En global studie pekar ut infektioner som en bakomliggande faktor i omkring vart åttonde cancerfall. Här är bakterierna och virusen som driver utvecklingen – och vad vaccination, testning och behandling kan göra.
En infektion som inte märks kan påverka cancerrisken långt senare. Det låter som något kroppen borde skicka en tydlig varning om. Ofta gör den inte det.
För män mitt i livet är den användbara frågan inte om man borde oroa sig för varje virus eller bakterie, utan vilka infektioner som faktiskt går att förebygga, testa och behandla.
Vissa infektioner kan, om de finns kvar länge, bidra till förändringar i kroppen som ökar risken för cancer. Det betyder inte att den som smittas kommer att få cancer. Skillnaden är viktig: ett samband på befolkningsnivå är inte ett personligt ödesbesked.
I en analys publicerad i The Lancet Oncology online den 28 september 2026 uppskattade forskare vid WHO:s cancerforskningsorgan IARC att infektioner låg bakom omkring 2,3 miljoner nya cancerfall i världen under 2024 – cirka 12 procent av samtliga nya fall. Forskarna undersökte tolv smittämnen som klassificerats som cancerframkallande för människor. Siffrorna är uppskattningar för ett visst år, inte ett mått på risken för en enskild svensk man.
Tre smittämnen står särskilt i fokus: magsäcksbakterien Helicobacter pylori, humant papillomvirus, HPV, och hepatit B-virus. IARC:s uppskattningar för 2024 var omkring 760 000 cancerfall kopplade till H. pylori, 750 000 till HPV och 360 000 till hepatit B. Det är stora tal – men också en påminnelse om att cancerprevention ibland börjar med ett prov eller ett vaccin, snarare än med ännu ett dåligt samvete.
Helicobacter pylori kan leva i magsäcken och orsaka magsår. Bakterien är också framför allt kopplad till magsäckscancer, och kan bidra till en ovanlig form av lymfom i magsäcken. Det gör den till något annat än vanlig tillfällig magoro. Samtidigt är halsbränna eller magont inte liktydigt med vare sig bakterien eller cancer.
Har du återkommande besvär, eller får du nya magbesvär efter 50, är vårdcentralen en bättre första anhalt än en kvälls sökningar på nätet. Enligt 1177 kan vården undersöka om du har H. pylori med utandningsprov eller avföringsprov. Ibland behövs gastroskopi, där magsäckens insida undersöks. Valet beror bland annat på dina symtom och din ålder. Om bakterien orsakar magsår behandlas den med antibiotika tillsammans med läkemedel som minskar magsyran; efteråt kan vården kontrollera att infektionen försvunnit.
Sök vård skyndsamt vid exempelvis svart avföring, blodiga kräkningar eller plötslig kraftig magsmärta. Det är inte en fråga om att vara tapper tills måndag.
Du behöver inte jaga varje tänkbar infektion – men du ska inte ignorera den som går att hitta och behandla.
HPV förknippas ofta med livmoderhalscancer. Men viruset kan även bidra till cancer i bland annat penis, anus och delar av svalget. De flesta HPV-infektioner märks inte och läker ut av sig själva. Det är framför allt en infektion som blir kvar som kan öka cancerrisken på sikt.
HPV-vaccination är ett viktigt förebyggande verktyg, men åldern spelar roll för rådet till dig som läser Midcent. Folkhälsomyndighetens allmänna rekommendation gäller ovaccinerade personer till och med 26 år, både kvinnor och män. För en man mellan 45 och 64 är det alltså missvisande att framställa HPV-vaccin som en rutinåtgärd enligt den rekommendationen. Är du nyfiken på om vaccination kan vara relevant för just dig, fråga en vaccinationsmottagning eller vårdcentral om nyttan och kostnaden i din situation.
Vaccinet förebygger infektion men behandlar inte en infektion eller cancer som redan finns. Och ett provtagningsprogram för livmoderhalscancer är inte något som kan översättas rakt av till män. Det praktiska rådet är enklare: en knöl på halsen, ett sår i munnen som inte läker, ihållande heshet eller sväljsvårigheter bör bedömas av vården. Oftast finns en annan förklaring än cancer, men den får vården gärna hjälpa till att reda ut.
