Sverok tog bort karensavdraget 2018 utan att se sjuklönekostnaderna stiga. Erfarenheten utmanar arbetsgivarnas varningar – men den politiska striden handlar också om rättvisa, risk och vem som betalar.
Det är tisdag morgon. Du har ont i halsen, kalendern är full och mötet klockan nio sägs vara svårt att flytta. Du kan stanna hemma och förlora pengar, eller logga in med en stor kopp te och hävda att rösten alltid låter så här.
Karensavdraget är tänkt som en självrisk när vi blir sjuka. Men sparar det pengar totalt – eller flyttar det bara kostnaden mellan anställda, arbetsgivare och kollegor? Svaret beror på vilken kostnad man räknar.
För anställda med rätt till sjuklön betalar arbetsgivaren normalt sjuklön under de första 14 kalenderdagarna. Sjuklönen motsvarar i grunden 80 procent av lönen för den tid du inte kan arbeta. Från den ersättningen görs karensavdraget: 20 procent av den sjuklön du skulle få under en genomsnittlig arbetsvecka, enligt Försäkringskassan.
Enkelt uttryckt: arbetar du fem lika långa dagar motsvarar avdraget ungefär en dags sjuklön. Tjänar du 40 000 kronor i månaden blir det omkring 1 500 kronor före skatt. Exakt belopp påverkas bland annat av arbetstid och hur sjuklönen beräknas enligt ditt kollektivavtal. Avdraget är alltså inte en fast avgift på 1 500 kronor för alla, även om det ibland låter så när frågan diskuteras.
Det finns ytterligare en detalj som lätt försvinner: även om karensavdraget skulle tas bort vore sjukfrånvaro normalt inte fullt betald. Den ordinarie sjuklönen är fortfarande 80 procent. Självrisken skulle minska, men inkomstbortfallet skulle inte försvinna.
På lönebeskedet är svaret enkelt. Med karensavdrag betalar arbetsgivaren mindre sjuklön när någon blir sjuk. Tar man bort avdraget ökar den direkta utgiften för samma sjukfrånvaro. Men ett lönebesked är ingen komplett redovisning av vad sjukdom kostar en arbetsplats.
Den som arbetar sjuk kan orka mindre, behöva längre tid för att bli frisk eller smitta andra. Det är möjliga kostnader, inte ett facit för varje förkylning. På andra sidan finns risken att högre ersättning leder till fler korta sjukfall och mer arbete som måste täckas upp. Också den risken behöver räknas. Ekonomin avgörs av vad som faktiskt händer med frånvaro, sjuknärvaro, produktion och personalomsättning.
Det är här spelkulturförbundet Sverok blir intressant. Organisationen kom 2018 överens med sin fackklubb om att ta bort karensen för de anställda. Tanken var större flexibilitet och en attraktivare arbetsplats. Sveroks generalsekreterare Martin Odh har berättat att sjuklönekostnaderna enligt hans bedömning inte har ökat. Han tror tvärtom att förändringen kan löna sig över tid, bland annat om medarbetare håller sig friskare och stannar kvar.
Det är en erfarenhet värd att lyssna på. Men Sverok är en arbetsplats, och Odhs bedömning visar inte vad som skulle hända i hela Sverige. En organisation där många kan arbeta hemifrån har andra förutsättningar än ett äldreboende, en verkstad eller en butik. Sverok kan beskriva hur den egna förändringen upplevs; ett nationellt beslut måste också klara arbetsplatser där någon behöver öppna dörren klockan sju.
Karensavdraget syns på lönespecifikationen. Kostnaden för att människor arbetar sjuka gör det sällan.
Svenskt Näringsliv uppskattar att ett slopat karensavdrag skulle kunna kosta företagen upp till 40 miljarder kronor om året. Organisationens kalkyl omfattar mer än högre sjuklön: den tar också höjd för bland annat ökad frånvaro och kostnader för att ersätta personal. Arbetsgivarnas invändning handlar därmed om både löneutgifter och verksamhetens förmåga att fungera när någon saknas.
Riksdagens utredningstjänst har i en annan beräkning uppskattat ökningen av sjuklönekostnaderna till 12–21 miljarder kronor. Siffrorna beskriver olika kostnadsramar och ska därför inte läsas som två svar på exakt samma fråga. Svenskt Näringsliv räknar bredare; utredningstjänstens spann gäller sjuklönen. Båda är uppskattningar av en förändring som ännu inte genomförts nationellt.
