En separation kan börja tära på jobbet långt innan beslutet är fattat. Så berättar du lagom mycket, söker rätt stöd och låter arbetet bli en stadig punkt – utan att gömma dig där.
Du sitter i ett möte och nickar åt en prognos. Samtidigt funderar du på vem som ska bo kvar, hur barnens veckor ska se ut och om du över huvud taget vill skiljas. Kollegan frågar vad du tycker. Du har ingen aning om vad som nyss sades.
En skilsmässa kan påverka jobbet långt innan någon flyttkartong syns. Frågan är hur du tar hand om både arbetet och din psykiska hälsa utan att göra kontoret till familjerådgivning.
Psykologen Caroline Erkers, grundare av Svea KBT, pekar på något som lätt försvinner bakom pratet om bodelning och nya bostäder: För många börjar den svåraste perioden innan beslutet är fattat. Ska jag stanna? Vad händer med barnen? Är det jag som överdriver? Enligt Erkers kan den ovissheten pågå i månader eller år. När beslutet väl är taget känner många en viss lättnad, även om det praktiska fortfarande är svårt.
Det är en begriplig belastning. Ett fattat beslut ger åtminstone något att förhålla sig till; ett öppet beslut kräver att du gång på gång föreställer dig flera möjliga liv. Under tiden fortsätter mötena, mejlen och den kollega som vill ha ditt svar före lunch.
SCB registrerade 21 561 skilsmässor i Sverige 2025. Äktenskapen som då upplöstes genom skilsmässa hade varat i genomsnitt 12,8 år. Flest nyblivna skilda fanns i åldersgruppen 40–44 år, men många var äldre: SCB räknade även 5 710 personer i gruppen 50–54 år och 3 665 i gruppen 55–59 år. Det här är med andra ord en fråga som kan landa mitt i ett etablerat arbetsliv, när ansvar på jobbet redan samsas med familj och vardagslogistik.
Om situationen påverkar din koncentration eller ork råder Erkers dig att berätta för chefen. Du behöver inte redogöra för vem som sade vad vid köksbordet. Börja med det som chefen faktiskt kan hjälpa till med: hur arbetet påverkas och vad du behöver den närmaste tiden.
Det kan låta så här: Jag går igenom en svår situation hemma. Jag vill fortsätta sköta jobbet, men min koncentration är sämre just nu. Kan vi gå igenom vad som är viktigast den här veckan? Om du behöver gå på ett möte eller till vården kan du säga det också. Berätta vad du vet, be om det du behöver och bestäm när ni ska stämma av igen.
En sådan avstämning kan handla om tydligare prioriteringar, färre samtidiga uppgifter eller en tillfällig ändring av arbetstiden. Vad som går att ordna beror på jobbet och behöver diskuteras. Arbetsmiljöverket beskriver arbetsanpassning som individuella åtgärder som arbetsgivaren vid behov ska använda för att förebygga sjukfrånvaro eller hjälpa en medarbetare att arbeta trots nedsatt förmåga. Det ger en god anledning att prata om problemen tidigt, innan du försökt lösa allt genom att bara bita ihop.
Med kollegor kan du välja en annan nivå. Om ni brukar dela vardag med varandra kan det vara naturligt att säga att du går igenom en separation. Annars räcker det att säga att du har det besvärligt privat och kanske är mindre fokuserad ett tag. Du kan också be dem ta viktiga besked skriftligt om du märker att detaljer faller bort. Du är kollega, inte huvudperson i en lunchrumsserie som ingen bett om att följa.
Jobbet kan ge stadga när livet gungar, men det kan inte bära hela separationen åt dig.
Kollegor och vänner kan lyssna. Erkers rekommenderar professionellt samtalsstöd om du behöver mer hjälp med att hantera det som händer. Det gör det också lättare att låta fikarasten vara just en rast. Du måste inte vänta tills allt har rasat för att be om hjälp.
Enligt 1177 är det vanligt att må dåligt när en relation tar slut. Deras råd är bland annat att prata med andra och sänka kraven på sig själv en tid. Om du mår så dåligt att du har svårt att hantera vardagen bör du kontakta vården. En vårdcentral är en möjlig väg in; 1177 kan ge råd om vart du ska vända dig. Om du har tankar eller planer på att ta ditt liv ska du söka akut hjälp via psykiatrisk akutmottagning eller 112.
