Så får du en SuperAger-hjärna: Hemligheterna bakom sylvasst minne efter 80

Har du någonsin undrat varför vissa äldre personer minns telefonnummer från 60-talet men knappt glömmer portkoden? De tillhör en exklusiv grupp som forskare kallar “SuperAgers” – äldre med hjärnor som verkar motsätta sig tidens tand. En ny studie visar nu att dessa superhjärnor har något som vi andra bara kan drömma om: ett överflöd av unga, pigga hjärnceller.

Det här är inte bara ett kuriosafall för rekordboken – det kan ha betydelse för hur du tänker kring din egen hjärnhälsa även efter 60. Och ja, det finns hopp även för oss med glömska drag.

Vad gör SuperAgers så speciella?

SuperAgers, eller ”superseniorer” på svenska, är personer över 80 år med ett minne som slår de flesta betydligt yngre. Forskare vid Northwestern University i Chicago har nu visat att dessa individer producerar dubbelt så många unga hjärnceller som jämnåriga med normal kognition, och hela 2,5 gånger fler än personer med Alzheimer.

“This shows the aging brain has the capacity to regenerate — that’s huge,” sa Dr. Tamar Gefen, studiens medförfattare.

Det som verkligen särskiljer SuperAgers är deras förmåga att bevara omogna nervceller som är mer flexibla och redo att bygga nya kopplingar – något forskarna liknar vid ”laddade fjäderben som bara väntar på att hoppa igång.”

En näringsrik hjärnmiljö

I hippocampus, det område som styr vårt minne, har SuperAgers både fler unga celler och en miljö som när och skyddar dessa – ungefär som när ett träd får växa i extra näringsrik jord.

“This research shows SuperAgers have a unique cellular environment in their hippocampus which supports neurogenesis,” sa Gefen.

Neurogenes, alltså förmågan att skapa nya hjärnceller, bidrar till hjärnans plasticitet – dess förmåga att reparera och anpassa sig, även efter skador eller i takt med att åren går.

Imponerar på yngre generationer

Faktum är att SuperAgers ofta har fler nya hjärnceller än 30- och 40-åringar. “The profile of neurogenesis in the SuperAgers shows resilience. So they are able to cope with the ravages of time,” sa professor Orly Lazarov.

Genetik eller livsstil?

Visst kan genetiken spela in, men forskare som Dr. Richard Isaacson påpekar att med rätt livsstil – balanserad kost, regelbunden motion, stresshantering, god sömn och att hålla koll på blodtrycket – kan även vi vanliga dödliga stärka hjärnan och minska risken för Alzheimers. ”Jag fick aldrig lära mig på läkarutbildningen att hjärnceller kan växa i vuxen ålder, men vi har nu starka bevis,” sa han.

SuperAger-livsstilen – vad har de gemensamt?

För att bli klassad som SuperAger räcker det inte med IQ – man måste briljera i tester av episodiskt minne, alltså förmågan att minnas vardagliga händelser och personliga upplevelser. SuperAgers har ofta ett positivt sinnelag, lär sig nya saker, är sociala, tränar och engagerar sig gärna – men vissa har sjukdomar, äter chips och är soffpotatisar, så det är ingen garanti. Hjärnan är ändå hemligheten.

Oväntat robust hjärnstruktur

Analys av hjärnvävnad visar att SuperAgers har tjockare cingulate cortex, området som är viktigt för uppmärksamhet och motivation, samt tre gånger färre ”tau-trassel” – en av Alzheimers största bovar – i hippocampus.

“Det var en otrolig upptäckt, eftersom deras entorhinalneuroner var ännu större än hos personer mycket yngre, ibland så unga som 30,” sa Gefen om en tidigare studie.

Teknologiska framsteg ger nya svar

Med hjälp av avancerad teknik, multiomik enkelcellsekvensering, kunde forskarna nu i detalj studera fem olika sorters hjärnor. Två celltyper, astrocyter och CA1-neuroner, visade sig vara extra viktiga för minnesfunktionen hos SuperAgers. Astrocyterna håller blodflödet igång och CA1-celler binder samman och lagrar minnen – vilka båda är nyckelfunktioner som håller hjärnan vital och motståndskraftig mot nedbrytning.

“I SuperAgers, astrocytes and CA1 neurons are supporting the hippocampus in ways that we didn’t understand before, by boosting synapse signaling between neurons,” förklarade Gefen.

SuperAgers är inte bara anekdotiska undantag – deras hjärnor visar att åldrandet inte behöver betyda kognitiv nedgång. Med överlägset fler unga hjärnceller och en näringsrik miljö i minnesregionerna lyckas de motstå tidens påfrestningar bättre än de flesta.

Det är klart – alla kan inte bli SuperAgers, men forskningen visar att din livsstil har en större betydelse än vad vi tidigare trott. Att ta hand om hjärnan genom mat, rörelse, sömn, och nyfikenhet kan bokstavligen hålla dig skarpare långt upp i åren.

Källor:
CNN Health – Originalartikeln om SuperAgers och neurogenes, samt citat från Dr. Tamar Gefen, Professor Orly Lazarov och Dr. Richard Isaacson.
Forskningen är publicerad i Nature och baserar sig även på data från Northwestern University och University of Illinois, Chicago.
För ytterligare läsning kring hjärnhälsa och aging rekommenderas: CNN Health SuperAgers

Ämnen i denna artikel: SuperAger, neurogenes, åldrande, åldrande, minne