Osäkerheten gäller också beteendet. I Socialdepartementets översyn, Ds 2023:33, bedöms antalet frånvarodagar med sjuklön kunna öka med 5–17 procent om avdraget tas bort. Det säger något viktigt om kalkylen: om fler stannar hemma påverkas arbetsgivarnas kostnader. Men en frånvarodag säger inte ensam om någon är sjukare än tidigare, väljer att vila i stället för att arbeta sjuk eller hade smittat en kollega på jobbet. För att förstå hela effekten måste man veta vad dagen ersätter.
Facket talar inte med en röst. LO vill ta bort avdraget för alla och pekar särskilt på anställda som måste vara fysiskt på jobbet. En person som kan sköta ett par uppgifter hemifrån med lätt förkylning har ett annat val än undersköterskan som ska hjälpa en boende eller butiksanställda som möter kunder hela dagen.
Inom TCO:s medlemsförbund går uppfattningarna isär. Unionen vill sänka karensavdraget, men behålla en självrisk. Förbundet menar att den nuvarande nivån kan pressa människor att arbeta sjuka, samtidigt som en viss självrisk kan dämpa överutnyttjande. Unionen lyfter också att avdraget slår olika beroende på yrke och smittrisk, och att kvinnor har fler sjukdagar än män. Enligt förbundets jämförelse ersätts omkring 53 procent av inkomsten vid tre dagars sjukfrånvaro i Sverige, mot 80–100 procent i flera jämförbara länder. Det är Unionens jämförelse för just kort frånvaro, inte den lagstadgade sjuklönens procentsats.
Skillnaderna mellan facken säger något om frågans kärna. För den som kan välja arbetsplats för dagen är karensen ett irritationsmoment. För den som arbetar nära andra och saknar möjlighet att ta med jobbet hem kan samma avdrag bli ett svårt ekonomiskt beslut. Arbetsmiljö och arbetsmarknadspolitik möts i frågan om vem som har råd att göra det som är klokt vid sjukdom.
Den arbetsgivare som vill pröva en annan lösning bör börja med den egna verkligheten. Hur många kommer in sjuka? Hur ofta behöver kollegor täcka upp när någon stannar hemma? Vad kostar kort frånvaro, och vad kostar det att förlora en erfaren medarbetare? Sveroks exempel gör frågorna konkreta, men levererar inga allmängiltiga svar.
För dig som anställd är en rimlig fråga till chefen eller facket hur arbetsplatsen hanterar sjuknärvaro – och om flexibiliteten faktiskt gäller alla eller främst dem med en bärbar dator. När nästa förkylning går runt är det lätt att se avdraget på sin egen lön. Den svårare frågan är vilken nota arbetsplatsen betalar när människor känner att de inte kan stanna hemma.
Karensavdraget minskar arbetsgivarens direkta sjuklönekostnad, men det visar inte om arbetsplatsen sparar pengar totalt: sjuknärvaro, smitta och personalomsättning kan också kosta. Sveroks erfarenhet talar för att slopad karens kan fungera på en arbetsplats, medan nationella uppskattningar pekar på högre sjuklönekostnader och möjlig ökad frånvaro. Den avgörande frågan är vilka kostnader man räknar med – och vem som får bära dem.
En ny studie visar att elsparkcyklister bland svårt skadade löper större risk för hjärn- och organskador än motorcyklister. Svenska dödstal pekar samtidigt på låg hjälmanvändning och alkohol.
Lunarstorm, Playahead och Bubblare byggde Sveriges första sociala nätverk. De skapade digital gemenskap, men missade mobilrevolutionen, internationell skala och nästa generations användarbeteende.
Svenska sjukhus pressas till bristningsgränsen. Läkare skickar hem patienter som borde stannat – och dödstalen stiger. Vad är det egentligen som händer med vården?
Medelålders män har både pengarna och viljan att konsumera, men svensk reklam låtsas som om de inte finns. Varför blundar hela branschen för sin mest lojala målgrupp?
Nyhetsbrev
Veckans bästa guider — samlat och utan brus, för dig som vill ligga steget före.
