Från 26 oktober 2026 blockeras ChatGPT och Claude i webbläsaren på Regeringskansliets jobbdatorer. Modellerna finns kvar via Intric, medan Copilot blir den godkända AI-vägen.
Du ska korta ett mötesprotokoll före lunch. ChatGPT ligger en flik bort, kaffet kallnar och nästa möte börjar om sju minuter. Då kommer frågan som borde ha ställts före första inklistringen: får den här texten verkligen hamna där?
Regeringskansliets spärr av ChatGPT och Claude sätter fingret på arbetslivets verkliga AI-fråga: vilka verktyg får användas, till vilken information och med vems ansvar?
För den som har överlevt några generationer verksamhetssystem känns situationen bekant. Ett verktyg hjälper dig att få undan jobbet. Sedan kommer ett besked om att använda ett annat. Den spontana reaktionen är sällan att skicka blommor till it-avdelningen.
Men här är skillnaden värd att förstå. Från den 26 oktober 2026 blockerar Regeringskansliet webbgränssnitten för ChatGPT och Claude på tjänstedatorerna. Det framgår av Regeringskansliets besked till SVT. Medarbetare har fortfarande tillgång till språkmodellerna genom Intric, en plattform för AI-assistenter.
Personalen hänvisas också till Microsoft Copilot, som Regeringskansliet har godkänt. Enligt organisationens besked har samtliga medarbetare tillgång till Microsofts AI-verktyg. Efter en översyn har Regeringskansliet dessutom höjt säkerheten i Copilot.
Det handlar alltså om att styra vägen till tekniken, snarare än att avskaffa den. Samma modellnamn kan finnas kvar bakom en annan ingång. För användaren kan det se motsägelsefullt ut. För verksamheten är frågan större än vilken logotyp som sitter ovanför chattrutan.
Enligt Sveriges Radio Ekots kartläggning har även Skatteverket och Statens institutionsstyrelse infört spärrar. Hos Kronofogden bereds frågan inför ett ställningstagande. Det här är därmed en arbetslivsfråga med betydligt större räckvidd än korridorerna runt Rosenbad.
Det viktiga ordet efter godkänt är för. Godkänt för vilken uppgift? För vilken information? Och under vilka förutsättningar? Utan de svaren blir godkännandet ungefär lika användbart som en parkeringsskylt där någon har målat över tiderna.
Myndigheten för digital förvaltning, Digg, och Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, har gemensamma riktlinjer för generativ AI inom offentlig förvaltning. Generativ AI är tekniken som bland annat skapar text utifrån instruktioner. I riktlinjerna betonar myndigheterna att medarbetarna behöver veta vad tjänsten får användas till och vilken information den får behandla.
De skiljer också mellan allmänt tillgängliga tjänster och AI som integreras med verksamhetens uppgifter. När ett verktyg får tillgång till verksamhetsdata behövs ordning på informationshantering och behörigheter. Att något är smidigt att öppna säger alltså ganska lite om hur det bör användas.
Det innebär heller ingen allmän säkerhetsranking där Microsoft automatiskt vinner och andra leverantörer förlorar. Regeringskansliets godkännande gäller dess användning. Din kommun, konsultfirma eller arbetsgivare behöver göra sina egna bedömningar. Ett varumärke kan aldrig ersätta ett genomtänkt beslut om arbetsuppgiften.
En godkänd AI-tjänst befriar ingen från att tänka före inklistringen.
Börja med informationen. En redan publicerad presentation, ett kundärende och anteckningar från ett personalsamtal bör inte få samma slentrianmässiga behandling bara för att allt råkar vara text.
I riktlinjerna om dataskydd framhåller Digg och IMY bland annat att användningen av personuppgifter ska begränsas till vad som behövs för ändamålet. Verksamheten behöver säkerställa att dataskyddsprinciperna följs före behandlingen och under tiden den pågår. Det är betydligt mer konkret än att uppmana alla att vara lite försiktiga.
Den praktiska slutsatsen är enkel: be om besked för just din sorts dokument. Fråga exempelvis om verktyget får användas för kunduppgifter, interna ekonomiska uppgifter eller personalmaterial. Låt arbetsgivaren ange gränserna innan du testar dem med skarpa uppgifter.
En bra början är att öva med påhittade exempel eller material som verksamheten uttryckligen har tillåtit. Du behöver knappast ett verkligt personalärende för att undersöka om en tjänst kan föreslå en tydligare disposition. Nyfikenheten får gärna vara stor. Testmaterialet kan vara mindre dramatiskt.
Diggs vägledning om AI-policy rekommenderar att offentliga verksamheter tydliggör verktyg, tillåten information, kvalitetsgranskning, ansvar och utbildning. Även på en privat arbetsplats är det en rimlig kravlista. Be om svar som fungerar en stressig tisdag.
Checklistan är också användbar för dig som leder andra. Om du vill att medarbetarna ska sluta använda ett verktyg bör du kunna visa hur de ska lösa uppgiften i stället. Annars har du framför allt organiserat ett irritationsmoment.
Digg och IMY framhåller att beslut med stöd av generativ AI bör stå under mänsklig kontroll. Det kräver att människor faktiskt granskar resultatet. En snabb genomläsning där man mest uppskattar hur professionellt allt låter är ett klent arbetsmoment.
Här har du nytta av dina år i arbetslivet. Du känner igen ett orimligt antagande, en saknad reservation eller ett kundlöfte som ingen kan hålla. Använd den erfarenheten till att granska även en välformulerad AI-text. Språklig puts är ingen kvalitetsstämpel.
Regeringskansliets vägval illustrerar den hållbara frågan: hur skapar vi ramar som gör tekniken användbar utan att omdömet går på rast? Rimliga begränsningar behöver följas av fungerande alternativ, tydliga instruktioner och utrymme att lära.
Det är lätt att räkna spärrade webbplatser. Den svårare ledningsfrågan är om människor efteråt kan göra ett bättre jobb. Ska vi mäta AI-mognad i stängda dörrar eller i hur väl arbetet fungerar bakom dem?
Regeringskansliet blockerar webbgränssnitten för ChatGPT och Claude på tjänstedatorerna från den 26 oktober 2026, men modellerna finns fortsatt tillgängliga genom Intric och Microsoft Copilot är godkänt. För den som använder AI på jobbet är huvudfrågan vilka uppgifter den godkända tjänsten får hantera och vem som granskar resultatet. Begär konkreta instruktioner om verktyg, information och ansvar innan du klistrar in arbetsmaterial.
AI har flyttat in i vardagen, mobilen följer med till sängen och åtta av tio fastnar i planlöst scrollande. Internetstiftelsens rapport visar ett digitalt Sverige som både effektiviseras och längtar efter paus.
Pentagons AI-projekt skakar om både militär och teknikvärld. Hur långt kan vi lita på algoritmer med makt över liv och död – och vad händer när Google säger nej?
AI har redan flyttat in på jobbet, ibland utan arbetsgivarens tillåtelse. Glappet mellan ledningens ambitioner och medarbetarnas vardag väcker frågor om ansvar, kompetens, oro och självständigt tänkande.
Små kommuner sägs sakna råd att digitalisera. Men öppen kod och AI kan förändra kalkylen – och flytta arbetstid från administration till mötet med människor.
Nyhetsbrev
Veckans bästa guider — samlat och utan brus, för dig som vill ligga steget före.
