Så överlever pengarna när AI-bubblan brister – lärdomar från it-bubblan ingen vill minnas
När AI-bubblan kraschar – och soffkudden blir stället man vill gråta mot
Minns du vad du gjorde kvart över nio den 10 mars 2000? Nej, antagligen inte – men din aktieportfölj minns det desto tydligare. Det var dagen då det amerikanska Nasdaq-indexet snubblade på sina egna luftslott och tog hela världsekonomin med sig på fritt fall. Sveriges småsparare rullade in i Millennieskiftet på internetbolagens raketer, förförda av ord som ”framtidssäkra ekosystem” och ”klickbaserade intäktsmodeller” – och blev sedda flyga, sedan platta till, med samma hastighet som en Powerpoint-presentation på kontorets modemuppkoppling.
Nu, drygt tjugo år senare, är det inte längre dotcom – det är AI. Skillnaden? Liten. Många svenskar sitter just nu, kanske mellan surdegssnurra och filttofflor, och hoppas på ”exponentiell avkastning” från bolag med lika luddiga affärsmodeller som Pets.com hade. Det luktar déjà vu om hela härligheten, om vi ska vara ärliga.
När aktieportföljen blir en tickande bomb
Att se sin aktieportfölj smälta bort är inte som att bränna maten eller få soppatorsk på E4an – det känns i magen, natten lång. Efter it-bubblans kollaps gick över 630 miljarder dollar i global börsvärde upp i rök på ett år, vilket motsvarade drygt en svensk statsbudget trots att man i fikarummet helst ville prata om Zlatans senaste mål istället. Enligt SCB hade sparare på Stockholmsbörsen nära 30 procent nedgång i sina portföljer mellan 2000 och 2002 – och många sålde i ren panik precis när de skulle suttit still i båten som de så klokt investerat i.
“Inget får män att tvivla på sin egna förträfflighet lika mycket som när värdet på telekomtillgångar halveras över en natt.”
Den psykologiska härdsmältan är nästan värre än den ekonomiska. Drömmen om passiv inkomst på exotiska stränder byttes snabbt ut mot sömnlösa nätter, excelark och den nyfunna insikten att man borde lyssnat på sin tråkige farbror om riskspridning. Skillnaden idag är att AI hajpas av både influencers och analytiker (gärna samtidigt) – och andelen småsparare som exponerat sig mot generativa chatbotföretag och kodande enhörningar har aldrig varit högre. Tyvärr, historien är expert på repris.
Baksmälla deluxe – när framtidsvisioner kraschar rakt ner i excelarket
Så vad händer egentligen när bubblor brister? Om du fått för dig att det bara är riskkapitalister i San Francisco som förlorar nattsömnen, får du tänka om. Efter it-kraschen gick mängder av svenska småsparare från hemmasnickrade aktieportföljer till att googla “hur säljer man trägolv på Blocket?”. De färskaste rapporterna från Finansinspektionen visar att hushållens direktägande i aktier 2024 ligger på rekordnivåer – över 2 500 miljarder kronor enligt SCB. Det är mycket som står på spel när alla plötsligt tror de är med i Tech-mästarna på SVT.
Dotcom-bolagen utlovade evig tillväxt och minimalt motstånd. På 24 timmar hade man kunnat ha en ny hemsida, en flashig Powerpoint och en aktiekurs som laddade snabbare än datorns RAM-minne höll för. Hjulen snurrade snabbare än folk hann läsa årsredovisningen – problemet var bara att vinst i bästa fall var någons svärmor på Östermalm som köpte tre whippet-koppel från Boo.com. Idag är det chatbotar, bilar som ritar egna seriealbum och börsnoterade AI-visionärer som tävlar om att sälja in nästa paradigmskifte. Samma gamla trick, nytt lager framtidsfärg.
“Historien må aldrig upprepa sig, men den rimmar så förbannat väl när giriga hjärnor jagar nästa enhörning.”
Skillnaden nu? Själva storleken på ballongen. År 2023 klev Microsoft in i OpenAI med över 100 miljarder kronor. Nvidia värderas idag till mer än samtliga börsnoterade företag i hela Frankrike – tillsammans. Det finns inga föräldrafriade gränser för framtidsfantasier så länge räntan är låg och Linkedin-profilen fylls med “AI-transformation evangelist”. Men alla som levde genom millennieskiftets härdsmälta vet att när verkligheten knackar på så slutar folk att snacka om “disruptiv innovation” och börjar istället prata om kötiden till Arbetsförmedlingen.
