En ekonom upptäcker att arbetsplatsens kameror spelat in både bild och ljud under 15 arbetsdagar. Nu kräver Unionen skadestånd – och väcker frågan om vem som egentligen övervakar vem.
Du sätter dig med kaffet, öppnar mejlen och försöker minnas varför du gick in på kontoret. I taket sitter en kamera. Den har alltid suttit där, så du tänker knappt på den. Men vad händer om den också sparar dina samtal – utan att någon har berättat det?
En tvist om 1 208 video- och ljudfiler från ett kontor i Stockholm visar varför kameraövervakning på jobbet handlar om mer än en lins i taket. Frågan är vad arbetsgivaren faktiskt gör, varför och hur du som anställd ska kunna veta det.
En ekonom hade arbetat i tio år på ett fastighetsbolag i Stockholm när kameror installerades på arbetsplatsen. Hon visste att de fanns där, men säger att hon inte kände till att de spelade in. Utrustningen störde henne så mycket att hon vände kamerorna mot väggen. Ett par månader senare var de åter riktade mot hennes arbetsområde.
I mars 2026 upptäckte hon att systemet hade lagrat material från 15 arbetsdagar mellan den 16 januari och 5 februari samma år. Hon säkrade 1 208 video- och ljudfiler. Enligt Unionens förbundsjurist Clementine Malki finns där bilder och ljud från arbetsdagarna, däribland samtal med arbetsgivarens företrädare, hyresgäster och leverantörer samt privata kontakter. Att materialet lagrats och att facket har väckt talan är uppgifter om vad som hänt. Vad upptagningarna juridiskt innebär är däremot föremål för tvist.
Unionen anser att arbetsgivaren har brutit mot EU:s dataskyddsregler och kräver 100 000 kronor i skadestånd. Facket framhåller att kamerorna täckte den plats där kvinnan måste arbeta: hon kunde inte välja bort bevakningen och samtidigt sköta sitt jobb. Arbetsgivaren bestrider inte att kamerorna fanns, men hävdar att syftet aldrig var att övervaka henne och att inspelningarna berodde på ett tekniskt fel. Den förklaringen är arbetsgivarens ståndpunkt, liksom integritetsintrånget är Unionens bedömning. Skadeståndskravet är inget fastställt belopp som kvinnan redan har fått.
Reglerna gäller också bortom denna tvist. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, måste en arbetsgivare ha rättslig grund enligt GDPR och väga behovet av bevakning mot de anställdas integritet. Risk för rån, stölder eller olyckor kan ge starka skäl i vissa miljöer. Allmän nyfikenhet på hur arbetsdagen går gör det inte. Myndigheten anser att kameror inte får användas för att regelmässigt kontrollera anställdas prestationer.
Platsen, tiden och tekniken spelar roll. Har inbrotten skett efter stängning är det svårt att motivera att filma skrivborden hela dagen. IMY pekar på alternativ som inpasseringssystem, kameror riktade mot entrén och maskering av delar av bilden. Den relevanta frågan är alltså inte bara om kameran behövs, utan om samma problem kan lösas med mindre insyn i människors arbetsliv.
Den som måste sitta framför kameran för att kunna arbeta har sällan något verkligt val.
Som regel är det mycket svårt att motivera. IMY beskriver ljudupptagning vid kamerabevakning på arbetsplatser som särskilt integritetskänslig och normalt inte tillåten. En kamera kan visa vem som passerar en dörr. En mikrofon kan fånga vad som sägs till en kollega, en hyresgäst eller någon hemma när telefonen ringer. Det gör intrånget större.
Det finns särskilda situationer där ljud kan vara motiverat, men de ger ingen generell frisedel. IMY har exempelvis godtagit tidsbegränsad ljud- och bildbevakning i en räddningstjänst i samband med larm, under noga avgränsade förutsättningar. Ett vanligt kontor kan inte låna den motiveringen som om den vore en extra laddkabel.
Antalet filer avgör heller inte ensamt om bevakningen varit olaglig. Men 1 208 sparade upptagningar från 15 arbetsdagar säger något om omfattningen. Unionen lägger särskild vikt vid att inspelningarna enligt förbundet även fångade privata samtal. Arbetsgivarens uppgift om ett tekniskt fel är relevant att pröva; den gör inte frågorna om information, säkerhet och hur materialet har hanterats ointressanta.
