Jag kan ha fel – visdomar från en buddhistmunk som fann meningen med livet

“Jag kan ha fel” – redan titeln på Björn Natthiko Lindeblads bok är befriande. När hörde du senast en kvinna eller man i medelåldern erkänna att de faktiskt kunde ha fel? Förmodligen ungefär lika ofta som du hört Leif GW Persson erkänna att han älskar vegansk korvgryta. Lindeblad, en före detta framgångsrik ekonomichef som bytte sitt välbetalda yrkesliv mot munkkåpan i en thailändsk buddhistkloster, delar i boken med sig av oväntade livsinsikter och utmanar oss läsare att våga släppa taget om vår välordnade, kontrollerade vardag till förmån för något osäkert och skrämmande – men alldeles underbart.

Att släppa kontrollen – varför osäkerheten borde bli din nya bästa vän

Låt oss först slå fast en sak: ingen — och jag menar ingen — tycker om osäkerhet. Inte du, inte jag och inte ens din alltid positiva yogainstruktör Bertil, hur mycket han än mässar “acceptera livet som det är”. Björn Natthiko Lindeblad gör det kanske ännu tydligare: Han menar att hela vår kultur kretsar kring just kontroll och säkerhet, från karriärplaner och pensionssparande till Google Maps och appar som avslöjar exakt när bussen ankommer. Men Lindeblad pekar på något paradoxalt: ju mer vi kämpar emot det oförutsägbara, desto mindre livskraft och glädje tillskansar vi oss. Han föreslår att osäkerheten ska ses som vår nya bästa vän istället för vår fiende, ett tankesätt han lärde sig den hårda vägen via meditation, introspektion och åratal av klosterliv utan iPhone-notiser. Lindeblad skriver elegant och träffsäkert:

“När vi släpper taget om behovet av att kontrollera allt som sker runt oss uppstår en märklig frihet; en form av lätthet vi kanske glömt existerar.”

Boken innehåller flera praktiska råd och övningar i mindfulness, meditation och acceptans, perfekt lämpade för män som passerat livets mittstreck och söker nya strategier för att hantera den oupphörliga strömmen av stress och prestationsångest. Något vi sällan diskuterar öppet, men som Lindeblad lyfter upp och skärskådar med både insiktsfullhet och självdistans.

När karriären inte räcker – vikten av att finna något djupare

Vi har alla mött honom – den där killen som jobbar 70 timmar i veckan, kör Tesla och kan berätta exakt vilken framgångsrik startup han ska investera i härnäst. Kanske sitter han till och med i din stol just nu. Lindeblad var, innan han bytte kursen i livet rejält, i precis det läget: framgångsrik ekonomichef, fin lägenhet, status och trygghet – allt var precis som det ”ska vara”. Men trots allt blinkade en envis varningslampa klart och tydligt: något saknades, det var tomt längst där inne, i själens mest magnifika kontorsrum, om du så vill.

Genom sin raka och befriande ärlighet förklarar Lindeblad hur hans steg från toppkarriär till ett asketiskt klosterliv utmanade hans fundamentala idéer om framgång och lycka. Den tankeväckande resan får även läsaren att tänka om och omvärdera sina egna prioriteringar kring konsumtion, karriär och välfärd och huruvida det är dessa saker som verkligen ger mening åt livet. Som recensenten på Goodreads kärnfullt sammanfattar:

”Björn Lindeblad får en att inse att vi nog alla är på jakt efter något större än våra visitkort antyder.” (Goodreads, 4.5/5 stjärnor)

Även Kirkus Reviews hyllar boken som en “provocerande och upplyftande tankeställare som skakar om läsaren ur sina invanda föreställningar”. Dessa recensioner speglar väl en av Lindeblads allra starkaste styrkor: hans oförställda vilja att kasta ljus på livets stora paradoxer, helt utan pekpinnar men med välgörande självdistans.

Så, kära läsare, har du mod att följa Lindeblads exempel och börja ifrågasätta din karriärfixerings sanna värde? Eller är du fortfarande övertygad om att din Rolex faktiskt är lyckans nyckel? Svaret kan överraska dig mer än du anar.