De tre vanligaste fallgroparna när brallorna spricker
Du känner säkert till någon – kanske själv? – som efter varje uppgång bestämt sig för att “gå all in” i nästa buzzword, bara för att sitta kvar med Svarte Petter när festen tar slut. Ekonomifakta visar att mer än hälften av alla småsparare sålde av sina innehav på botten under tidiga 2000-talet. Flockbeteendet slår till när riskaptiten vänder tvärt och varje nyhet känns som ett svart moln.
- Springa efter hajpen: FOMO är farligt. 2000 var det bolag utan försäljning, idag är det bolag där “AI” står i namnet men affärsmodellen är mer hemlig än receptet på bruna bönor.
- Panikförsäljning: Statistik från SvD Näringsliv visar att aktier i genomsnitt återhämtar sig på 2–4 år efter stora ras, men de som säljer på botten missar hela uppgången.
- Aldrig våga tillbaka: Färre än 30% av småsparare som sålde under it-kraschen köpte aktier igen före 2010, enligt Finansinspektionen. Köpångest är ingen strategi, det är självsabotage på hög nivå.
“Den största förlusten är sällan pengarna – det är självförtroendet att våga ta nya investment-kliv.”
Retro-receptet: Så överlever du nästa hypevåg med skinnet i behåll
Fondrobotar i all ära, men ibland vinner gamla hederliga knep. Visst, du kanske inte kan briljera med blockkedje-jargong på firmafesten, men sannolikheten ökar markant att ditt sparkapital överlever även när nästa AI-krasch dundrar in.
Dela upp pengarna, sprid över olika branscher (SCB visade att svenska investmentbolag och tråkigt industri-svett var de stora överlevarna efter dotcom). Sätt upp automatiska köp varje månad (snittar in dig när börsen är billig och dyr, populärt kallat “dollar cost averaging”, fast på svenska). Och framför allt: ha så lite förtroende för framtidens facit att du vågar vara ödmjuk även när det går bra.
Den riktigt tuffe investeraren är inte den som gapar högst om förnyelse och AI-borderline-fantasier. Det är han som stilla sippar snabbkaffe och litar mer på riskspridning, gamla sandlåderegeln “lägg inte alla ägg i samma korg” och tålamod snarare än ständiga “moonshots”. Då slipper han både magplask och risk att bli en av dem som googlar “hur säljer man trägolv på Blocket?” när nästa bubbla exploderar.
“Den som tror att framtiden är riskfri har aldrig sett sitt Avanza-konto smälta fortare än glass i juli.”
Att förstå bubblor kan rädda både plånbok och nattsömn
Ekonomisk hysteri har en irriterande vana att återupprepa sig – från it-bubblan kring Millennieskiftet till dagens AI-fest. För dig som småsparare är lärdomen tydlig: okritiskt hype-jagande slutar ofta i magplask. Under dotcom-fiaskot försvann över 630 miljarder dollar globalt på ett år, samtidigt som över 30 % av börsvärdet på Stockholmsbörsen gick upp i rök mellan 2000 och 2002 (SCB). Dagens data visar dessutom att svenska hushåll nu har rekordmycket pengar placerade i direktägda aktier – över 2 500 miljarder kronor (SCB, Finansinspektionen), vilket gör riskerna mer påtagliga än någonsin när nya bubblor tornar upp sig.
Strategier som faktiskt fungerar – utan överdrivet självförtroende
Att sprida risker, månadsspara automatiserat och motstå impulsiva säljbeslut har visat sig vara vinnande genom alla kriser. Historien visar gång på gång att de som stannar kvar och köper kontinuerligt ofta kommer ut starkare, medan FOMO och panik triggar de största förlusterna. Den klokaste investeraren nöjer sig gärna med tråkiga bolag och tålamod, istället för att jaga nästa Industri 4.0 med hela sparkapitalet. Kall nypa realism slår alltid den hetaste trenden – i längden.
Källa: SCB, Finansinspektionen, Ekonomifakta, SvD Näringsliv.
Ämnen i denna artikel: AI-investering, finansiell kris, historiska krascher, kapitalskydd, teknikbolag,
