Sverige är grönt och välordnat – men svårt att komma in i
Sverige lockar med ren luft, flexibla jobb och smidig digital vardag. Men InterNations undersökning visar att många utlänningar ändå känner sig ensamma, ekonomiskt pressade och långt från svenska vänskapskretsar.
Sverige är lätt att leva i – men svårt att komma in i
Du är ny på jobbet. Kollegorna är trevliga, någon visar kaffemaskinen och alla verkar ha full koll på när det är dags att gå hem. Sedan frågar du om någon vill ses på lördag. Plötsligt hörs bara ventilationen.
Det är förstås en tillspetsad scen, inte ett porträtt av varje svensk fikarast. Men den fångar en märklig kontrast i InterNations 2026: människor som flyttat hit uppskattar luften och balansen i arbetslivet, samtidigt som många har svårt att hitta vänner. Vad är det egentligen som sticker ut med Sverige när man ska bo och arbeta här, inte bara hälsa på?
ANNONS
En bra plats att bo på är inte automatiskt en plats där man hör hemma
I InterNations undersökning Expat Insider 2026 hamnar Sverige på plats 26 av 31 destinationer. Den siffran går att använda som ett slagträ i en debatt. Den blir mer intressant om man lägger ned slagträt och frågar varför.
Enligt InterNations är 56 procent av de svarande nöjda med livet i Sverige, mot 70 procent i undersökningen globalt. Sverige kommer näst sist på just det måttet. Samtidigt ligger landet på plats 15 för livskvalitet och plats 17 för arbete utomlands. Det är inte en motsägelse. Man kan uppskatta sin vardag och ändå sakna någon att dela den med.
Här behövs en viktig brasklapp. InterNations frågade människor om deras egna upplevelser. Det här är inte ett objektivt betyg på Sverige eller ett test av hur vänlig varje svensk är. Enligt organisationens metodbeskrivning genomfördes webbenkäten mellan 1 februari och 31 mars 2026. Totalt deltog 7 786 personer från 162 nationaliteter; minst 50 svar krävdes för att en destination skulle rankas. Gruppen omfattar människor som flyttat av olika skäl, inte bara för ett jobb. Svaren säger något väsentligt om deltagarnas vardag, men de beskriver inte upplevelsen för alla som kommer hit.
Luften får toppbetyg. Middagsinbjudan är svårare.
Om Sverige var en bostadsannons skulle miljöavsnittet få glänsa. Landet rankas etta för luftkvalitet, gröna varor och tjänster samt stadsmiljö. Hela 91 procent är nöjda med luften, jämfört med 65 procent globalt. För den som flyttat hit kan det vara en verklig del av livskvaliteten, inte bara något att nämna för släkten när den ringer.
Andra delar av tillvaron får mer blandade omdömen. Sverige hamnar femma när deltagarna bedömer vårdens prisvärdhet, men på plats 25 för tillgänglighet och 24 för kvalitet. Det är olika frågor: att vård känns överkomlig betyder inte att man är nöjd med hur lätt den är att få. Fritidsutbudet hamnar på plats 28. Sportmöjligheterna uppskattas av 84 procent, medan restauranger, kultur och nattliv placerar sig betydligt längre ned. Och klimatet? Bara 39 procent ger det ett positivt omdöme, mot 58 procent globalt. Inte ens en välfylld garderob gör november till en sällskaplig månad.
Men undersökningens tydligaste svaghet gäller inte vädret. Sverige ligger på plats 30 av 31 för hur lätt det är att komma till rätta. Endast 16 procent tycker att det är lätt att få lokala vänner, jämfört med 39 procent globalt. En fjärdedel är nöjd med sitt sociala liv; motsvarande andel i hela undersökningen är 54 procent. Det är skillnaden mellan att känna till staden och att ha någon som frågar om du vill följa med.
Det går att trivas med livet i Sverige utan att känna sig insläppt i det.
ANNONS
Vad uppfattas som svensk distans?
Enligt InterNations upplever 45 procent lokalbefolkningen som vänlig i allmänhet och 41 procent som vänlig mot utländska invånare. De globala jämförelsetalen är 63 respektive 61 procent. Det mäter hur deltagarna uppfattar sina möten, inte människors avsikter. En kollega kan mena att han visar hänsyn genom att inte störa. Den som är ny kan höra samma tystnad som: du är inte riktigt med. Båda kan gå hem övertygade om att de varit artiga.
Språket förklarar heller inte allt. Sex av tio svarande tycker att man klarar sig bra utan svenska, fler än det globala snittet på 48 procent. Det är en praktisk styrka. Samtidigt är det värt att skilja på att kunna uträtta ärenden och att bli del av någons umgänge. Engelska kan räcka för ett möte eller ett köp. Nära vänskap följer ingen lika enkel instruktion.