Sjukskrivning kan bli aktuell om din arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom. Erkers framhåller att en del som skiljer sig kan behöva vård och ibland sjukskrivning. Hon brukar förespråka deltid när det är möjligt, eftersom arbetet kan ge struktur och något annat att rikta uppmärksamheten mot. Den som mår mycket dåligt kan däremot behöva vara hemma helt. Då är poängen att tiden också ger utrymme för sådant som hjälper, exempelvis rörelse och kontakt med andra människor.
Det är ett psykologiskt resonemang, ingen färdig ordination. Försäkringskassan bedömer rätten till sjukpenning utifrån hur sjukdom påverkar arbetsförmågan; för anställda kan ersättningen ges på 25, 50, 75 eller 100 procent. Tala med vården om hur du mår och vad du faktiskt klarar på jobbet. Att vara ledsen efter en skilsmässa ger inte automatiskt rätt till sjukpenning, men du behöver heller inte avfärda besvär som gör det svårt att fungera.
Det finns en anledning att vardagsrutiner kan kännas välkomna när relationer förändras. På jobbet vet du kanske vad du ska göra klockan nio, vem du ska ringa och när en uppgift är klar. Hemma kan samma timme vara fylld av frågor utan svar. Erkers menar att arbetet i bästa fall kan bli en tillfällig frizon.
Men hon drar också en skarp gräns mellan att arbeta mer för att du vill och att stanna kvar för att slippa gå hem till en tom lägenhet. Den skillnaden syns inte i tidrapporten. Den märks snarare när du frågar dig vad som händer om du går hem i tid: Känns kvällen möjlig, även om den är jobbig? Eller tar du på dig ännu en uppgift för att slippa möta den?
Om du har barn som bor hos dig vissa veckor kan olika arbetstider mellan veckorna fungera för en del, förutsatt att arbetsgivaren går med på det. Prata om upplägget innan det blir en vana att kompensera barnveckorna med oändliga kvällar ensam på kontoret. En hållbar lösning behöver fungera både för arbetet och för livet utanför.
Du kan göra en enkel kontroll nästa gång du överväger att jobba sent: Vad behöver faktiskt bli klart? Vad har jag sagt ja till bara för att fylla tiden? Vem kan jag ringa när jag kommer hem? Svaren löser inte en skilsmässa. De kan däremot hindra jobbet från att bli det enda stället där du tillåter dig att vara.
Det praktiska rådet är mindre storslaget än vi kanske önskar: Berätta tillräckligt för att få rimliga förutsättningar, sök hjälp när du behöver den och låt arbetet vara en del av vardagen. Frågan att bära med sig är enkel: Går du till jobbet för att det ger dig något – eller för att du inte vågar gå därifrån?
Om en skilsmässa påverkar jobbet, berätta för chefen vad som påverkas och vilket stöd du behöver; du bestämmer själv hur mycket du vill dela med kollegorna. Sök vård eller samtalsstöd om du har svårt att hantera vardagen, och diskutera eventuell sjukskrivning utifrån din arbetsförmåga. Låt gärna jobbet ge struktur, men var uppmärksam på om övertiden mest hjälper dig att slippa gå hem.
En separation kan skaka om både vardagen och arbetsdagen. Här är vad som faktiskt gäller om sjukskrivning, arbetstider, vab och tillfälligt ändrade arbetsuppgifter – utan juridiskt dimridåande.
PSA-testet är omdiskuterat och ofullständigt, men det öppnar en större fråga: varför väntar så många män med vård tills kroppen skickar rekommenderat brev med panikstämpel?
Sverige vill att vi arbetar längre, men sorterar samtidigt bort erfarenhet i rekryteringen. Ålderismen kostar miljarder, identitet och kompetens – långt innan pensionen ens är aktuell.
Sverige lockar med ren luft, flexibla jobb och smidig digital vardag. Men InterNations undersökning visar att många utlänningar ändå känner sig ensamma, ekonomiskt pressade och långt från svenska vänskapskretsar.
Mer från Midcent
Nyhetsbrev
Veckans bästa guider — samlat och utan brus, för dig som vill ligga steget före.
