Private equity och låg ränta: Därför exploderade riskaptiten

Pengarnas sötma – när räntan nästan var ett minne blott

Tänk dig en värld där lån är billiga, krediter lättillgängliga och centralbanker som tävlar om vem som snabbast kan pressa ner räntan till absoluta bottennivåer. Ja, du behöver knappt använda din fantasi – det är precis där vi befunnit oss under stora delar av det senaste decenniet. Efter finanskrisen 2008 och den påföljande coronapandemin blev “gratis pengar” närmast en ny folksport bland världens centralbanker: styrräntor pressades ner nära, och i vissa fall under, nollstrecket. Resultatet? En lånefest av epidemiska proportioner där billiga krediter svepte in allt från börsbolag till medelstora entreprenörer i ett rus av investeringar och riskexponering. oräddhet blev normen medan kalkylatorerna gick varma.

Det här unika ränteläget skapade en särskilt god jordmån för private equity-sektorn, vars affärsidé handlar just om att köpa företag med lånade pengar och vidareutveckla dem för maximal avkastning. Om man förr behöver funderat både två och tre gånger innan man tryckte på “köp-knappen” blev detta försiktighetsmått snabbt ett minne blott. Plötsligt var räntorna så attraktiva att pengar i princip blev gratis – företag kunde belånas upp till hakan med minimala kapitalkostnader. Dessutom var bankerna mer än redo att öppna sina pengavalv och assistera i köpfesten med nästan överdriven entusiasm.

Investeringsbonanza – köp först, fråga senare

När pengar blir billigare än en mellanöl på after work kan du räkna med att både riskvilja och aptit ökar rejält. Och inom private equity skruvades risktoleransen upp till elva. Fonder och investmentbolag började kasta sig över bolag som vore de exklusiva troféer, ofta med enbart kortsiktiga beräkningar eller glättiga Excelkalkylblad som underlag. Det som började som strategiska investeringar blev snart något som snarare liknade shoppingorgier – ivriga köpare tävlade om bolag i heta sektorer som tech, hälsa och detaljhandel, där prisnivåerna snabbt pumpades upp av dragkampen mellan hungriga investerare.

I Sverige såg vi flera exempel som skulle fått tidigare generationers affärsmän att skaka skeptiskt på huvudet. Under pandemiåret 2021 nådde den svenska private equity-marknaden rekordnivåer, enligt Finansinspektionens rapporter – affärer slutfördes för ungefär 440 miljarder kronor, vilket motsvarade en ökning med cirka 45 procent jämfört med året innan. Branschgenomgångar från Affärsvärlden pekar på att många av dessa förvärv gjordes med ovanligt höga belåningsgrader, ibland ända uppemot 75%–80%. De billiga lånen verkade göra risken irrelevant – till och med det medelmåttiga bolaget såg ut som ett fyndköp i ett klimat där kapital nästan bokstavligen flödade på gatorna.

“Det är lätt att vara affärsgeni när kreditlinorna är obegränsade och räntan obefintlig.”

För private equity-företagen var detta gyllene tider, och många gillade att skryta om sina snabba och lukrativa affärer. Men frågan som nu tornar upp sig är om risken som togs under den billiga penningens fest kanske i själva verket underskattades grovt – och om notan för festen är dyrare än någon anat, nu när ränteläget dramatiskt förändrats?

Frossans baksida: När affären ser bättre ut i Excel än i verkligheten

Vi har alla känt suget av att köpa något nytt och glänsande, vare sig det handlar om en ny grill inför sommaren eller en sportbil att flasha med inför kompisarna. Det är samma logik som länge präglade private equity-fondernas shoppingattityd – låg ränta gjorde att varje bolagsförvärv framstod som mycket tjusigare på pappret än de egentligen var. När räntorna pressades ned mot noll såg kalkylerna ofta oslagbart vackra ut. Men glöm aldrig tumregeln: “Excel-ark kan drömma, verkligheten räknar kallt.”

Ett talande exempel är den uppmärksammade affären med Vårdbolaget Attendo i Sverige, där private equity-ägare med hjälp av de låga räntorna pressade värderingarna till skyhöga höjder. Riskpremierna suddades ut och företaget värderades till över 10 miljarder kronor när det noterades på börsen 2015. Entusiasmen kylades dock snabbt ned av tuffare regulatoriska krav, ökade kostnader och sämre marginaler. Vad som i kalkylbladet hade sett ut som en säker kassako blev plötsligt en utdragen plåga för investerarna.

Siffror från Affärsvärldens analytiker har tydligt visat att många bolag som köptes under perioden 2017–2021 värderades 30–50% mer än i en högre räntemiljö hade varit rimligt. När investeringsbesluten tas på premisser om evigt billiga lån och konstant gynnsamma räntor, har verkligheten nu börjat ge en bister väckarklocka. Det bolag som kunde belånas riktigt högt under feståren ser i dagens ränteläge plötsligt ut som ekonomiska luftslott, redo att implodera vid minsta räntehöjning.

