Teknikhajpen är inte över – den har bara gått under jorden
Teknikbolagens baksmälla är egentligen bara förstadiet till nästa fest
Tidningarna älskar dramatiska kollapser nästan lika mycket som kända techproffs älskar högtravande visioner. Efter techkraschen 2022 har vi kunnat gotta oss i rubriker fyllda med mörka moln, kraschande aktiekurser och experter som tvärsäkert förklarar att teknikfesten faktiskt är slut på riktigt denna gång. Men samtidigt som börsens framförda cirkusnummer snubblar och faller ned i grop efter grop, pågår det verkliga spektaklet just nu bortom dagsljuset – långt ifrån börsens nyckfulla strålkastarljus.
Medan många stirrar besviket på sina Tesla- och Meta-aktier som tappat 65-75 procent av sitt värde sedan topparna under tidigt 2022, är verkligheten under markytan märkbart annorlunda. I det tysta har globala investeringar i banbrytande djupteknik (”deep tech”) skjutit i höjden och närmast exploderat. Enligt data från analysbolaget Dealroom ökade investeringarna i europeisk deep tech med hela 20 procent under 2022, trots en allmän vinstvarning över tekniksegmentet. Paradoxen är tydlig – intresset för innovation är enormt, men traditionella börskurser lyckas inte fånga upp den verkliga dynamiken inom de företag som bygger världens nästa teknologiska underverk i kulisserna. Från djupt dolda AI-laboratorier i Göteborg till underjordiska batterifabriker i Skellefteå – här sätts fundamentet för nästa stora tech-framgångssaga.
Utanför rampljuset väntar framtidens Google och Apple
En fråga många ställer sig är hur det kommer sig att börsens mest omtalade teknikbolag rasar samtidigt som åtråvärda privata tech-startups plockar hem hisnande mängder kapital i finansrundor där svenska pensionsjättar och namnkunniga riskkapitalister slåss om platserna runt bordet. Klarna tog exempelvis in 8 miljarder kronor under 2022 i en privat finansieringsrunda, trots bolagets PR-haverier och uppmärksammade nedskärningar. Batterijätten Northvolt har samlat in totalt 78 miljarder kronor sedan start, något som gör den svenska fabriken i Skellefteå till Europas kanske mest omtalade dolda pärla. Transportinnovatören Einride, med sina självkörande lastbilar, har rest närmare 5 miljarder kronor från välrenommerade institutioner inklusive AP-fonderna och svenska techveteraner. Gemensamt för dessa bolag är en medveten vilja att förbli utanför börsens radar så länge det går, för att kunna utvecklas i lugnare takt och med större handlingsfrihet.
Förklaringen ligger i enkel ekonomi och entreprenörskap; publika marknader erbjuder glamourös publicitet och snabb kapitalåtkomst, men kommer ofta med kortsiktig press från småsparare, media och kvartalshetsande analytiker. Utanför börsen kan företag istället bygga struktur och vision långsiktigt, utan att lägga energi på att tillfredsställa nervösa aktieägare varje kvartal. Genom att hållas privata så länge som möjligt kan startups koncentrera sig på det de gör bäst: att skapa disruptiva produkter och inhämta kunder snarare än likes på Twitter. Kanske finner vi framtidens Google och Apple just nu i deep tech-världen, där de höjer glasen i det fördolda medan mediebevakningen fortfarande stirrar dystert på tekniksektorns baksmälla.

”Den verkliga avkastningen finns där media inte tittar”
Det finns ett gammalt finansordspråk som säger: ”Hög avkastning har en tendens att bli högst osynlig innan den redan är ett faktum.” Det är precis vad som händer när bolagen håller sig undan börsens strålkastare och istället arbetar ostört i sin innovationsverkstad. Privata fonder och investeringar utanför börsen, så kallade onoterade innehav, erbjuder ofta en potentiell jackpot för den som vågar sig på risken med illikviditet och osäkerhet. Enligt en sammanställning från Dagens Industri gav de fem största riskkapitalfonderna i Norden närmare 23 procent i årlig genomsnittlig avkastning de senaste tio åren, långt högre än genomsnittet på Stockholmsbörsen.
Visst, risken finns definitivt där – pengarna du investerar i onoterade bolag är inlåsta under långa perioder och bolagen har inte krav på transparens lika stringent som börsnoterade motsvarigheter. Dessutom är det ett faktum att många startups går i graven långt innan de nått moget stadium. Men faktum kvarstår, de som väl lyckas tenderar att bli så oerhört framgångsrika att det kompenserar stort. Kom ihåg: Spotify, Klarna och Skype var alla små oprövade startups vid lansering som gav tidiga investerare en avkastning i hundratals procent flera år senare.
”Den största risken en investerare tar är ofta att aldrig våga ta någon risk överhuvudtaget.”
Tre fonder och nätverk som öppnar dörren till deep tech-paradiset
Ska man som vanlig medelålders svensk man överhuvudtaget ha en chans att få en fot inom deep tech måste man känna till de rätta spelarna. Lyckligtvis finns det redan några lysande och tillförlitliga namn du kan luta dig mot.
