Stablecoins: Stabila som en segelbåt i storm?

stablecoins: Hur tusan funkar dessa digitala sedlar egentligen?

Stablecoins. Smaka på ordet. Bara namnet osar självförtroende – stabila mynt som lovar lugn och trygghet i en digital värld som annars kan kännas lika volatil som ölpriserna under oktoberfesten. Tanken låter bra på papperet: ett digitalt alternativ till valutan du är van vid, fast utan gamla sedlar, sladdriga kreditkort och irriterande avgifter vid valutaväxling. Men hur stabil är egentligen en stablecoin när det väl stormar ordentligt på kryptohavet? Innan du börjar drömma om att glida runt i segelbåt med en digital plånbok full av kryptodollar, så behöver du veta vad det egentligen handlar om.

Stabilitet inom finansvärlden har traditionellt sett betytt ”tråkighet”. Det handlar om pålitlighet, en stabil köpkraft och ett värde som inte drastiskt förändras från en natt till nästa morgon. När det gäller stablecoins är stabiliteten snarare ett löfte än en garanti. Vanligen utlovas att värdet på ett stablecoin ska matcha värdet på en vanlig valuta – ofta dollarn, ibland euron eller guldet. Det hela bygger på en enkel princip: för varje stablecoin ska det finnas motsvarande värde instoppat i något konkret bakom kulisserna. Men här börjar det genast bli komplicerat: för vad innebär ”konkret” egentligen? Är det en pålitlig hög dollar på ett bankkonto i New York, en elegant höstack av statsobligationer, eller är det kanske snarare ett dataprogram fullt av algoritmer vars logik är lika lättbegriplig som en deklarationsblankett från Skatteverket? Att förstå stablecoins handlar om att förstå vad som faktiskt backar upp dem – och vad som riskerar att få dem att krascha.

bakom kulisserna: Vad backar upp en stablecoin – och är det verkligen säkert?

Så fort man börjar kika under huven på olika stablecoins möts man ganska omedelbart av genuin förvirring. Stablecoins lovar ofta att varje ”digital dollar” finns uppbackad av riktiga pengar eller någon form av likvida tillgångar. Men här uppstår första frågetecknet – vad är egentligen riktiga pengar i det här sammanhanget? Ta Tether som ett tämligen omtalat exempel. Deras coin, USDT, är den största stablecoin-valutan med ett börsvärde som höll sig stadigt över 80 miljarder dollar under 2023 års första kvartal. Tether försäkrar att varje coin har täckning i riktiga dollar som de har låst fast på bankkonton. Problemet är bara att företaget regelbundet stött på kontroverser kring transparensen. Finansinspektioner från både USA och Europa har flera gånger ifrågasatt hur mycket riktiga pengar som faktiskt finns bakom varje Tether, eller om uppbackningen i vissa fall består mer av finansiell akrobatik än handfasta dollar.

Som jämförelse har vi konkurrenten USD Coin (USDC), som totalt sett anses något mer transparent på marknaden. Bakom den står det reglerade företaget Circle, vars stablecoin backas upp av reviderade tillgångar och omfattande dokumentation. Men även här lurar riskerna. När Silicon Valley Bank plötsligt brakade samman våren 2023 avspeglade det sig direkt på USDC, som under några tumultartade dygn tappade sin peg mot dollarn ner till 0,87 dollar per coin. Det bevisade tydligt att till och med seriösa aktörer kan drabbas hårt av händelser som är utanför deras egen kontroll. Den krassa verkligheten är enkel: stablecoins är sällan säkrare än de tillgångar de bygger på – och långtifrån immuna mot paniken som snabbt kan spridas om marknaden plötsligt börjar tvivla.

varför kraschar en stablecoin – terralunafiaskot som skakade kryptovärlden

När ambition möter verklighet kan resultatet ibland bli en ordentlig smäll, och få smällar skakade kryptovärlden lika rejält som kollapsen av Terras stablecoin UST och dess systercoin Luna. Maj 2022 blev månaden då en av kryptomarknadens mest spektakulära krascher inträffade – en härdsmälta som på bara några dagar suddade ut över 40 miljarder dollar i marknadsvärde och fick både företagare och småsparare att klia sig i huvudet och undra vad tusan det var som nyss hände.

TerraUSD eller UST skiljde sig från konkurrenter som Tether och USDC genom att vara helt algoritmiskt baserad: det fanns inga “äkta” dollar eller statsobligationer bakom valutan, istället var värdet kopplat via ett komplicerat system där utbudet reglerades med hjälp av den besläktade kryptovalutan Luna. Tanken var elegant och lockande i teorin – matematisk reglering av pengamängden utan behov av tråkiga bankaffärer och byråkrati. Men teorin glömde dessvärre bort att räkna med marknadens psykologi och flockbeteendet hos investerare. När förtroendet började svikta minskade efterfrågan hastigt, algoritmernas mekanismer överbelastades och en kedjereaktion uppstod. På bara några timmar förvandlades en “säker” stablecoin till digital aska.

Terras kollaps skickade vågor genom hela kryptouniversumet och underströk risken med stabilitetslöften som inte backas upp av något konkret värde. Inte nog med det; kraschen blev en brutalt tydlig varningssignal som i förlängningen gav upphov till en skärpt tillsyn och kritik från finansmyndigheter runt om i världen. Allt fler röster började höjas kring behovet av bättre reglering av stablecoins – en diskussion som fortfarande levs ut i dag.