När räntan stiger är festen över – kvar står notan

Säg adjö till champagne och kanapéer – räntelandskapet har förändrats radikalt. Under 2023 ligger Riksbankens styrränta på 4,0 procent, och bolåneräntorna pendlar kring 5-6 procent enligt SCB:s senaste statistik. Detta har fått belåningsstrukturen att slå tillbaka med kraft mot många högt belånade private equity-innehav. Skillnaden är påtaglig – investeringar kalkylerade på lån under 1 eller 2 procent har plötsligt fått sin kostnad multiplicerad flera gånger om.

Analytiker från Svenska Dagbladets Näringsliv pekar nu på att många av de svenska private equity-bolagen står inför stora refinansieringar mellan 2024 och 2026, vilket kan innebära en kall dusch för både bolagen och deras respektive investerare. Bolagen som en gång verkade ostoppbara får plötsligt kämpa för överlevnad och oroande många lär få säljas med rejäla förluster som följd.

Kommentarer från Dagens Industri är lika obarmhärtiga – “När lånekostnaderna skjuter i höjden äts vinsterna upp fortare än chipsen på mellograbbarnas förfest”. Enligt tidningen varnar ekonomer för den ökande betalningspressen som får banker och långivare att återigen bli mycket försiktigare. Risken är hög att många lån inte kommer kunna refinansieras, i alla fall inte under lika gynnsamma villkor som tidigare.

“Räkna med fler rubriker om krascher och kriser än briljanta exits framöver.”

Riskkapitalbolagen börjar nu själva inse allvaret. Några portföljer kan stå inför tuffa nedskrivningar. Plötsligt har festens inledande eufori övergått i en rejäl baksmälla, där investerarna får läsa om nyheter som inte är särskilt jublande längre.

Vem sitter kvar när musiken tystnar? Så klarar du dig undan

Det finns fortfarande en väg ut ur wobblande räntesus och sviktande investeringar. Först och främst: gör en ordentlig inventering av eventuella private equity-engagemang du har i portföljen. Nu är det läge att vara krass och ogenomträngligt rationell – om belåningen är hög och bolagens affärsidé tveksam, är det hög tid att tänka igenom ditt ägarengagemang en extra gång.

Ledande svenska finansanalytiker menar att en sund strategi idag är att omprioritera mot företag med solida kassaflöden, låg belåning och en förmåga att stå emot högre räntor. En del private equity-innehav kan fortfarande ha potential att omstruktureras till sundare ekonomiska förutsättningar, men det kan innebära betydande nya kapitaltillskott.

Rent praktiskt kan du aktivt leta efter bolag eller fonder med dokumenterade track records från perioder med högre räntenivåer. Undvik investeringar där exitstrategin är överdrivet beroende av snabba försäljningar eller börsnoteringar under gynnsamma marknadslägen. Ekonomiska rådgivare rekommenderar även att öka kontant- och låg-riskpositioner som buffert mot ytterligare höga räntor och potentiellt svårsålda innehav.

Med andra ord – istället för att följa flocken ner i nästa ekonomiska ravin, ta ett steg tillbaka, lyft blicken och fokusera på bolag och investeringar som faktiskt kan hålla kursen även när festen sedan länge är över. Och glöm aldrig den gamla klyschan, som numera känns som rent finansiellt guldkorn: “Cash is king”.

“När pengar är gratis kan varje affärsman se ut som ett geni – tills räntan klättrar och notan dimper ner.”

Under det senaste decenniets extremlåga räntenivåer exploderade riskaptiten på marknaden och private equity-branschen blomstrade tack vare billiga och lättillgängliga lån. I Sverige ökade private equity-affärer med 45 procent under 2021, totalt cirka 440 miljarder kronor – ofta med skyhöga belåningsgrader närmare 75–80 procent. Men när Riksbankens styrränta 2023 steg till 4,0 procent blev konsekvenserna omedelbart kännbara. Bolag som tidigare värderades med premisser om eviga nollräntor ser nu sina kalkyler krascha; enligt Affärsvärldens analytiker övervärderades många företag under 2017–2021 med mellan 30–50 procent. Inför stundande refinansieringar under 2024–2026 väntar troliga nedskrivningar och stora svårigheter för branschen. Investeringar i stabila företag med låga skulder och starka kassaflöden rekommenderas nu framför risktunga belåningar – att hålla hög likviditet och låg riskposition kan ge den säkerhet många investerare nu eftersöker.

Rekommenderad vidare läsning:
– “Stigande räntor och börsen – vilka sektorer tål trycket?”
– “Lågkonjunkturens ABC – Hur säkrar du portföljen?”
– “Räntehöjningarnas vinnare och förlorare – var ska du investera?”

Källor: Finansinspektionen, Affärsvärlden, Statistiska centralbyrån (SCB), Svenska Dagbladet Näringsliv, Dagens Industri.