Jämnåriga kan ha nästan en halv miljon kronor mellan sig i premiepension. Här är vad statistiken faktiskt säger om ålder, kön, fondval och pensionens viktigaste fallgropar.
Har du mindre i premiepension än andra i din ålder? Innan du börjar misstro både dina fondval och ditt yrkesliv: en siffra på pensionskontot berättar inte hela historien.
Vid 64 års ålder skiljer det 471 370 kronor mellan den första och tredje kvartilen i Pensionsmyndighetens statistik för 2025. Det är värt att undersöka varför – men inte värt att få panik över.
Stort spann, liten förklaring. För 64-åringar var medianen i premiepensionen 687 479 kronor i Pensionsmyndighetens statistik för 2025. Den första kvartilen låg på 452 343 kronor och den tredje på 923 713 kronor. Mellan kvartilerna skiljer alltså 471 370 kronor. Det betyder att en fjärdedel låg under den lägre nivån och en fjärdedel över den högre. Det betyder inte att någon har räknat fram vad just du borde ha.
Jämförelsen kan väcka en rimlig fråga: Beror mitt saldo på sådant jag kan påverka, eller på hur mitt arbetsliv har sett ut? Svaret kräver mer än en snabb blick på ett stapeldiagram. Statistik är bra på att visa spridning. Den är mindre skicklig på att berätta din livshistoria.
Fyra krafter bakom beloppet. Kontovärdet påverkas av hur länge du har tjänat in pension, hur stora insättningarna varit, hur placeringarna utvecklats och om uttag har börjat. Premiepensionen får avsättningar under arbetslivet; pengarna placeras och kan därefter både öka och minska i värde. Ett högt saldo kan spegla många år med inkomster, god avkastning eller båda. Ett lägre saldo är inte automatiskt ett kvitto på dåliga fondval.
I 2025 års åldersstatistik var medianen 80 307 kronor vid 30 år, 431 652 kronor vid 45 år och 693 601 kronor vid 56 år. Den högsta medianen i sammanställningen, 718 420 kronor, fanns vid 59 år. Det visar hur saldon skiljer sig mellan åldersgrupper. Det visar inte hur en och samma persons konto utvecklas från födelsedag till födelsedag. Olika årskullar har olika arbetsliv bakom sig.
Uttag är inte en börskrasch. Vid 67 år var medianen 536 966 kronor. Att saldot är lägre än för 64-åringar betyder inte i sig att fonderna har gått sämre. För den som börjat ta ut pension har en del av kapitalet redan gjort det som var avsikten: blivit pengar att leva på. För att förstå ett äldre kontovärde behöver du därför veta om och hur länge utbetalningar har pågått.
Se hela hushållskassan. Premiepensionen är en del av den allmänna pensionen, inte din samlade pension. Inkomstpension och eventuell tjänstepension hör också till bilden, liksom eget pensionssparande om du har ett sådant. Ett kontovärde säger dessutom inte rakt av vad du får per månad. Uttagstidpunkt och framtida utveckling spelar roll. Att jämföra enbart premiepensionskonton när du planerar din ekonomi är ungefär som att bedöma hushållets ekonomi utifrån saldot på bensinkortet: information, visst – men märkligt vald.
En bättre fråga än ”ligger jag över medianen?” är: ”Vilken total pension ser jag ut att få, och räcker den till mina planerade utgifter?” Där blir bostadskostnad, skulder och den vardag du vill ha minst lika viktiga som placeringen i en statistiktabell.
Medianen säger var mitten ligger. Den säger inte om du har råd med livet du planerar.
Skillnaden är verklig, men en uppgift är felplacerad. Bland 64-åringar låg männens median på 751 942 kronor och kvinnornas på 633 426 kronor: ett pensionsgap på 118 516 kronor just i premiepensionskapitalet. Det säger något om skillnader mellan grupper, inte hur en enskild man eller kvinna har skött sina pengar.
Här gäller det också att läsa siffrorna noga. I RikaTillsammans presentation av Pensionsmyndighetens 2025-statistik är skillnaden mellan kvinnors och mäns medianer 20 966 kronor vid 45 år, inte 109 907 kronor. Det senare beloppet gäller 56-åringar. Blandar man ihop åldrarna får man ett betydligt mer dramatiskt påstående om 45-åringar än underlaget stöder. Det är ett bra skäl att kontrollera tabellen innan man drar slutsatser om sitt eget pensionssparande.
