IMY kräver stopp för sökningar efter brottsuppgifter hos Lexbase och Krimfup. Besluten sätter integritet mot yttrandefrihet – och väcker frågor om hur långt nätets offentliga arkiv ska få gå.
Du ska anlita en hantverkare, rekrytera en kollega eller stilla nyfikenheten på grannens nya sambo. Fingret svävar över sökrutan. En snabb kontroll känns rationell. Tills någon annan skriver in ditt namn.
Konflikten kring Lexbase och Krimfup handlar om mer än brottsuppgifter på nätet. Den ställer en obekväm fråga: hur mycket av en människas liv ska andra kunna kartlägga med samma ansträngning som det tar att kolla vädret?
Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, har slagit fast att Legal Newsdesk Sweden AB, bakom Lexbase, och Fuplex AB, bakom Krimfup, har behandlat brottsuppgifter utan lagligt stöd. Besluten från den 3 november 2026 ger båda bolagen en reprimand och ett föreläggande att ändra tjänsterna.
Kravet är konkret: användare ska inte kunna få fram brottsuppgifter om en person genom att söka på namn, personnummer eller adress. Föreläggandena gäller den personinriktade sökfunktionen. De innebär inget allmänt förbud mot att rapportera om rättsfall.
En viktig detalj finns i besluten: åtgärderna ska vara genomförda senast två månader efter att respektive beslut har vunnit laga kraft. Det är alltså missvisande att läsa beskedet som att varje berörd sökträff måste försvinna omedelbart.
Granskningarna har också avgränsningar. För Krimfup prövade IMY tjänstens utformning fram till den 1 oktober 2026. Bolagets senare förändringar undanröjde enligt myndigheten inte behovet av ett föreläggande. Besluten avgör heller inte om bolagens övriga personuppgiftsbehandling följer GDPR.
GDPR är mer än kakrutor och mejl från föreningar som plötsligt upptäckt att de har ett medlemsregister. Artikel 10 ger uppgifter om fällande brottmålsdomar, lagöverträdelser och tillhörande säkerhetsåtgärder ett särskilt skydd.
Behandling som grundas på artikel 6.1 får bara ske under myndighetskontroll eller med stöd i EU-rätt eller nationell rätt som innehåller lämpliga skyddsåtgärder. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får endast föras under kontroll av en myndighet.
Det räcker därför inte att ett företag tycker att uppgifterna är användbara eller att kunderna gärna betalar. Artikel 10 ställer ytterligare krav. Samtidigt behöver reglerna läsas tillsammans med skyddet för journalistik och yttrandefrihet.
Den principiella skillnaden är värd att hålla fast vid: insyn i rättskipningen och möjligheten att systematiskt kartlägga enskilda människor fyller olika funktioner. Vi kan vilja granska hur domstolar dömer utan att för den skull vilja göra varje granne till ett sökprojekt.
Alla fyra granskade tjänster har grundlagsskydd genom frivilliga utgivningsbevis. Den svenska regleringen har inneburit att dataskyddsregler fått stå tillbaka för grundlagsskyddet. IMY bedömer att undantagen går längre än EU-rätten tillåter och att EU-rätten därför ska ges företräde.
Myndigheten hänvisar till praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen. IMY:s generaldirektör Eric Leijonram framhåller också att systemet med frivilliga utgivningsbevis aldrig var avsett för så omfattande personsöktjänster.
Men GDPR innehåller självt en avvägning. Artikel 85 kräver att medlemsstaterna förenar personuppgiftsskyddet med yttrande- och informationsfriheten, inklusive journalistiska ändamål. Konflikten gäller alltså både vilka undantag som behövs och vilken verksamhet som omfattas.
Rätten att granska samhället måste kunna samsas med rätten att slippa bli någon annans kartläggningsprojekt.
IMY bedömer att de granskade söktjänsterna inte bedrivs med journalistiskt ändamål. Lexbase invänder kraftigt. Ansvarige utgivaren Gunnar Axén kallar beslutet ”myndighetsaktivism” i en kommentar till Kollega och meddelar att bolaget tänker överklaga.
Axén menar att IMY övertolkar EU-domstolens avgörande och att domstolen uttalat sig om Lexbases tidigare verksamhet, snarare än dagens redaktionellt bearbetade nyhetstjänst. Han varnar också för följderna när en myndighet drar gränsen för vilken verksamhet som får journalistikens skydd.
Det är en invändning värd att ta på allvar. En ordning där myndigheter fritt kunde godkänna journalistik skulle vara farlig. Men även integritetsskyddet skulle bli svagt om varje personregister kunde fredas enbart genom att kalla innehållet journalistik.
IMY:s Lexbasebeslut redovisar att tjänsten har förändrats och att bolaget åberopar redaktionellt arbete, anonymisering och faktakontroll. Myndigheten och bolaget är ändå oense om hur verksamheten ska bedömas. Striden gäller därmed tjänstens faktiska funktion, sökbarheten och ändamålet. En ansvarig utgivare är viktig, men löser inte ensam hela rättighetskonflikten.
Här behöver man hålla isär ärendena. Tillsynerna av Lexbase och Krimfup handlar om brottsuppgifter enligt artikel 10. För MrKoll och Upplysning handlar besluten om rätten till radering enligt artikel 17.
Enligt IMY har Nusvar AB, som driver MrKoll, och Upplysning Checknode AB inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade. Även dessa bolag får reprimander. Sammanlagt hade myndigheten fått cirka 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.
Rätten till radering är samtidigt villkorad. IMY:s vägledning beskriver både situationer där uppgifter ska tas bort och undantag, bland annat när behandlingen behövs för yttrande- och informationsfriheten. En begäran är alltså ingen universell suddgummiknapp för internet.
För dig som berörs finns två användbara spår. Det ena gäller dina rättigheter. Det andra gäller ditt eget omdöme när sökrutan lockar.
Det går att värna både personlig integritet och en besvärlig, fri journalistik. Det kräver tydliga gränser och prövbara beslut. Den hållbara frågan är vilken granskning som hjälper oss att förstå samhället – och när vi bara har gett skvallret en effektivare sökmotor.
IMY kräver att Lexbase och Krimfup stoppar personsökningar som ger tillgång till brottsuppgifter utan lagligt stöd enligt GDPR artikel 10; åtgärderna ska genomföras senast två månader efter att besluten vunnit laga kraft. Lexbase har meddelat att bolaget tänker överklaga och hänvisar till journalistikens grundlagsskydd. Granskningarna av MrKoll och Upplysning gäller i stället brister i rätten till radering, som måste vägas mot bland annat yttrande- och informationsfriheten.
Du begär ut uppgifterna myndigheten har om dig och får ett svar med luckor. Vad måste den visa, och när får sekretessen faktiskt sätta stopp?
En 60-årig kvinna nekades intervju med motiveringen att arbetsgivaren ville ha någon i den ålder hon hade 1994. Förlikningen blev 50 000 kronor – men ingen dom föll.
En ekonom upptäcker att arbetsplatsens kameror spelat in både bild och ljud under 15 arbetsdagar. Nu kräver Unionen skadestånd – och väcker frågan om vem som egentligen övervakar vem.
Den gröna ringen kan hjälpa rekryterare att hitta dig – eller få någon att dra fel slutsats. Här granskar vi signalen, riskerna och hur du söker jobb utan att gömma dig.
Nyhetsbrev
Veckans bästa guider — samlat och utan brus, för dig som vill ligga steget före.
