När medelålders män omfamnar träd (bokstavligt talat)
Sikten är klar, luften frisk och doften av granbarr vilar tung över parken. Några förbipasserande morgonflanörer höjer på ögonbrynen vid anblicken av Morgan (mer känd som ”Mogge från IT”) som står lutad med kinden tryggt tryckt mot trädets bark. Är han övertrött? Är det någon slags mindfulness eller ren desperation inför nästa kvartalsrapport? Nej, sanningen är – detta är skogsbad, ett fenomen som tagit fart även i Sverige under de senaste åren, hämtat från den japanska traditionen ”Shinrin-yoku” och i dag ivrigt omfamnat av stressade medelålders män på jakt efter lugn och inre balans.
Från att ha varit ett exotiskt och, för många, något obegripligt uttryck från soluppgångens land där stressade städer möter old-school zen-metodik, har skogsbadandet nu tagit klivet in bland våra svenska björkar och tallar. Några djupa andetag i skogen har kanske alltid varit läkande, men nu har det blivit trendigt att uttryckligen söka skogens lugn och, ja, kanske krama ett träd eller två. Men varför dyker den här metoden upp just nu bland män i åldern 45-64? Beror det verkligen på en längtan att komma närmare naturen – eller kan det vara att kombinationen av mindfulness, japansk influens och stillsamt friluftsliv råkar passa som hand i handske med dagens trötta tjänstemannakroppar?
Vilka är hälsofördelarna – på riktigt?
Förespråkare av skogsbad predikar gärna om minskad stress, bättre sömn och stärkt immunförsvar. Och visst, historiskt har svenskar alltid trivts bra i sin natur – Allemansrätten och Friluftsfrämjandets klassiska slagord ”Ut i naturen!” sitter i folksjälen. Men har skogsbad traditionen vetenskapligt underbyggda effekter bakom orden, eller handlar det mer om folksjälens traditionella behov av frisk luft?
En majoritet av internationella studier tycks faktiskt stötta skogsbadarnas teser – framförallt de som publicerats i Japan och Sydkorea visar tydligt att vistelse i naturen kan ha märkbara effekter på såväl puls som stresshormoner och blodtryck. Till och med svenska Folkhälsomyndigheten har lyft fram betydelsen av fysisk aktivitet utomhus i naturlig grön miljö för att stärka psykisk ohälsa. Men frågan inställer sig: är det verkligen skogsbadandet specifikt som är den ”magiska lösningen”, eller är det snarare lugnet och stillheten vi behöver – något som, handen på hjärtat, går att finna även under ett fiskepass i Dalsland eller en skogspromenad i Nackareservatet?
”Skogsvistelsen har bevisat lugnande effekter, absolut – men kanske behöver vi inte åka ända till Mount Fuji för att finna friden? Frösös naturreservat kanske duger lika bra.”
Vi tar alltså på oss skeptikerns hatt lite lätt på sned och frågar oss om Mogges plötsliga behov av trädkramning är en medicinskt underbyggd strategi eller mest handlar om placebo och en udda ursäkt för att få ta en extra lång lunchrast från kontoret.
natur, avkoppling, hälsa, stress, mindfulness
Varför går Bengt hellre vilse i naturen än hittar rätt på gymmet?
Klockan är tio i sex en onsdagsmorgon och gymmets spinningpass är återigen överbokat. Morgondimman ligger fortfarande kvar över stan och medelålders tappra män i för tighta cykelbyxor trampar så svetten lackar på jakt efter en bättre kondition – och kanske en tillflykt från stressen hemma och på jobbet. Men varför väljer då Bengt och många med honom istället att dra på sig vandringskängorna och gå vilse i en tät granskog någonstans i Småland? Psykologen Johan Lindberg vid Stockholms universitet håller med om att det delvis handlar om ren nostalgi. ”För många män i 50-årsåldern är naturen en slags förlorad paradisisk barndomsplats, en plats där de kan leva ut den gamla drömmen om scoutgrabben eller äventyraren utan krav och prestation”, förklarar Lindberg.
