En tredjedel av friskvårdsbidraget blev oanvänt i en stor undersökning. Är det medarbetarna som tackar nej – eller ett system som blivit för dyrt, stelt och gammaldags?
Du öppnar friskvårdsappen mellan två möten. Där ligger pengar till ditt välmående. I kalendern ligger ungefär ingenting som liknar en lucka. Gymkortet kräver dessutom en egen insats som hushållsbudgeten har synpunkter på.
Att friskvårdsbidrag blir oanvänt är lätt att förklara med dålig disciplin. Den bekväma förklaringen missar både ekonomin, reglerna och frågan om vad människor faktiskt behöver för att må bättre.
Friskvårdsbidraget bygger på en tilltalande idé: arbetsgivaren hjälper till med kostnaden, du hittar en aktivitet och kroppen tackar för omtanken. En administrativ solskenshistoria med kvitto.
Verkligheten har fler rörliga delar. Enligt förmånsföretaget Epassis kartläggning av omkring en miljon anställda lämnades ungefär en tredjedel av det tilldelade bidraget oanvänt under 2025. Det motsvarade över 700 miljoner kronor i den undersökta gruppen.
Avgränsningen är viktig. Siffrorna beskriver Epassis kartläggning och kan inte utan vidare räknas upp till samtliga svenska arbetsplatser. Dessutom gäller tredjedelen pengarna. Det betyder alltså inte att var tredje anställd struntade helt i friskvården.
Ändå väcker beloppet en rimlig fråga: hur väl fungerar en förmån när en så stor del av det erbjudna värdet aldrig används? Att bara uppmana folk att skärpa sig är ungefär lika analytiskt som att felsöka bilen genom att sparka på däcket.
I Epassis studier framträder ekonomin som ett hinder. Enligt företagets redovisning uppger omkring var tredje svarande att bidraget är för litet för de aktiviteter de helst vill ägna sig åt. En majoritet efterfrågar också större flexibilitet.
Det är fullt möjligt att vilja träna och ändå avstå från köpet. Om aktiviteten kostar mer än bidraget måste mellanskillnaden hämtas någonstans. Den konkurrerar med bolånet, tandläkaren och den där bilen som utvecklat en imponerande förmåga att behöva service.
Epassis Sverige-vd Åsa Severgårdh pekar på att priserna på friskvårdstjänster har ökat kraftigt. Samtidigt har Skatteverket tillämpat gränsen på 5 000 kronor för skattefritt friskvårdsbidrag sedan januari 2018. Här behöver två saker hållas isär: skattefrihetens tak och summan som din arbetsgivare faktiskt erbjuder.
Arbetsgivaren bestämmer om bidrag ska erbjudas och hur stort det ska vara. Ett oförändrat tak betyder därför inte att varje anställds bidrag har stått still. Men när en aktivitet blir dyrare och ditt bidrag är oförändrat växer delen som du själv måste betala. Det kräver ingen ekonomutbildning att upptäcka den effekten.
Enligt Skatteverket kan bidraget användas till enklare motion och annan enklare friskvård, exempelvis gymkort, simning och massage. Arbetsgivaren avgör vad som ersätts inom reglernas ramar. Samma villkor ska erbjudas personalen.
Den skattefria gränsen är högst 5 000 kronor per år. Om arbetsgivaren betalar ut mer blir hela friskvårdsbidraget skattepliktigt. För aktiviteter utan motionsinslag, som massage, får priset vara högst 1 000 kronor per tillfälle för att omfattas av skattefriheten.
Utrustning och personliga medlemsavgifter faller utanför. Ett par löparskor blir alltså ditt eget ekonomiska projekt, även om säljaren beskriver dem som en investering i framtiden.
För dig som närmar dig 50 eller 60 är det rimligt att börja med vardagen: vad vill du göra, vad passar kroppen och vad ryms mellan arbetspass, familj och återhämtning? Ett dyrt årskort kan se beslutsamt ut. Kalendern behöver också godkänna affären.
