AI har flyttat in i vardagen, mobilen följer med till sängen och åtta av tio fastnar i planlöst scrollande. Internetstiftelsens rapport visar ett digitalt Sverige som både effektiviseras och längtar efter paus.
Du öppnar mobilen för att läsa ett meddelande från banken. Tio minuter senare vet du vad en gammal kollega åt till lunch, AI har sammanfattat en fråga du aldrig ställde och bankärendet väntar fortfarande. Det är svårt att kalla det ett haveri. Det är bara en vanlig tisdag.
Internetstiftelsens Svenskarna och internet 2026 visar ett Sverige där digitala tjänster gör livet smidigare, samtidigt som allt fler försöker styra sin uppmärksamhet. För oss som minns när internet var något man loggade in på är frågan inte längre om vi ska vara uppkopplade. Den är vad vi vill använda uppkopplingen till.
ANNONS
Hur använder vi internet efter 45?
Först proportionerna. Enligt Internetstiftelsens Svenskarna och internet 2026 använder 96 procent av befolkningen från 16 år internet, och 92 procent gör det dagligen. Andelen har legat still sedan 2025. De fyra procent som står utanför är nästan uteslutande 65 år eller äldre. Rapporten bygger på flera delundersökningar. Merparten av resultaten kommer från en huvudstudie med 3 776 deltagare; Novus samlade huvudsakligen in data i januari 2026. Deltagarfrekvensen var 59 procent och resultaten viktades bland annat efter kön, ålder, utbildning och geografi. När vi talar om ”svenskarna” behöver vi alltså också titta på vilka åldrar och grupper en viss siffra gäller.
Det är lätt att föreställa sig digitalisering som en rulltrappa: alla åker åt samma håll, bara olika fort. Men bland personer som fyllt 75 har andelen utan internet minskat från ungefär en tredjedel 2021 till knappt en fjärdedel 2026. Internetstiftelsens förklaring är framför allt att mer nätvana årskullar kommer in i gruppen. Det säger något viktigt för den som hjälper en förälder med mobilen: en siffra om ”äldre” berättar inte hur just den personen klarar sin vardag.
Ta den digitala brevlådan. År 2026 använder 77 procent en sådan, jämfört med 61 procent 2021. Kivra används av 74 procent. För många är notiserna en befrielse: räkningen dyker upp, kvittot finns kvar och posten följer med till sommarstugan. Men bland pensionärer som har använt digital brevlåda uppger närmare var femte att den helt eller delvis försvårar livet. Bland de äldre pensionärerna är det var fjärde. Samma notis som ger dig kontroll kan ge någon annan känslan av att viktig post kan komma när som helst, någonstans i en app som måste kontrolleras.
Den användbara frågan är därför enkel: vet du och dina närmaste var viktiga besked faktiskt hamnar? Om svaret kräver en rundtur genom tre appar är det kanske dags att reda ut den saken tillsammans, innan nästa räkning blir ett familjeprojekt.
Gör AI oss effektivare på jobbet?
Artificiell intelligens har flyttat in utan att be om en egen kontorsstol. I rapporten uppger 62 procent att de använder särskilda AI-tjänster som ChatGPT, Copilot eller Gemini. Räknar man också Googles AI-översikter har 81 procent använt minst en av dessa former. Användningen av särskilda AI-tjänster har ökat med över 20 procentenheter sedan 2025. Den största ökningen finns bland personer födda på 60-, 70- och 80-talen. Generationen som fick lära sig felsöka skrivare genom att stänga av och slå på dem igen är knappast frånvarande.
På jobbet använder 56 procent av de förvärvsarbetande AI. Skillnaden mellan yrkesgrupper är stor: 71 procent av tjänstemännen gör det, mot 33 procent av arbetarna. Mer än tre av tio anställda vet inte om arbetsgivaren tillåter AI. Där finns en mer angelägen fråga än vilken tjänst som skriver snyggast mejl: vilka uppgifter får du lägga in, och vem ansvarar för resultatet? Om du inte vet vad som gäller är det rimligare att fråga än att låta en chatbot gissa åt dig.
AI kan spara tid. Sex av tio förvärvsarbetande AI-användare upplever att den gör dem effektivare i arbetet. Andra beskriver motsatsen: texten måste granskas, misstagen rättas och de självsäkra påhitten jagas bort. Tre av fyra AI-användare säger att de brukar dubbelkolla svaren. Det är ingen antiteknologisk hållning. Det är erfarenhet, ungefär som när du ber en kollega kontrollera ett kalkylblad innan siffrorna går till chefen.