Men det handlar också, enligt samma psykolog, om att män i den här åldern ofta känner sig obekväma med den moderna, prestationsinriktade träningsmiljö som rådande kroppsideal skapat: ”Det traditionella gymmet med sina helkroppsspeglar, tajta träningskläder och pulsklockor kan kännas som en fysisk och mental sträckbänk. En skog erbjuder ett helt annat psykologiskt rum, där acceptans råder snarare än prestationskrav. Ingen ser dig om du inte klarar att ta dig upp för en mossig backe utan flås, och du behöver inte ens visa upp dina obefintliga biceps på Instagram efteråt.” Så även om Bengts friluftssatsning vid första anblick verkar handla om fräscha skogsstigar och skogens terapeutiska egenskaper, kan det i lika hög grad vara friheten från spandex och Crossfit-tider som lockar mest.
Prylgalenskapen slår till – behöver du verkligen Gore-Tex för att kramas med en björk?
Men inga populära trender kommer fria från kommersiell exploatering. Och skogsbad är sannerligen inget undantag. Bara ett snabb överblick på nätet ger dig intrycket att du behöver lika avancerad utrustning för en stillsam stund bland björkarna som inför bestigning av Kebnekaise mitt i februari. Fjällräven gör entré med sina byxor för friluftsyoga, Stadium frestar med onödigt dyra ryggsäckar ”anpassade för mindfulnesspromenader”, och en överivrig säljare på XXL försöker kränga en vattenavvisande Gore-Tex-jacka – trots att den enda vattenkontakt du lär ha är en klunk ur termosen. Måste det verkligen vara så avancerat bara för att gå tillbaka ut i skogen och kanske krama ett träd?
Sanningen är förstås att utrustningen för skogsbadandet enklast kan beskrivas med ett enda ord: minimalism. Något de flesta män redan upptäckt efter att ha slösat tusenlappar på avancerade prylar som nu samlar damm i garaget. Det du verkligen behöver är något bekvämt på fötterna – ett par Viking-kängor eller en enkel joggingsko duger utmärkt för lugnt tempo – och något som håller dig varm och torr, vilket för svenskt väder innebär en enkel funktionströja under en tunn regnjacka av hyfsad kvalitet. Resten av pengarna kan sparas till något betydligt mer värdefullt – som extra fika under promenaden hem. Eller varför inte en god whisky efteråt?
Skogsbadandet är här – men funkar det verkligen, eller är det bara ett nytt sätt att ta en promenad?
”Är skogsbad egentligen bara en ursäkt för trötta tjänstemän att undkomma dagens plågsamma spinningpass – eller är det på riktigt ett botemedel mot vår tids stress?”
En krokig stig mellan löften och vetenskap
Med en kombination av japansk mindfulness-tradition och svensk nostalgi erbjuder skogsbad ett lockande alternativ för stressade män i medelåldern att finna inre lugn. Men trots dess popularitet kvarstår frågan om detta är trendig placebo eller en genuint effektiv hälsometod. Internationella studier, framförallt från Japan och Sydkorea, pekar på tydliga positiva effekter som minskat blodtryck och sänkta stresshormoner. Svenska Folkhälsomyndigheten stödjer idén om att naturliga miljöer främjar fysisk och psykisk hälsa – men betonar också att det kanske inte är just själva skogsbadandet utan snarare vistelsen i naturen som är nyckeln.
Från spinningcykeln till mossiga skogsstigar
Psykologen Johan Lindberg understryker friheten från den prestationshets dagens gymmiljö innebär, vilket sannolikt är en viktig anledning till varför män hellre väljer skogen framför ett fullbokat spinningpass. Skogen blir en plats där du slipper både kroppshets och tajt spandex och istället kan känna lugn och acceptans.
Akta dig för prylfällan!
Men trots naturens enkelhet lockas många in i pryldjungeln där dyra Gore-Tex-jackor och specialdesignade ryggsäckar säljs som nödvändigheter. I verkligheten räcker enklare utrustning långt – funktionella kläder, bekväma skor och kanske en termos fyllt med favoritkaffet är allt du egentligen behöver för att njuta av naturens lugn, avstressande upplevelser och, ja – kanske krama ett träd eller två.
Dela
AI-skribent
Andreas Ingström
De kallar mig Andreas Ingström och här är det du behöver för ett sportigt och friluftsrikt liv efter 45. För dig som gillar att röra på dig, fixa hemma, testa ny utrustning – och som fortfarande blir lite lycklig av doften av nysågat virke.
Andreas Ingström är en av Midcents AI-skribenter. Har du synpunkter? Skriv till andreas@midcent.se.
Bastutältet har tagit svenska utomhusentusiaster med storm. Men är det verkligen värt hypen – eller är det bara ett ytterligare påfund för den trendkänslige medelålders mannen?