EQT Ventures: EQT-gruppen är Sveriges kanske mest ansedda riskkapitalbolag och förvaltar runt 1 miljard euro i sin Ventures-fond. Med investeringar i allt från AI-plattformar och mjukvarubolag till klimatvänliga innovationer är EQT Ventures ofta en av de allra första att kliva in innan allmänheten ens hunnit lära sig grundarnas namn. Senaste decenniet har EQT gett en genomsnittlig årlig avkastning på cirka 25 procent och har en etablerad position som Nordens kanske tyngsta innovationsinvesterare.
Altor Funds: Lite mer konservativ men knappast mindre intressant. Altor fokuserar på etablerade growth-bolag med starka affärsmodeller men hjälper dem accelerera med hjälp av kapital, erfarenhet och nätverk. Om stabilitet och rimlig avkastning lockar mer än rena startup-lekar, är Altor ett tryggt kort. Med en tålmodig investeringshorisont på 7-10 år ger Altor ofta möjligheten att vara med på färden från privat bolag till börsintroduktion.
Svenska affärsängelnätverk: Investera direkt och personligt via nätverk som Connect Sverige eller Stockholms Affärsänglar. Dessa nätverk erbjuder möjligheter att stötta startups i tidiga stadier, ofta genom personligt engagemang och mentorskapsroller. Riskerna är förstås rejäla, men möjligheten att pricka nästa storvinnare i svensk tech redan när bolaget knappt har en fungerande kaffemaskin på kontoret är en onekligen kittlande tanke.
Är du redo att sätta pengar på nästa våg av innovation – eller missar tåget igen?
Vi medelålders män vet kanske bättre än andra vilken irritation det medför att återkommande slå upp affärspressen och konstatera att ”det där moderna teknikföretaget som verkar så självklart med facit i hand hade jag ju kunnat investera i – om jag bara vetat…”. Men sluta gnäll för en gångs skull och börja agera istället – det är dags att sätta strategin!
För att överhuvudtaget få chansen måste du börja röra på dig. Kontakta fondförvaltare och investerarnätverk direkt, bygg upp relationer och visa att du är en seriös investerare redo att lyssna och agera långsiktigt. Gå på nätverksträffar, anmäl dig till riskkapitalföretagens nyhetsbrev och var aktiv på digitala plattformar som LinkedIn där många deals faktiskt får sin startpunkt.
Men framförallt, lär dig skilja på nonsens och substans. De tekniska flosklerna om framtidens obegränsade potential är många – men det är bara en verkligt kunnig investerare som kan skilja vetet från agnarna. Läs på, ta råd från människor med dokumenterad erfarenhet och framförallt; låt dig inte förföras av lögner förpackade med snygga PowerPoint-presentationer. Då kanske du slipper sitta där vid nästa middagsbjudning och återigen bita i det sura äpplet när grannen skrytsam för femte gången berättar om den där Fullträffen du aldrig ens hörde talas om.
För visst, på börsen har tekniksektorn kanske ”gått under jorden”, men runt hörnet väntar nästa techparty. Frågan är – är du redan med på gästlistan?

”Den stora festen är inte över – den har bara flyttat utanför börsens scen.”
Efter techkraschen 2022 har investerares blickar vänt bort från börsens fallande teknikaktier, samtidigt som privata investeringar inom deep tech blomstrar bakom kulisserna. Trots att stora börsnoterade bolag som Tesla och Meta tappat upp till 75 procent av sina värden sedan tidiga 2022, ökade europeiska investeringar i deep tech med hela 20 procent samma år enligt analysföretaget Dealroom. Svenska succé-exempel inkluderar Northvolt, som tagit in totalt 78 miljarder kronor, Klarna med 8 miljarder i privat finansiering 2022 och Einride som rest nästan 5 miljarder. Onoterade teknikbolag erbjuder hög tillväxtpotential då de slipper kvartalshets och offentligt rampljus, vilket låter dem fokusera långsiktigt på innovationer och marknadspositionering. De fem största nordiska riskkapitalfonderna levererade cirka 23 procent årlig genomsnittlig avkastning senaste decenniet, klart högre än snittet för Stockholmsbörsen. Att förstå dynamiken mellan börsens synliga drama och det verkliga spelet under ytan kan ge betydande fördelar.
Intresserad av att lära dig mer? Här är fler givande ämnen:
- Dolda guldgruvor – Så investerar du i onoterade företag
- Vägen till vinnare – De osynliga trenderna som formar morgondagens svenska näringsliv
- Riskkapitalister avslöjar: Så hittar vi nästa miljardbolag
Källor och underlag:
Artikeln baseras på siffror och fakta från Dealroom, Dagens Industri samt Finansinspektionens rapporter. Uppgifter om teknikbolagens kapitalanskaffningar hämtas från öppna finansieringsrapporter och företagskommunikation från Northvolt, Klarna och Einride. De nordiska riskkapitalfondernas avkastningsdata sträcker sig över en tioårsperiod enligt en sammanställning från Dagens Industri och EQT Ventures officiella rapporter.
Hur läsvard var denna artikel?
Beklagar att du inte gillade denna artikel.
Vi arbetar alltid på att försöka förbättras.
Hur kan vi göra den bättre?