”Att kalla en coin stabil gör den inte immun mot idiotiska beslut och illa skötta finanser.”

Terrafiaskot visade tydligt att stablecoins varken är mer eller mindre sårbara än övriga finansiella produkter om de hanteras på ett slarvigt eller oseriöst sätt. Faktum är att historien är full av exempel där missbedömningar och dålig skötsel, oavsett hur god idén bakom är, kan orsaka ekonomiska katastrofer. Minns ni exempelvis tulpanbubblan i Holland på 1600-talet, där folk betalade absurda summor för lökar? Eller IT-bubblan kring millennieskiftet, när overksam dot.com-företag värderades högre än gamla industrikolosser med konkreta tillgångar?

Kollapsen med Terra är alltså ingen märklig anomali utan snarare en smärtsamt klar påminnelse om att sunt förnuft, reglering och noggrannhet aldrig kan ersättas av häftig marknadsföring eller tjusiga finansiella begrepp. Detta gäller i allra högsta grad för stablecoins, vars stabilitet alltid hänger samman med kvaliteten i dess uppbackning och inte minst trovärdigheten hos dem som styr rodret.

checklista för investerare: Detta måste du veta innan du ens doppar tån i stablecoin-världen

Innan du nu i din iver att hänga med börjar köpa stablecoins lika okritiskt som falafel efter ett utekväll, är här några konkreta punkter du absolut bör ha koll på:

• Transparens: En seriös stablecoin-aktör ska regelbundet ge ut oberoende reviderade rapporter över uppbackande tillgångar. Läs dessa rapporter noggrant och försäkra dig om att tillgångar matchar utlovade värden. Är rapporterna inte lättillgängliga eller detaljerade? Spring då raskt därifrån.
• Likviditet: Se till att stablecoinens aktör tydligt kan visa att deras underliggande tillgångar är likvida och lätt kan konverteras till kontanter. Bristande likviditet kan snabbt leda till att coinen kraschar vid första tecken på panik bland användarna.
• Reglering: Granska huruvida stablecoinens utfärdare är reglerad av en respekterad myndighet. Avsaknad av tydlig reglering är en rödfärgad varningsskylt som alla med självbevarelsedrift bör ta på allvar.
• Fristående granskning: Kontrollera om stablecoins regelbundet granskas av ett välrenommerat fristående revisions- eller konsultföretag. Att förlita sig uteslutande på aktörens egen information är ungefär lika smart som att köpa begagnad bil enbart baserat på säljannonsen.
• Håll ett vakande öga: Var alltid redo att omvärdera ditt förtroende för stablecoins när marknaden skakar till. Vid minsta tecken på oklarheter eller sviktande transparens bör du agera snabbt; det är alltid bättre att backa ur tidigt än att följa med på färden mot crypto-världens ekonomiska avgrund.

Att investera handlar alltid om att ta kalkylerade risker. Stablecoins kan utan tvekan erbjuda praktiska möjligheter för investerare, särskilt för dem som önskar ett bekvämt alternativ till traditionell valuta i kryptovärlden. Men glöm aldrig det viktigaste av allt: att kalla något för stabilt skyddar det inte från att implodera så snart någon slarvat med siffror eller underskattat vansinnet på marknaden. Med den insikten är du fattad och redo att segla stabilt vidare – eller helt enkelt stanna på stranden med dina gamla hederliga kronor.

“Att kalla något stabilt gör det dessvärre inte immunt mot klåpare eller panikreaktioner på marknaden.”

Stablecoins lovar trygghet och stabilitet – i teorin låst mot valutor som dollarn eller euron med motsvarande värden som skal ligga trygga på bankkonton eller i statsobligationer. Ändå avslöjar verkligheten att många stablecoins balanserar på tunn is. 2022 imploderade Terras algoritmiska stablecoin UST, vilket utraderade över 40 miljarder dollar på dagar. Under våren 2023 drabbades även United States Dollar Coin (USDC), trots seriös uppbackning, av Silicon Valley Banks kollaps och tappade temporärt sin dollarpeg till 0,87 dollar per coin. Även branschens störste aktör Tether (USDT), med ett börsvärde på över 80 miljarder dollar första kvartalet 2023, har regelbundet ifrågasatts för bristande transparens kring uppbackande tillgångar.

Att förstå stablecoins är avgörande för att undvika onödiga ekonomiska smällar. Investera aldrig utan att först granska transparens, likviditet och reglering bakom utgivare av stablecoins. Precis som tulpanbubblan på 1600-talet och IT-kraschen kring millenniumskiftet visar historien att även trovärdiga idéer kan implodera vid minsta spår av slarv och kortsiktig hysteri.

Utforska vidare – fler insiktsfulla ämnen att fördjupa dig i:

• Kryptovalutor och skatt: Så undviker du en otrevlig överraskning från Skatteverket.
• Digitala centralbankspengar (CBDCs): statens version av stablecoins – vän eller fiende?
• Hur skyddar du dig mot bedrägerier i kryptovärlden? Tipsen som sparar tusenlappar.

Källor och ytterligare läsning:

Data och exempel är hämtade från Finansinspektionen, SCB:s rapporter kring digitala valutor, mediadokumentation från Financial Times och analyser från välrenommerade ekonomitidningar som Affärsvärlden och Dagens Industri.