Har unga tappat arbetsmoralen – eller har vi läst fel?

Vad betyder siffran 16 procent?

I World Values Survey får människor välja högst fem egenskaper från en lista över sådant som barn kan uppmuntras att lära sig hemma. Hårt arbete är ett alternativ. Ansvar, självständighet och beslutsamhet eller uthållighet är andra. Frågan gäller alltså vilka egenskaper de svarande särskilt vill föra vidare till barn, inte hur många timmar de själva arbetar eller om de tycker att ansträngning lönar sig.

I rapporten Why grit matters in education redovisar Nima Sanandaji en egen analys av undersökningen. Där uppges att knappt 16 procent av svenska svarande upp till 29 år valde hårt arbete i mätningar från början av 2020-talet. Det är en låg andel för just det svarsalternativet. Det är däremot omöjligt att översätta den till påståendet att resten saknar arbetsmoral. En person som väljer ansvar kan mycket väl stanna kvar efter träningen och samla ihop konerna.

Här finns en nyttig övning för alla oss som någon gång har skällt på ”dagens ungdom”. Läs frågan innan du går igång på svaret. Annars riskerar du att bli arg på en undersökning som aldrig ställde den fråga du trodde.

Arbetar unga i andra länder hårdare?

Sanandajis sammanställning anger 26 procent för Norge, 30 för Tyskland, 34 för Frankrike och 45 för Storbritannien. I USA är andelen 66 procent och i Polen 74. Skillnaderna är stora nog för att vara intressanta. De säger något om vilka ord och ideal unga svarande prioriterar när de får välja från samma lista.

Men en internationell värderingsfråga är ingen tidtagning. ”Hårt arbete” kan bära olika laddning beroende på språk, familjeförväntningar och synen på vad ett gott liv kräver. Dessutom kan två människor beundra samma kollega för hennes envishet och ändå välja olika egenskaper åt sina barn. Länderna går att jämföra i enkäten; deras ungas faktiska beteende följer inte automatiskt samma rangordning.

Det finns också en tidsdimension som gärna försvinner när siffran får rubrikstorlek. Enligt samma rapport valde drygt 12 procent av unga svenskar hårt arbete i en mätning från mitten av 2000-talet. Andelen steg alltså något till början av 2020-talet. Rapporten beskriver dessutom att även äldre svenskar relativt sällan väljer egenskapen. Berättelsen om att just dagens unga plötsligt skulle ha kastat arbetsmoralen i sjön blir därmed betydligt svårare att sälja.

En generation blir inte lat för att den väljer ett annat ord på en lista – men den behöver fortfarande få öva på att avsluta det den påbörjat.

Hur påverkar arbetsron elevernas uthållighet?

Den frågan är mer konkret. I OECD:s granskning Education in Sweden beskrivs svenska elevers goda relationer till lärare och upplevelse av stöd. Samtidigt rapporterar elever om störningar, sena lektionsstarter och svårigheter att hålla fokus. Ungefär var tredje elev uppger att hen inte kan arbeta bra under de flesta eller alla lektioner. Granskningen bygger bland annat på PISA-resultat från 2022.

Tänk dig att försöka förstå en krånglig instruktion medan tre kollegor pratar över huvudet på dig och någon avbryter mötet varannan minut. Du skulle knappast kalla din egen koncentrationssvårighet för bristande karaktär. En elev får samma problem, men med den extra komplikationen att själva förmågan att arbeta vidare fortfarande håller på att utvecklas.

I en debattartikel i Vi Lärare argumenterar Sanandaji och Linda Öholm för ordningsamma skolmiljöer med färre distraktioner och större utrymme för strävsamhet. Det är rimligt att fråga hur någon ska lära sig hålla ut med en svår uppgift om arbetsron hela tiden spricker. Samtidigt ger OECD en bredare bild än en uppmaning att vara tyst. Organisationen lyfter tydliga förväntningar tillsammans med trygghet, tillhörighet och tidigt stöd. Den pekar också på skillnader i skolors förutsättningar och lokala resurser.

Det är värt att hålla två tankar i huvudet: störningar kostar arbetsro för hela klassen, och eleven som stör kan själv behöva hjälp. Den balansen är besvärligare än att damma av uttrycket ”ordning och reda”, men skolor drivs dessvärre inte med slagord.

Går strävsamhet att lära ut?

Strävsamhet låter ibland som en egenskap man antingen föds med eller förlorar någonstans mellan lågstadiet och första smarttelefonen. I vardagen handlar den ofta om enklare saker: att börja, försöka igen när det tar emot och se vad som blev bättre. Det går att skapa fler tillfällen för sådant arbete utan att göra varje läxa till ett karaktärstest.

För skolan kan det betyda en lektion som börjar i tid, en uppgift med tydligt mål och återkoppling på nästa steg. För dig som förälder, morbror eller tränare kan det betyda att fråga hur den unga personen tog sig vidare när något blev svårt. Frågan ”Vad provade du sedan?” öppnar oftast mer än ett föredrag om hur man minsann jobbade på 1980-talet. Vi vuxna har dessutom utvecklat en imponerande förmåga att glömma våra egna uppskjutna projekt.

Ansvar behöver också få vara verkligt. Någon måste komma i tid till träningen, packa sin utrustning eller meddela att en överenskommen uppgift inte blev gjord. Men ansvaret ska gå att bära. Höga förväntningar utan förutsättningar tränar mest förmågan att känna sig misslyckad; en miljö där ingen märker vad du gör lär knappast ut uthållighet heller.

Vad är det vi egentligen vill föra vidare?

Kanske är den mest användbara frågan mindre dramatisk än den om en förlorad generation. Vill vi lära unga att alltid arbeta mer, eller att kunna anstränga sig när något betyder något? Den skillnaden spelar roll på arbetsplatsen, i skolan och hemma vid diskmaskinen.

Hårt arbete förtjänar respekt när det leder till lärande, ansvar och ett jobb som blir gjort. Arbetsro hjälper människor att komma dit. Nästa gång du hör siffran 16 procent kan du börja med att fråga vad den mäter. Sedan kan du ställa den svårare frågan: Ger vi unga rimliga chanser att träna det vi säger att vi saknar?

Kort sagt

Uppgiften om omkring 16 procent betyder att få unga svenskar valde hårt arbete som en av högst fem särskilt viktiga egenskaper för barn att lära sig hemma. Den visar inte hur hårt unga faktiskt arbetar. OECD:s beskrivning av störningar i svenska klassrum ger ett mer konkret skäl att diskutera hur arbetsro, tydliga förväntningar och stöd kan hjälpa elever att öva uthållighet.

Källor

• World Values Survey Association – Frågeformulär för World Values Survey, om vilka egenskaper barn bör lära sig hemma; WVS-databasen.
• Internationella Engelska Skolan – Nima Sanandajis Why grit matters in education, med hans analys av WVS-siffrorna.
• OECD – Education in Sweden, om lärarstöd, arbetsro och skolors förutsättningar.
• Vi Lärare – Nima Sanandajis och Linda Öholms debattartikel om strävsamhet och skolmiljö.
• News55 Samhälle – Dråpslaget: Bara 16 procent av dagens unga tycker att hårt arbete lönar sig