Kan hörapparaten hjälpa hjärnan? Ny studie visar oväntad kognitiv förbättring

Bakgrunden är viktig. I Lancetkommissionens rapport om demens från 2024 räknas hörselnedsättning som en av 14 påverkbara riskfaktorer. Kommissionen uppskattar att insatser mot dessa faktorer tillsammans skulle kunna förebygga eller senarelägga en betydande andel demensfall på befolkningsnivå. Den beräkningen säger däremot inte vad som händer med en enskild persons demensrisk när han börjar använda hörapparat.

För dig som är mellan 45 och 64 år finns ändå goda skäl att bry sig redan nu. Åldersrelaterad hörselnedsättning utvecklas ofta gradvis. Enligt 1177 kan det bli svårt att uppfatta tal när flera pratar eller när det finns bakgrundsljud. Buller genom livet, sjukdomar och ärftlighet kan också påverka hörseln. Om du märker att du allt oftare drar dig undan samtal är det värt att ta reda på varför, oavsett vad forskningen till slut visar om demens.

Vad visade CHOICE-studien?

I den kinesiska CHOICE-studien deltog 703 personer som var minst 60 år. Alla hade måttlig till svår hörselnedsättning och mild kognitiv svikt. Medelåldern var drygt 74 år – en väsentlig detalj när en 52-åring funderar på vad resultaten betyder för honom.

Deltagarna lottades till två grupper. Den ena fick hörapparater till båda öronen, utprovade av hörselspecialister, samt hjälp med användning och justeringar. Den andra fick utbildning om hörselvård och kognitiv hälsa. Forskarna följde grupperna i två år. De som bedömde deltagarnas kognitiva förmåga visste inte vilken grupp de tillhörde, även om deltagarna förstås visste om de bar hörapparat.

Studiens viktigaste fråga gällde hur många som gick från mild kognitiv svikt till en nivå som på bedömningsskalan motsvarade demens. Efter två år var andelen 3,09 procent i hörapparatgruppen och 4,74 procent i utbildningsgruppen. Skillnaden var inte statistiskt säkerställd. CHOICE visade alltså inte att hörapparater förebygger demens. Måttet var dessutom en nivå på en kognitiv bedömningsskala; det ska inte läsas som en lista över kliniskt fastställda demensdiagnoser.

Ett annat resultat stack ut. I hörapparatgruppen fick 15,34 procent en bedömning som motsvarade normal kognitiv funktion efter två år, jämfört med 2,36 procent i utbildningsgruppen. Även gruppens övergripande resultat och minnesresultat på samma bedömningsskala var bättre. Det är ett intressant fynd hos personer som redan hade mild kognitiv svikt. Det säger ännu inte varför resultaten förbättrades, eller om effekten håller i sig längre än studiens två år.

Du behöver inte vänta på ett löfte om demensskydd för att vilja höra samtalet vid bordet.

Varför är bättre testresultat svåra att tolka?

Kognitiv hälsa är mer än ett enda testvärde. Den som har svårt att höra kan behöva lägga mycket kraft på att uppfatta vad som sägs, och hörsel kan påverka hur ett samtal under en bedömning fungerar. CHOICE-forskarna tog därför av deltagarna hörapparaterna inför de kognitiva bedömningarna och använde vid behov skriftliga instruktioner. De påpekar ändå att hörselns betydelse för resultaten inte helt kan uteslutas.

Det finns också en gräns för vad två års uppföljning kan visa om en sjukdom som kan utvecklas under lång tid. Dessutom fullföljde inte alla 703 deltagare det sista besöket. Resultaten behöver prövas vidare och kan inte utan vidare överföras från äldre deltagare med både tydlig hörselnedsättning och mild kognitiv svikt i Shanghai till yngre personer i Sverige med lindrigare besvär.

Det betyder inte att förbättringen ska viftas bort. Den var tydlig på studiens förutbestämda sekundära mått. Men ett bättre resultat på en bedömningsskala räcker inte för att säga att en hörapparat har vänt en bakomliggande demenssjukdom.

