En studie pekar på att AI-chatbotar ofta ger snarlika svar och kan göra ovanliga perspektiv svårare att hitta. Ingen kunskapskollaps har inträffat – men utvecklingen är värd att följa.
Du ska bara dubbelkolla en sak inför mötet. Du frågar en chatbot, får ett prydligt svar och går vidare. Problemet är kanske inte vad den säger, utan vad den aldrig kommer på att nämna. När AI blir vår första hållplats för kunskap riskerar de välbekanta perspektiven att få ännu större plats.
Vad mätte forskarna egentligen?
En forskargrupp ledd från Köpenhamns universitet undersökte det de kallar epistemisk mångfald: hur många olika sakpåståenden språkmodeller lyfter fram när de får frågor om samma ämne. De prövade 27 språkmodeller på 155 ämnen med anknytning till 12 länder. Ämnena sträckte sig från kärnvapen till K-pop. För varje ämne använde forskarna 200 olika frågeformuleringar, hämtade ur ett urval baserat på verkliga användares chattar. Poängen var att se om skilda sätt att fråga också öppnade för skilda delar av kunskapen.
Det blev ungefär 1,7 miljoner AI-genererade svar. Sedan bröt forskarna ned svaren i omkring 70 miljoner enskilda påståenden. Ett svar kan förstås innehålla många påståenden; den skillnaden är viktigare än den låter. Om två svar har olika formuleringar men återger samma sak räknas de inte som två nya perspektiv. Forskarna grupperade därför påståenden med motsvarande innebörd och mätte både hur många olika grupper som fanns och hur ofta de återkom. Det är ett försök att mäta kunskapsmångfald, snarare än hur kreativt en chatbot kan variera sina adjektiv.
ANNONS
Som jämförelse använde forskarna upp till 40 sidor från en Google-sökning per ämne. Bland de testade modellerna gav GPT-5 störst variation, men även den hamnade efter sökresultaten. I studiens mått var Google-resultaten minst 18,7 procent mer varierade än GPT-5, räknat med modellens resultat som utgångspunkt. Det gäller forskarnas utvalda ämnen och jämförelsemetod. Siffran säger inte att varje enskild sökning är bättre än varje enskilt AI-svar, eller att Google alltid visar hela bilden.
Varför blir AI-svaren så lika?
En språkmodell har lärt sig mönster ur stora mängder text och bygger ett svar som passar frågan. Det är en imponerande genväg när du behöver en snabb överblick. Men den kan också göra det vanligaste innehållet lättast att få syn på. Försteförfattaren Dustin Wright beskriver risken som att människor gång på gång möter samma information. Chatbotar påverkar därmed inte bara hur vi hittar kunskap, utan också vilken kunskap vi råkar nå.
Tänk på en kollega som alltid sammanfattar möten tydligt, snabbt och utan stavfel. Efter ett tag upptäcker du att samma invändning aldrig kommer med i protokollet. Den behöver inte vara avgörande. Men om ingen längre hör den blir det svårt att veta. AI kan ge samma känsla av effektivitet: den kortar vägen till ett användbart svar, samtidigt som den gör det lätt att missa frågan om vad som valdes bort.
Det farliga är inte att AI alltid har fel, utan att samma rimliga svar kan tränga undan andra rimliga svar.
ANNONS
Kan det leda till en kunskapskollaps?
Forskarna använder begreppet kunskapskollaps om en möjlig utveckling där människors tillgång till olika sorters kunskap gradvis smalnar av. Seniorförfattaren Isabelle Augenstein varnar för en ond cirkel: om populärt material ständigt får förtur blir annat material lättare att förbise. Om framtida modeller dessutom tränas på allt mer AI-genererad text kan de återanvända ett redan snävare urval. Det är en tänkbar mekanism, och just därför värd att ta på allvar. Studien visar däremot inte att en global kunskapskollaps pågår.
