis sprutbehandling, kan bli aktuella beroende på risk, njurfunktion, andra sjukdomar och hur tidigare behandling fungerat. Läkemedel har också möjliga biverkningar och behöver följas upp. Valet görs tillsammans med läkare; träning och bra mat är viktiga delar av helheten men ersätter inte alltid läkemedelsbehandling.
Har du redan brutit ett ben efter ett lindrigt fall, fråga vem som ansvarar för bedömningen av din fortsatta frakturrisk. Enligt 1177 bör den som är över 50 och har fått ett benbrott som kan bero på benskörhet undersökas för risken att få fler. Sveriges nationella vårdförlopp beskriver hur en frakturkedja kan koppla ihop frakturvård, riskbedömning och uppföljning i primärvården. Poängen är enkel: behandla skadan och ta samtidigt reda på om nästa går att förebygga.
Du behöver alltså inte beställa en skanning som födelsedagspresent till dig själv. Men ett oväntat benbrott, en tydlig längdminskning eller flera riskfaktorer är goda skäl att ta upp skelettet med vårdcentralen. Det är betydligt mer användbart än att bara konstatera att du ”alltid har haft dålig balans”.
Benskörhet kan drabba män och upptäcks ibland först efter en fraktur vid ett lindrigt fall. Alla över 50 behöver inte bentäthetsmätning, men en misstänkt benskörhetsfraktur bör följas upp med en bedömning av risken för fler benbrott. Styrketräning, balansövningar och tillräckligt med kalcium och D-vitamin hjälper dig att ta hand om skelettet; vid hög frakturrisk kan läkemedel behövas.
Forskning visar att regelbunden träning kan lindra depressiva symtom och i vissa fall ge effekt jämförbar med behandling. Här får du veta vad som kan hjälpa och hur du kommer igång.
Du märker knappt promenaden efter lunchen. Men om tio år kan små val kring rörelse, mat och sömn betyda mer än ännu ett dyrt hälsoprojekt.
Löpbandet kan inte kompensera för cigaretter, dålig sömn och stillasittande kvällar. Välj två vanor att ändra redan i veckan – hjärtat jobbar dygnet runt.
Varje trappsteg låter som en skål nötter – men är det slitna leder eller bara gasbubblor? Så skiljer du ofarligt knak från varningssignaler.
Nyhetsbrev
Veckans bästa guider — samlat och utan brus, för dig som vill ligga steget före.