Hur skiljer sig CHOICE från ACHIEVE?

Den amerikanska ACHIEVE-studien undersökte också hörselhjälp och kognitiv förmåga, men hos en annan grupp. Där deltog 977 personer i åldern 70–84 år med obehandlad hörselnedsättning, utan betydande kognitiv svikt vid starten. Efter tre år sågs ingen säkerställd skillnad i kognitiv förändring när samtliga deltagare analyserades tillsammans.

I en i förväg planerad analys syntes däremot en gynnsam skillnad hos deltagare med högre risk för kognitiv försämring. Det fyndet gör bilden mer nyanserad, men ändrar inte studiens övergripande resultat. CHOICE började i ett annat läge: deltagarna hade redan mild kognitiv svikt, vilket gjorde det möjligt att undersöka både försämring och återgång till normala bedömningsresultat. Studierna ger därför olika pusselbitar, snarare än ett enkelt ja eller nej för alla med hörselnedsättning.

När bör jag testa hörseln?

Börja med vardagen. Missar du ofta repliker när flera pratar? Ber du andra upprepa sig? Fungerar telefonsamtal sämre än förr? Skriv gärna ned situationer där problemen märks; det är mer användbart för vården än omdömet att restauranger numera är hopplösa, även om det ibland känns så.

1177 beskriver digitala hörseltest som ett sätt att upptäcka tecken på nedsatt hörsel. Ett sådant självtest ger dock inget exakt besked. Kontakta vårdcentralen om du upplever att hörseln har försämrats. I vissa regioner kan du vända dig direkt till en hörselmottagning. Vården kan bland annat undersöka om det finns en behandlingsbar orsak och om du behöver en mer utförlig hörselutredning.

Om en hörapparat blir aktuell bedömer en audionom dina behov och hjälper dig att prova ut ett hjälpmedel. Berätta om de miljöer där du vill fungera bättre: mötesrum, verkstad, promenader eller familjemiddagar. Utprovning och justering kan ta flera besök. Regler och avgifter skiljer sig mellan regioner, så kontrollera vad som gäller där du bor i stället för att utgå från grannens erfarenhet.

Vänta inte vid plötslig hörselnedsättning. Om hörseln snabbt försämras på ett eller båda öronen rekommenderar 1177 kontakt med vårdcentral eller jourmottagning så snart det går. Har du samtidigt minnesbesvär som inte går över efter vila och återhämtning bör du också kontakta vårdcentralen. Berätta om både minnet och hörseln, så att du får hjälp att reda ut besvären.

Den praktiska slutsatsen är odramatisk: undersök hörselproblem för att de påverkar ditt liv här och nu. En väl utprovad hörapparat kan underlätta kommunikationen. Forskningen om en möjlig långsiktig vinst för hjärnan fortsätter, och där finns det fortfarande frågor att besvara.

Kort sagt

CHOICE-studien fann oftare förbättrade kognitiva bedömningsresultat hos äldre personer med hörselnedsättning och mild kognitiv svikt som fick hörapparat. Studien kunde däremot inte säkerställa att hörapparater minskar risken att utveckla demens. Om du märker att hörseln försämras, testa den och kontakta vården – bättre kommunikation är ett gott skäl i sig.

• JAMA Neurology – CHOICE: studiedesign, deltagare och kognitiva resultat.
• The Lancet – ACHIEVE: randomiserad studie av hörselinsats och kognitiv förändring.
• The Lancet Commission – Rapport från 2024 om demens och påverkbara riskfaktorer.
• 1177 – Nedsatt hörsel: symtom, självtest och vårdkontakt.
• 1177 – Hörhjälpmedel: audionom, utprovning och regionala regler.
• 1177 – Besvär med minnet: när du bör kontakta vården.
• 1177 – Plötslig hörselnedsättning: råd om vårdkontakt.
• Medical Xpress – Healthy Aging – Hearing aids show promise for cognitive recovery, but dementia prevention remains unproven