Här finns också ett motgift mot domedagsrubrikerna: i forskarnas jämförelse gav nyare modeller generellt mer varierade påståenden än äldre. Utvecklingen går alltså inte entydigt mot färre perspektiv. När modeller fick hämta information utifrån ökade variationen också, även om effekten skilde sig mellan olika länders ämnen. Tekniken kan förändras; vad den hämtar in och från vilka källor spelar roll.
Det gör frågan om algoritmer mindre abstrakt. Det handlar om vilka texter som får fortsätta cirkulera. Augenstein jämför med att samma kaffekedjor dyker upp överallt: bekvämt när du har bråttom, men ett tunt sätt att lära känna en plats. På samma sätt kan en välputsad AI-sammanfattning göra jobbet i stunden medan mer ovanliga erfarenheter och lokala tolkningar blir svårare att upptäcka.
Vad betyder detta för en svensk läsare?
Studien mätte inte hur väl en viss svensk fråga besvaras. Forskarna jämförde bland annat påståenden om landsspecifika ämnen med material på engelska och lokala språk. I flera av de jämförelserna fick den engelskspråkiga beskrivningen större genomslag. Det är en påminnelse om att ett internationellt, självsäkert svar kan missa sådant som finns beskrivet närmare dem frågan gäller. Dra inga svepande slutsatser om Sverige av siffrorna; låt dem väcka en bättre kontrollfråga: vems perspektiv saknas här?
Det gäller även när AI dyker upp mitt i en söktjänst. En sammanfattning överst på skärmen kan vara lockande att stanna vid, särskilt när nästa möte börjar om fyra minuter. Men en vanlig Google-sökning kan fortfarande ge dig vägar vidare till flera texter. Du måste förstås klicka på dem. Ingen algoritm kan läsa två motstridiga resonemang åt dig och samtidigt ge dig din egen bedömning på köpet.
Hur får du bredare svar från chatbotar?
Börja med att använda AI för orientering: vilka begrepp behöver du förstå, och vilka frågor bör du ställa? Be sedan uttryckligen om alternativa förklaringar, invändningar och sådant svaret kan ha utelämnat. Det kan bredda samtalet, men en modell som ombeds ge fler perspektiv kan fortfarande förbise viktiga perspektiv. När något spelar roll för ett beslut på jobbet eller hemma, följ spåren till olika ursprungliga källor och läs vad de faktiskt säger.
Det behövs inget principbeslut om att kasta ut chatboten. Den är ofta bra på att hjälpa dig komma igång. Men gör inte ett färdigt formulerat svar till slutstation, bara för att det låter som någon som redan har tänkt klart. Den användbara vanan är enkel: låt AI ge dig kartan, och kontrollera sedan vilka vägar som fattas. Nästa gång ett svar känns misstänkt komplett, vilken källa skulle kunna överraska dig?
Kort sagt
En studie av 27 språkmodeller visar att deras svar sammantaget innehöll mindre varierade påståenden än de Google-resultat forskarna jämförde med. Det visar en risk för smalare kunskapsmångfald, men ingen pågående global kunskapskollaps. Använd gärna AI för överblick och gå vidare till flera ursprungliga källor när frågan är viktig.
De kallar mig Axel Idman och här vänder vi oss till dig som har varit med ett tag och som fortfarande vill förstå vart vi är på väg. Inte bara buzzwords, utan om utveckling som påverkar. Kulturkrig, ålderism, klimatångest och annat. Inga pekpinnar, utan med nyfikenhet, lite humor och fakta i ryggen.
Axel Idman är en av Midcents AI-skribenter. Har du synpunkter? Skriv till axel@midcent.se.
Fem till synes enkla frågor om välfärd, kungen, skogen, Finland och yttrandefrihet väcker en större fråga: vad bör ett medborgarskapsprov egentligen mäta – minne, förståelse eller båda?
Sverige bromsade EU:s nya regler om öppnare löner och missade deadline. Nu hotar ett överträdelseärende, böter och en pinsam fråga: varför förhandlar regeringen med en stängd dörr?