En friskvårdsförmån får sitt värde först när den går att använda i det liv du faktiskt lever.
I Epassis Den stora studien om personalförmåner 2026 uppger 64 procent av de svenska medarbetarna att de vill kunna använda bidraget till terapi och mental hälsa. Studien har tagits fram med Pole Star Advisory och forskare från Aalto University School of Business.
Resultatet beskriver ett önskemål om bredare användning. Det visar varken att 64 procent behöver behandling eller att terapi redan omfattas av friskvårdsbidraget.
Skatteverket undantar hälso- och sjukvård, däribland åtgärder för att medicinskt utreda och behandla sjukdom. Psykoterapi som sjukvård faller därmed utanför. Viss avstressande eller avslappnande friskvård kan däremot omfattas. Tjänstens innehåll avgör; ordet välmående på en bokningssida fungerar knappast som skattemässig universalnyckel.
Önskemålet är ändå värt att ta på allvar. Varför ska samtalet om arbetsförmåga stanna vid rygg, axlar och kondition? För den som försöker få ihop ett krävande arbetsliv med separation, anhörigansvar eller ständig oro kan frågan om psykiskt stöd kännas mer angelägen än ännu ett träningsupplägg.
Epassi redovisar samtidigt stigande nöjdhet med personalförmåner: från 47 procent 2023 till 62 procent 2026 bland svenska medarbetare i studien. Nöjdhet och outnyttjade pengar kan alltså existera samtidigt. Man kan uppskatta erbjudandet och ändå ha svårt att använda det.
Men debatten behöver också lämna förmånsappen. Arbetsmiljöverkets föreskrifter kräver att arbetsgivaren förebygger ohälsosam arbetsbelastning och anpassar resurserna till kraven. Minskad arbetsmängd, tydligare prioriteringar och möjlighet till återhämtning är exempel på åtgärder.
En massage kan vara uppskattad. Den fattar inga bemanningsbeslut. Ett generösare friskvårdsbidrag får därför aldrig bli arbetsgivarens eleganta sätt att skicka organisationsproblemen vidare till din fritid.
För den anställde är en enkel genomgång mer användbar än ett nytt hälsolöfte:
Arbetsgivaren bör ställa samma konkreta frågor till dem som lämnar bidraget oanvänt. Att mäta erbjudna kronor säger för lite om nyttan. Den avgörande frågan är vad som faktiskt blir möjligt för personalen. Friskvård ska helst göra livet lättare att leva. Det vore synd om den mest blev ännu en uppgift att misslyckas med.
Oanvänt friskvårdsbidrag kan handla om pris, begränsad flexibilitet och ett erbjudande som passar dåligt i vardagen. Epassis kartläggning visar att omkring en tredjedel av bidraget lämnades oanvänt 2025 bland cirka en miljon anställda; siffran beskriver den undersökta gruppen. Kontrollera arbetsgivarens villkor och hela kostnaden för aktiviteten, och håll isär friskvårdsförmåner från arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön.
En separation kan börja tära på jobbet långt innan beslutet är fattat. Så berättar du lagom mycket, söker rätt stöd och låter arbetet bli en stadig punkt – utan att gömma dig där.
Klimatdebatten fastnar i elpriser och kärnkraft medan den större risken växer: ett snabbt förändrat klimatsystem som hotar natur, hälsa och ekonomi. Inför valet 2026 behöver Sverige agera.
Svenska soldater övar på andra sidan gränsen, men inget nytt ja hörs från riksdagen. Det är inte alltid en genväg – ibland finns mandatet redan.
Långt före Teams-möten, Slack-notiser och självhjälpspoddar beskrev munkar samma tomhet som dagens utbrända. Medeltidens svar var mindre optimering – och mer acceptans, mening och förlåtelse.
Nyhetsbrev
Veckans bästa guider — samlat och utan brus, för dig som vill ligga steget före.
