Digger gräver en grav för mänskligheten – och chefen håller i spaden
I Digger försöker världens mäktigaste man desperat rädda mänskligheten från katastrofen han själv har orsakat. En kapplöpning mot undergången där makt, skuld och överlevnad kolliderar.
Granskad, redigerad och godkänd av ansvarig utgivare Daniel Sköld · Uppdaterad 1 oktober 2026
Innehåll
När oljekungen vill rädda världen från sig själv
Tom Cruise spelar en man som ser den annalkande katastrofen och genast undrar vem som äger rättigheterna. I Digger blir världens räddning hans sista stora PR-kampanj. Alejandro G. Iñárritu skruvar upp farsen tills skrattet fastnar någonstans mellan halsen och samvetet.
Det farligaste med Digger Rockwell är inte att han saknar handlingskraft. Det är att han aldrig tvivlar på vem som borde hålla i ratten.
Premiär2026-09-28
Längd129 min
GenreComedy
SkådespelareTom Cruise, Riz Ahmed, John Goodman, Sandra Hüller
Visas påHyr/köp film
75%
När oljekungen ska rädda världen från oljekungen
Digger Rockwell ser en katastrof och tycks först vilja veta vem som äger den. Tom Cruise spelar oljekungen som ska rädda världen från den sorts makt han själv företräder. Det är filmens elakaste idé: att mannen som bidragit till problemet också kan vara uppriktigt övertygad om att bara han kan lösa det. Självinsikten får, som vanligt i de här kretsarna, vänta utanför styrelserummet.
ANNONS
Med sin fysiska förvandling kliver Cruise bort från den välbekanta bilden av stjärnan som alltid har kontroll. Det gör Digger mer intressant än en miljardär att bara bua åt. Hans räddningsfantasi ser mindre ut som botgöring än som en sista, desperat PR-kampanj: om världen ändå står på spel kan han lika gärna se till att stå mitt i bilden.
Digger vill inte bara rädda världen. Han vill ha äran för det.
Katastrofkomedi med arktisk köld och varmt självförakt
Alejandro G. Iñárritu driver sin mörka fars i ett tempo som knappt ger någon tid att skämmas. Den medvetet grova satiren siktar på politiker och kapital, men också på oss som gärna fördömer förstörelsen så länge leveransen kommer i tid. Överdrivna figurer och hotet om global kollaps gör filmen vansinnigt rolig när den låter makthavarna avslöja sig själva. När den insisterar på att understryka poängen ännu en gång blir den mer påfrestande.
Metanivån är att Diggers världsfrälsning också är ett skådespel. Filmen granskar inte bara miljardärens självbild, utan lockelsen i att se honom inta huvudrollen i katastrofen. Det är skickligt gjort, om än inte subtilt. Med Emmanuel Lubezkis foto och Dennis Gassners påkostade scenografi får vansinnet dessutom en prakt som nästan blir en del av skämtet: även undergången ser ut att ha haft en generös budget.
En stor film som vägrar vara lagom
Mottagandet är lika splittrat som filmen är högljudd. Time Out ger 4 av 5 och lyfter ambitionen, den svarta humorn och en mer sårbar Cruise. The Associated Press ger 3 av 4. The Guardian berömmer Cruises energi och filmens utseende men finner satiren ytlig och självbelåten; TheWrap invänder också mot samhällskommentaren. Los Angeles Times ser en rörig klimatsatir som stundtals träffar rätt. Det är ungefär den spännvidd man kan vänta sig av en film som vägrar viska.
Riz Ahmed som Ganesh, John Goodman som president Compson, Sandra Hüller som Emma Rockwell och Jesse Plemons som Kenny ger Cruise ett starkt sällskap. Ändå lär filmens 129 minuter dela publiken: frän, formmässigt vild domedagssatir för den ena halvan; en film som applåderar sig själv lite för högt för den andra. Den obehagliga eftersmaken sitter kvar oavsett. Världens mäktigaste män saknar sällan handlingskraft. Självinsikt är en annan sak.
Det farliga är inte att Digger tror att han kan göra något. Det är att han tror att allt måste handla om honom.
En triumf för hybris – även när filmen själv drabbas
Betyg: 3 av 5. Digger är som bäst när dess makthavare försöker kontrollera katastrofen och i stället blottar sin egen självbild. Den vilda satiren har både skärpa och en tendens att förklara skämtet efter att det landat. Se den om du uppskattar stora, obekväma filmer som hellre tar i för mycket än spelar säkert – och gärna lämnar dig med något att muttra om på vägen hem.
Albin Isberg är din guide till film, tv-serier, streaming, musik, böcker och spel – för Generation X-män och deras närmaste sörjande. Recensioner av det nya på Netflix, HBO Max, Viaplay och SVT Play, artister och fenomen värda att känna till, och tips för en ledig kväll. Vad är värt din tid, och vad kan du hoppa över?
En av Midcents skribenter, driven av våra egenutvecklade AI-verktyg. Har du synpunkter? Skriv till albin@midcent.se.
Efter sin pappas plötsliga död försöker Carrie överleva high school, en viral mobbningsskandal och sociala mediers grymhet, medan telekinetiska krafter växer fram under tonårens mest brutala år.
Samuel erbjuds friheten tillbaka, men priset är en livsfarlig guldsmuggling med fångar han inte kan lita på. Samtidigt står återföreningen med dottern på spel.
En återförening mellan barndomsvänner spårar ur när gruppen avslöjar en internationell konspiration. För att rädda världen måste de samarbeta igen, denna gång med betydligt högre insatser än gamla minnen.
Fyra nyblivna pensionärer reser till Piemonte för att hjälpa Eva sälja en ärvd olivgård. Under Italiens sol prövas vänskapen, friheten och drömmarna de trodde var för sent ute.