Du är inte vad du gör – konsten att släppa taget om identiteten

Vi definierar ofta oss själva genom våra titlar och sociala roller: marknadschef, pappa till tre, trofé-maken som klipper häcken varje lördagsförmiddag i Gustavsberg. Lindeblad ger dock ett förvånansvärt uppfriskande perspektiv här. Han talar om identiteten som en skjorta vi enkelt kan ta på oss och av oss; ett plagg snarare än huden vi föddes med. Under sina sjutton år i klosterlivet tvingades han släppa taget om alla de yttre attribut som tidigare utgjort hans status och självbild, vilket initialt lämnade honom förvirrad och naken – symboliskt talat förstås. Han skriver med typisk torr humor om detta ögonblick av insikt:

“När jag inte längre kunde säga vem jag var baserat på titeln på mitt visitkort, blev jag tvungen att faktiskt ställa mig frågan: Vem är jag egentligen, bortom yrke, bortom prestationer, bortom allt det som andra ser och bedömer?”

För oss män i medelåldern kan Lindeblads ord bli en välbehövlig väckarklocka. Att inse att vi inte behöver vara vårt jobb eller den person vi hittills känt oss tvungna att vara för andra, öppnar dörrarna till en helt ny nivå av frihet. En möjlighet att omfamna livets andra kapitel med mindre press och ångest, och istället välkomna förändringar – från arbetslöshet och skilsmässa till omorienteringar vi själva väljer att utforska.

Att acceptera sin egen dödlighet – livsinsikter när slutet närmar sig

Det kanske mest gripande med Lindeblads bok är hans öppenhjärtiga reflektioner kring döden, en verklighet vi män tenderar att undvika, trots att den är mer oundvikligt påtaglig ju äldre vi blir. Som buddhistmunk var dödligheten en ständigt närvarande del av hans vardag – en övning i påminnelse om livets bräcklighet snarare än en obekväm sanning man smidigt kunde skjuta åt sidan med lite Netflix och IPA-öl. Senare, när Lindeblad själv fick diagnosen ALS (amyotrofisk lateralskleros), blev samtalen om döden plötsligt skärande nära, men märkligt nog inte förlamande. Tvärtom, betonar han hur ett medvetet accepterande av det egna slutet ironiskt nog kan göra livet mer levande.

“När du är redo att konfrontera ditt eget slut, kan varje andetag, varje ögonblick smaka sötare, kännas starkare och upplevas djupare än någonsin tidigare.”

Med denna ärliga approach river Lindeblad effektivt fasader, pekar ut våra rädslor och bjuder in oss att möta döden med öppna ögon snarare än undanflykter. Hans ord kan kännas brutala, men också befriande för den läsare som är modig nog att följa hans tankegångar till slutpunkten.

“En provocerande och nödvändigt utmanande livsguide för alla män i sina bästa år – men definitivt inte för fegisar.”

“Jag kan ha fel” av Björn Natthiko Lindeblad är en pärla för den moderna mannen – eller rättare sagt, en oväntad käftsmäll som vi innerligt behöver. Lindeblad, tidigare framgångsrik chef som blev buddhistmunk i Thailand, utmanar våra konventionella idéer kring trygghet, kontroll och själva livets mening. Han uppmuntrar oss att släppa taget om prestigen, identiteten och vårt ständiga jakt på säkerhet, vilket är både frustrerande och befriande på samma gång.

Såväl Goodreads-användarna (4.5/5 i betyg) som Kirkus Reviews hyllar bokens träffsäkerhet och ärlighet, där den senare beskriver den som en “provocerande och upplyftande tankeställare”. Lindeblads egna humoristiska och raka språk gör boken lättillgänglig, vilket knappast skadar när ämnena handlar om döden och existensens bräcklighet.

“När du är redo att konfrontera ditt eget slut, kan varje andetag, varje ögonblick smaka sötare, kännas starkare och upplevas djupare än någonsin tidigare.”

Sammanfattningsvis är detta ett verk som bör stå bredvid alla självhjälpsklassiker på bokhyllan hos män mellan 45 och 55 år. Rekommenderas starkt – om du törs.

Betyg: 4,5/5