Arbetsåren väger tungt. Lägre lön, längre perioder med deltid och färre år med intjänande kan innebära mindre avsättningar. Avkastningen påverkar sedan pengarna som faktiskt hunnit sättas in. Därför går det inte att utläsa orsaken till hela könsskillnaden ur två medianvärden. Att peka ut ett enskilt fondval – eller några dagar hemma med sjuka barn – som huvudförklaring vore bekvämt, men för enkelt.
För ett par som delar på vardagsarbete och arbetstid är den praktiska frågan mer jordnära: Om en av er går ned i tid under många år, hur förändras era respektive pensioner? Ta upp den frågan medan ni fortfarande kan fatta gemensamma beslut, inte först när arbetslivet redan ligger bakom er.
Förvalet är också ett val att förstå. Den som inte själv väljer fonder till premiepensionen hamnar i AP7 Såfa. Enligt AP7 består förvalet av en aktiefond och en räntefond. Fördelningen anpassas efter ålder: till och med 55 år ligger förvalet i aktiefonden, varefter andelen räntefond gradvis ökar. Upplägget tar alltså hänsyn till att sparhorisonten förändras. Det gör inte placeringen riskfri.
Pensionsmyndighetens rapport Premiepensionen: Värdeutveckling och utbetalningar 2025 visar att sparare med egna fondval i genomsnitt har haft sämre värdeutveckling över tid än sparare i AP7 Såfa. Drygt 13 procent av spararna med egna fondval hade överträffat förvalet över tid. Myndigheten såg också ett samband mellan fler fondbyten och sämre genomsnittlig värdeutveckling bland dem som valt själva. Det är inte ett bevis för att varje byte orsakar en förlust, men knappast heller ett starkt argument för att byta fond av ren rastlöshet.
Rapporten visar samtidigt varför historiska genomsnitt kräver eftertanke: under 2025 hade ungefär hälften av spararna med egna fondval bättre värdeutveckling än den genomsnittliga spararen i förvalet. Ett enskilt år kan alltså se annorlunda ut än den långsiktiga bilden. Och varken en stark historik eller ett bekvämt förval lovar avkastning nästa år.
Gör tre kontroller innan du ändrar något. Börja med att skilja på kapital och förväntad månadsutbetalning. Titta sedan på hela pensionen, särskilt om du har eller saknar tjänstepension. Kontrollera till sist vilket fondval du faktiskt har i premiepensionen och om risken passar din situation. Har du valt egna fonder bör du kunna förklara varför du tror att de är bättre för dig än förvalet – utan att svaret bara är ”de gick upp senast jag tittade”.
Om saldot oroar dig, börja med det som kan göra störst skillnad i din egen ekonomi: återstående arbetsår, arbetstid, pensionsvillkor och när du tänker börja ta ut pension. Använd jämnårigas siffror som ett sätt att hitta frågor, inte som ett betyg på ett långt arbetsliv. Det är trots allt pensionen som ska fungera i verkligheten. Stapeldiagrammet behöver bara fungera på skärmen.
64-åringars median i premiepension var 687 479 kronor i 2025 års statistik, men mellan första och tredje kvartilen skilde 471 370 kronor. Saldot påverkas av intjänande, placeringar och uttag – och är bara en del av din pension.
Jämför därför hela din förväntade pension med dina framtida utgifter innan du oroar dig över medianen eller byter fond. Och läs ålderssiffrorna rätt: könsskillnaden 109 907 kronor gäller 56-åringar, inte 45-åringar.
Efterlevandeskyddet i premiepensionen låter tryggt, men kan urholka din framtida ekonomi. Förstå konsekvenserna innan du binder upp dig – det kan bli dyrt att välja fel.
Över var femte svensk mellan 65 och 74 arbetade under 2025. Män jobbar oftare än kvinnor – och tiotusentals fortsätter även efter 75.
Lägg ned illusionerna – så här gör du pensionen robust efter 50, utan att behöva kränga prylar på Blocket eller flytta in på campingen. Riktiga siffror, reella strategier.
EU lovade tydlighet och stopp för greenwashing. Fem år senare drunknar fondspararen i ESG-termer och blanketter – medan SFDR 2.0 blir ett dyrt erkännande av regelverkets brister.
Mer från Midcent
Nyhetsbrev
Veckans bästa guider — samlat och utan brus, för dig som vill ligga steget före.