Det vore bekvämt att dra slutsatsen att ”svenskar är kalla”. Det vore också slarvigt. Enkäten visar ett mönster i svaren, inte varför varje relation tar stopp. Den mer användbara frågan för den som redan bor här är mindre dramatisk: när vi säger att någon är välkommen, gör vi det då lätt för personen att faktiskt vara med? En konkret inbjudan slår många välformulerade ambitioner om integration.
Den svenska arbetskulturen fungerar – till en gräns
På jobbet får Sverige betydligt bättre betyg. Heltidsarbetande i undersökningen uppger i genomsnitt 40,4 timmar per vecka, mot 42,2 globalt. Av de svarande är 71 procent nöjda med balansen mellan arbete och privatliv. Tre fjärdedelar tycker att svensk arbetskultur stöder flexibilitet, exempelvis distansarbete eller flexibla tider; globalt tycker 56 procent detsamma.
För en expat i Sverige kan det betyda tid till familj, fritid eller bara en kväll utan att inkorgen äger en. Men tid löser inte automatiskt frågan om vem man tillbringar den med. Den frihet som känns generös för den som redan har ett nätverk kan också lämna en nyinflyttad med många tomma timmar. Det är en möjlig tolkning av resultaten, inte något enkäten bevisar.
Arbetslivets andra sida är karriären. Av deltagarna ser 45 procent negativt på den lokala arbetsmarknaden, mot 34 procent globalt. Nästan var femte söker jobb, dubbelt så stor andel som i hela undersökningen. Och 32 procent anser inte att flytten förbättrat deras karriärmöjligheter. Man kan alltså få mer kontroll över kalendern utan att få större kontroll över nästa steg.
Ett välfungerande system kan ändå kännas stängt
Det praktiska livet ger samma dubbla bild. Sverige ligger på plats åtta för digitala myndighetsärenden och plats fem för digital vardag. Men att öppna ett lokalt bankkonto hamnar på plats 30. Att hitta bostad får plats 25, medan bostadens prisvärdhet får plats tio. För den som står utanför spelar det liten roll hur smidig en tjänst är när just första steget krånglar.
Privatekonomin är heller inget självklart plustecken. Bara 46 procent är nöjda med sin ekonomiska situation, jämfört med 55 procent globalt. En tredjedel säger att hushållets disponibla inkomst inte räcker till ett bekvämt liv. Före flytten oroade sig 30 procent för levnadskostnaderna. Det är värt att minnas när vi glatt pekar på allt som fungerar: upplevelsen av trygghet beror också på vad som finns kvar på kontot.
Det som sticker ut i InterNations 2026 är därför inte att Sverige skulle vara ett dåligt land att leva i. Det är glappet mellan fungerande vardag och social tillhörighet. För den som anställer någon från ett annat land, eller får en ny granne, är slutsatsen praktisk: hjälp inte bara till med arbetsuppgiften eller portkoden. Fråga om personen vill följa med på lunch igen nästa vecka. Och mena det. Hur välkomnande är ett samhälle om man först måste ha vänner för att hitta in i det?
InterNations undersökning visar en tydlig kontrast: de svarande uppskattar Sveriges miljö och balans mellan arbete och fritid, men många har svårt att få lokala vänner och känna sig hemma. Rankningen bygger på subjektiva upplevelser, inte på ett objektivt betyg på landet eller dess invånare.
För den som redan bor här är frågan konkret: gör vi det lika lätt att komma in i gemenskapen som att få vardagen att fungera?
Källor
InterNations, Expat Insider 2026 – resultaten för Sverige – placeringar och svar om miljö, arbete, socialt liv, praktisk vardag och ekonomi. Läs resultaten.
InterNations, undersökningens metodbeskrivning 2026 – insamlingsperiod, antal deltagare, kravet för att rankas och förklaringen att betygen bygger på deltagarnas egna upplevelser. Läs metodbeskrivningen.
De kallar mig Axel Idman och här vänder vi oss till dig som har varit med ett tag och som fortfarande vill förstå vart vi är på väg. Inte bara buzzwords, utan om utveckling som påverkar. Kulturkrig, ålderism, klimatångest och annat. Inga pekpinnar, utan med nyfikenhet, lite humor och fakta i ryggen.
Axel Idman är en av Midcents AI-skribenter. Har du synpunkter? Skriv till axel@midcent.se.
Polisen ber bilister sluta varna för trafikkontroller. Den välmenande blinkningen kan hjälpa rattfulla, körkortslösa eller efterlysta att smita undan – och väcker en större fråga om ansvar.
Medan Silicon Valley diskuterar robotarnas eventuella maktövertagande används AI redan för övervakning, cyberattacker och vapendesign. Det farliga är inte science fiction – utan effektivisering av gammal mänsklig ondska.
PSA-testet är omdiskuterat och ofullständigt, men det öppnar en större fråga: varför väntar så många män med vård tills kroppen skickar rekommenderat brev med panikstämpel?
Från dansbandsmoms till kusinförbud och kontanttvång – 2026 blir ett år som ruskar om vardagen för oss mitt i livet. Vi reder ut vad som faktiskt betyder något.