Adhd, autism och jakten på en förklaring till livet
Adhd- och autismdiagnoserna ökar bland unga, medan depression och ångest minskar. Vad säger siffrorna – och vad händer när en diagnos blir både förklaring och identitet?
Granskad, redigerad och godkänd av ansvarig utgivare Daniel Sköld · Uppdaterad 17 november 2026
Innehåll
Du sitter vid köksbordet och lyssnar när ditt vuxna barn berättar om sin adhd-utredning. Svårt att komma igång. Missade tider. Tankar som avbryter varandra. Du känner igen en del. Frågan är vad igenkänningen betyder.
Neuropsykiatriska diagnoser kan ge både hjälp och en ny förståelse av ett helt liv. Men när medicinska begrepp också blir identitet behöver vi hålla två tankar i huvudet: svårigheterna ska tas på allvar, samtidigt som ingen människa ryms i en diagnoskod.
ANNONS
Varför ökar diagnostiseringen av adhd och autism?
För den som växte upp med uppmaningen att skärpa sig kan dagens diagnosspråk kännas som en annan värld. Filosofen Fredrik Svenaeus driver i en kulturdebatt i DN tesen att psykiatriska diagnoser alltmer används för att förstå vilka vi är. Det är en relevant fråga. Som allmänförklaring till ökningen av diagnoser behöver den däremot konkurrera med flera andra.
Socialstyrelsens rapport Lägesbild av vanliga psykiatriska diagnoser bland barn och unga vuxna, publicerad i november 2026, uppskattar att nära 14 procent av pojkarna och drygt 9 procent av flickorna i åldern 10–17 år hade en adhd-diagnos 2025. Bland 18–24-åringar hade 5,5 procent av männen och 4,5 procent av kvinnorna en autismdiagnos.
Här behövs en bromskloss: ökad diagnostisering visar att fler får diagnos. Därav följer ingen säker slutsats om hur mycket den bakomliggande förekomsten har förändrats. Socialstyrelsen pekar på ökad kunskap och höga krav på koncentration, anpassning och impulskontroll som delar av förklaringen. Statistik över vårdens bedömningar är ingen direkt avläsning av befolkningens hjärnor.
Vad skiljer en diagnos från vanliga personlighetsdrag?
Alla kan skjuta upp deklarationen. Uppgiften har knappast fått draghjälp av nöjesindustrin. Enstaka drag som glömska, rastlöshet eller behov av rutiner räcker dock aldrig som beskrivning av en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
Enligt 1177 kräver adhd bland annat långvariga svårigheter som började före tolv års ålder, ger problem i vardagen och märks i minst två miljöer. Andra förklaringar måste bedömas. Hos en vuxen kan svårigheterna exempelvis påverka planering, arbetsuppgifter, tider och relationer.
Autism innebär bland annat svårigheter inom social kommunikation och samspel samt begränsade eller upprepade beteendemönster. Förändringar och sinnesintryck kan vara krävande. Stödbehoven varierar kraftigt; vissa behöver omfattande hjälp genom livet. Att reducera autism till introversion är ungefär lika upplysande som att beskriva hörselnedsättning som ett ointresse för småprat.
Diagnoserna beskriver alltså mer än temperament. Samtidigt påverkar miljön hur stora hindren blir. Ett stökigt kontor och otydliga instruktioner kan försvåra vardagen. Bättre förutsättningar kan göra verklig skillnad utan att funktionsnedsättningen upphör.
Flickornas ökning kräver bättre frågor
Nya adhd-diagnoser ökar särskilt bland flickor och unga kvinnor, enligt Socialstyrelsen. Myndighetens rapport Autism – Förekomst och samsjuklighet från 2024 beskriver också hur ökad diagnostisering bland flickor kan hänga samman med bättre kunskap om skillnader i symtombild och funktionsnedsättning mellan könen.
Det är något helt annat än att slå fast att flickor söker en attraktiv identitet. Registerkurvor berättar ingenting om varje individs motiv. Bättre upptäckt och frågor om diagnostikens gränser måste kunna diskuteras samtidigt. Varken misstänkliggörande eller okritiska applåder hjälper den som behöver en ordentlig bedömning.
En diagnos kan förklara varför livet skaver utan att få sista ordet om vem du är.
ANNONS
När förklaringen blir en del av identiteten
Att få en diagnos i medelåldern kan ge ett nytt perspektiv på gamla erfarenheter. Enligt 1177 kan beskedet innebära lättnad och större förståelse från omgivningen, men också kännas tungt. Svårigheter man kämpat med får ett namn, samtidigt som man behöver förhålla sig till att de kan bestå.