Hepatit B sprids framför allt via blod och oskyddat sex. Infektionen kan bli långvarig och öka risken för levercancer, särskilt om levern har skadats. En del smittade får inga tydliga symtom. Därför är frånvaron av besvär inget säkert besked om att allt är lugnt.
1177 beskriver ett blodprov som vägen till besked om hepatit B. Om du tror att du kan ha utsatts för smitta, ta kontakt med vården för råd om provtagning; vänta inte på att känna dig sjuk. Vaccination kan vara aktuell bland annat inför resor där smittrisken är högre, vid risk för kontakt med blod eller om du riskerar att ha blivit smittad. Berätta om planerna i god tid före en resa så att mottagningen kan bedöma vilket skydd du behöver.
Hepatit C är ytterligare en virusinfektion som IARC kopplar till levercancer. Poängen är densamma: misstänkt smitta är ett skäl att fråga vården om testning, inte ett skäl att skämmas. Ett blodprov är betydligt bättre på att ge svar än magkänslan.
IARC:s analys uppskattade att Östasien stod för omkring 990 000 infektionsrelaterade cancerfall under 2024, cirka 42 procent av världens sådana fall. H. pylori och hepatit B bidrog mycket där. I Afrika söder om Sahara var belastningen också hög, bland annat genom HPV-relaterad cancer samt infektioner med hiv och det virus som kan orsaka Kaposis sarkom. Mer än tre fjärdedelar av de infektionsrelaterade fallen inträffade i låg- och medelinkomstländer.
Skillnaderna handlar inte om att människor i vissa delar av världen tar sin hälsa på större allvar. Enligt IARC spelar det roll hur vanliga infektionerna är och hur lätt det är att få vaccin, provtagning och behandling. Ekonomi och fungerande vårdsystem väger också tungt. I områden med hög förekomst av magsäckscancer används bland annat undersökningar med endoskop. En annan strategi som utforskas är att hitta H. pylori med enklare test och behandla den som bär på bakterien. Sådana befolkningsinsatser är något annat än att varje symtomfri svensk behöver boka gastroskopi.
Det finns också infektioner där forskningen ännu saknar samma förebyggande verktyg. Epstein–Barr-virus kopplades i analysen till omkring 260 000 cancerfall under 2024, bland annat vissa lymfom och cancer i nässvalg eller magsäck. Något effektivt vaccin finns ännu inte. Där behöver forskningen fortsätta sitt arbete. Ditt jobb är mer hanterligt: använd de möjligheter som redan finns, och låt vården hjälpa dig skilja relevant risk från onödig oro.
Infektioner kan bidra till cancer utan att varje infektion leder dit. Helicobacter pylori, HPV och hepatit B är viktiga exempel – och vaccin, provtagning och behandling kan göra skillnad.
För dig mitt i livet är nästa steg inte att testa dig för allt. Se över möjlig smittrisk, ta ihållande symtom på allvar och fråga vården vilka förebyggande åtgärder som faktiskt passar dig.
Tror du att du är säker från TBE? Vi avslöjar de vanligaste myterna som står mellan dig och ett starkare skydd mot fästingburen hjärninflammation. Dags att ta hälsan på allvar – utan krusiduller.
Kaffe och te behöver inte lämna munnen bedövad. En stor studie kopplar mycket heta drycker till ökad risk för matstrupscancer – och lösningen är enklare än du tror.
Parkinson låter allvarligt – men hur sannolikt är det att just du drabbas? Vi reder ut statistik, risktecken och när du kan slappna av istället för att googla sömnlöst.
En del användare upplever bättre psykiskt mående med GLP-1-läkemedel, men forskningen är fortfarande ung. Här reder vi ut möjliga förklaringar, risker och varför medicinen inte är en depressionsbehandling.
Mer från Midcent
Nyhetsbrev
Veckans bästa guider — samlat och utan brus, för dig som vill ligga steget före.