Sedan den 1 april 2025 krävs inget tillstånd från IMY för kamerabevakning. Det betyder inte att arbetsgivaren kan montera en kamera först och fundera sedan. Syftet måste vara klart, behovet bedömas, mindre ingripande alternativ övervägas och bevakningen begränsas i tid och rum. Arbetsgivaren måste också bestämma vem som får se materialet och hur länge det behöver sparas.
Här är en viktig skillnad som lätt försvinner i pratet om nya regler: det särskilda kravet i kamerabevakningslagen på dokumenterad intresseavvägning och förteckning över kamerabevakningen gäller främst aktörer som bevakar när de utför en uppgift av allmänt intresse, exempelvis myndigheter. Det omfattar inte automatiskt varje privat företag. Även en privat arbetsgivare måste dock kunna visa att behandlingen av personuppgifter följer GDPR och att bevakningen är motiverad.
Anställda och besökare ska få tydlig information om bevakningen, exempelvis genom skyltning eller på annat verksamt sätt. Det ska framgå vilka områden som bevakas, varför det sker och vem som ansvarar för personuppgifterna. Att en kamera är synlig räcker inte som förklaring till att den också spelar in ljud eller lagrar film. Enligt IMY kan arbetsgivaren dessutom vara skyldig att förhandla med facket enligt medbestämmandelagen, MBL, innan bevakningen införs. I de flesta fall behöver en arbetsgivare göra det.
Börja med att dokumentera vad du faktiskt har sett: var kamerorna sitter, vart de är riktade, vilken information som finns på plats och när du upptäckte eventuella inspelningar. Spara relevanta uppgifter utan att sprida material som visar eller återger andra människor. Skriv också ned vilka frågor som behöver besvaras. Har ljud tagits upp? Vad har sparats, under vilken tid och vem har haft tillgång?
Kontakta ditt fackförbund tidigt. Det är också rådet från Unionens Clementine Malki: facket kan hjälpa dig att avgöra vilken information som bör begäras från arbetsgivaren och hur saken ska drivas. Arbetsrätt och dataskydd möts här, men alla problem löses inte genom att du själv tar diskussionen med chefen vid kaffemaskinen.
Enligt IMY kan den som blivit bevakad begära information om behandlingen och få tillgång till personuppgifter som rör en själv. Det kan vara klokt att ange datum och tider, eftersom andra personers integritet kan begränsa vilket material som lämnas ut. I vissa fall går det även att begära radering. Misstänker du en överträdelse kan du lämna klagomål till IMY; myndigheten kan granska arbetsgivaren. Ett klagomål är däremot ingen garanti för skadestånd.
Kameror kan skydda människor och egendom. Men på en arbetsplats börjar förtroendet med en enklare sak: att den som blir filmad får veta vad som händer. Om arbetsgivaren inte kan förklara varför kameran ser dig, varför den lyssnar och vad den sparar – varför ska du behöva gissa?
Kameraövervakning på jobbet kräver ett tydligt syfte, rättslig grund, en avvägning mot anställdas integritet och klar information till dem som bevakas. Ljudupptagning är normalt inte tillåten på arbetsplatser. Misstänker du hemlig bevakning: dokumentera det du upptäckt, kontakta facket, begär information från arbetsgivaren och överväg ett klagomål till IMY.
Du får ännu ett nej till befordran medan yngre kollegor går före. Skriv ned vad som hände innan minnet bleknar och tidsfristen löper ut.
En separation kan skaka om både vardagen och arbetsdagen. Här är vad som faktiskt gäller om sjukskrivning, arbetstider, vab och tillfälligt ändrade arbetsuppgifter – utan juridiskt dimridåande.
Sex av tio chefer uppger att de övervakar anställda digitalt. Från Teams-status till biometriska data växer kontrollen – men frågan är om arbetsplatsen blir effektivare eller bara mer misstänksam.
Du får ett avslag, chefen säger ”profil” och någon föreslår AI-kursen. Men vad är faktiskt åldersdiskriminering – och vad säger siffrorna?
Mer från Midcent
Nyhetsbrev
Veckans bästa guider — samlat och utan brus, för dig som vill ligga steget före.