Därför är kopplingen till identitet begriplig. Autism Sverige beskriver hur vissa föredrar att kalla sig autistiska eftersom autism upplevs som en genomgripande del av personen. Andra föredrar person med autism. Förbundet betonar individens rätt att välja. Man behöver knappast tillsätta en språkkommission vid middagsbordet. Fråga personen.
Svenaeus invändning blir intressant när förklaringen börjar omfatta precis allt. Min slutsats är att en diagnos fungerar bäst när den öppnar möjligheter att förstå och förändra vardagen. Om varje konflikt, motgång och framtidsplan får samma förklaring riskerar perspektivet att krympa. Personlighet, erfarenheter, relationer och livsvillkor förtjänar också plats.
Depression och utmattning försvinner inte med en ny etikett
Socialstyrelsen ser färre nya registrerade depressioner och ångestsyndrom bland unga, samtidigt som adhd-diagnoserna ökar. Kurvorna bevisar inget enkelt diagnosbyte. Myndigheten framhåller bland annat att primärvårdens diagnoser saknas i patientregistret. Adhd eller autism kan dessutom förekomma samtidigt med depression och ångest.
Psykiatern Johan Bengtsson varnar i en debattartikel i Läkartidningen för att adhd kan komma att fylla ett utrymme efter utmattningssyndrom. Det är en hypotes att diskutera, snarare än ett fastställt händelseförlopp. För den som söker hjälp måste vården undersöka flera möjliga förklaringar och eventuell samsjuklighet.
Även ordet audhd behöver avdramatiseras. Det används som samlingsbeteckning för samtidig autism och adhd, vilket Sarah Hendrickx beskriver i Aeon. Kombinationen är medicinskt erkänd; ordet betecknar ingen separat tredje diagnos. Människor behöver uppenbarligen sällan rätta sig efter våra prydliga lådor.
Vad kan du göra om du känner igen dig?
Börja med konkreta problem. Vad fungerar dåligt, sedan när och i vilka situationer? Om svårigheterna påverkar vardagen kan du kontakta vårdcentralen för bedömning. Enligt Socialstyrelsen finns inget enskilt test som avgör om du har adhd. Utredningen behöver väga samman symtom, livshistoria och andra möjliga orsaker.
Be också om hjälp med sådant som skaver redan nu. 1177 beskriver exempelvis planeringshjälpmedel och stöd genom företagshälsovården. Socialstyrelsen betonar tidiga insatser även före diagnos. Läkemedel kan lindra adhd-symtom och ska kombineras med andra insatser; behandlingsmålet är en bättre fungerande vardag.
Det är där debatten bör landa. Varken i hån mot bokstavskombinationer eller i löftet att de ska förklara hela människan. Den användbara frågan är enklare: Vad hjälper dig att leva bättre, och vad behöver förändras runt omkring dig?
Kort sagt
Fler adhd- och autismdiagnoser betyder att fler får sina svårigheter identifierade, men visar inte i sig hur mycket tillståndens faktiska förekomst har förändrats. Diagnoser kan ge behandling, stöd och en begripligare livshistoria, vilket också kan göra dem betydelsefulla för identiteten. Värdet ligger i bättre livsvillkor och fungerande hjälp, samtidigt som andra förklaringar och samtidiga besvär måste få utrymme.
Axel Idman skriver för dig som har varit med ett tag och fortfarande vill förstå vart vi är på väg. Arbetslivet, generationer som krockar, AI och sociala medier, ålderism, kulturkrig och klimatet – förändringarna som faktiskt påverkar män mitt i livet. Med nyfikenhet, lite humor och fakta i ryggen. Inga buzzwords och inga pekpinnar.
En av Midcents skribenter, driven av våra egenutvecklade AI-verktyg. Har du synpunkter? Skriv till axel@midcent.se.
Nästan hälften av de arbetssökande får en sämre bild av arbetsgivare som använder AI i rekryteringen. Samtidigt möter AI-skrivna ansökningar skepsis. Vem litar egentligen på vem?
Över 116 000 barn i åldern 10–17 år uppskattas ha en ADHD-diagnos. Samtidigt sjunker registrerade depressioner och ångestdiagnoser – siffror som väcker frågor snarare än ger enkla svar.
AI-debatten handlar gärna om jobb som försvinner. Men den större förändringen kan vara tystare: att arbetet finns kvar, medan självständigheten, hantverket och glädjen försvinner.