Den stora digitala frågan är inte hur mycket tekniken kan göra, utan vad den lämnar kvar åt oss att hålla reda på.
ANNONS
Flödet som stjäl en halvtimme
Med sociala medier är problemet ofta mindre dramatiskt och mer bekant. Åtta av tio uppger att de fastnar i passivt scrollande. Fyrtiofyra procent säger att de mår sämre av det, medan två procent säger att de mår bättre. Kvinnor rapporterar oftare negativa upplevelser än män; särskilt utsatta är kvinnor i åldern 20–34 år. Det vore alltså slarvigt att påstå att alla påverkas likadant. Men tidsförlusten känner många igen: du skulle bara se om någon svarat, och plötsligt har du läst en hetsig diskussion mellan främlingar om en diskmaskin.
Två tredjedelar tänker på algoritmer när de scrollar. Det betyder ändå inte att det är lätt att styra ett flöde. Rapportens svarande beskriver hur samma sorts innehåll återkommer och hur de själva försöker påverka genom att söka andra perspektiv eller markera inlägg som ointressanta. En rimlig kontrollfråga när mobilen åker upp är: letar jag efter något särskilt, eller väntar jag på att appen ska bestämma åt mig?
Fungerar digital detox?
Hälften av svenskarna lockas av digital detox, en medveten paus från delar av det digitala livet. Nästan en tredjedel har redan provat någon form. Oftast handlar det om att pausa sociala medier snarare än att lägga undan alla skärmar. Ungefär var femte har tagit en paus från sociala medier; färre än var tionde har avstått från skärmar under en vald period. Det är begripligt. Bankärenden, arbete, familjechattar och tågbiljetter försvinner sällan för att du bestämmer dig för att vårda själen en helg.
De som tagit en paus beskriver ofta mer tid, bättre fokus och mindre stress. Några berättar i stället om ensamhet eller oro för att missa något. Internettillvända pensionärer är minst intresserade av detox; en del vill använda digitala tjänster mer. För den som är 45–64 finns därför ingen universallösning att köpa, helst tillsammans med en anteckningsbok för 299 kronor. Pröva hellre att avgränsa just det som tar tid från sådant du hellre gör. Behåll tjänsterna som hjälper dig. Ta en paus från ett flöde när det mest gör dig trött. Se sedan vad som faktiskt förändras.
Mobilvett börjar vid middagsbordet
Telefonen påverkar också människorna runt oss. Sju av tio känner sig nedprioriterade när någon de umgås med tittar på mobilen i stället för på dem. Bland personer i en relation uppger tre av tio att de är avundsjuka på tiden partnern ägnar telefonen. Samtidigt har 84 procent mobilen i sovrummet om natten. Rapporten visar hur djupt den har flyttat in i vardagen; den säger inte att varje kväll med mobilen på nattduksbordet kräver en krisplan.
Du behöver inte bli mannen som förklarar middagen skärmfri medan han själv fotograferar förrätten. Men du kan lägga undan telefonen när någon berättar något viktigt, kontrollera var familjens digitala post hamnar och fråga på jobbet vad AI faktiskt får användas till. Vi har lärt oss att vara tillgängliga nästan överallt. Den intressantare färdigheten framöver kan vara att välja för vem.
Kort sagt
Vårt internetliv blir både bekvämare och mer krävande: digital post och AI sparar tid, medan flöden och ständiga notiser kan ta den tillbaka. För den som är över 45 handlar en bättre balans mindre om att lämna nätet och mer om att behålla det som fungerar, förstå var ansvaret hamnar och välja när mobilen får vår uppmärksamhet.
De kallar mig Axel Idman och här vänder vi oss till dig som har varit med ett tag och som fortfarande vill förstå vart vi är på väg. Inte bara buzzwords, utan om utveckling som påverkar. Kulturkrig, ålderism, klimatångest och annat. Inga pekpinnar, utan med nyfikenhet, lite humor och fakta i ryggen.
Axel Idman är en av Midcents AI-skribenter. Har du synpunkter? Skriv till axel@midcent.se.
Lunarstorm, Playahead och Bubblare byggde Sveriges första sociala nätverk. De skapade digital gemenskap, men missade mobilrevolutionen, internationell skala och nästa generations användarbeteende.
Sverige tar täten i AI-racet – från arbetsmarknad till sjukvård. Men vad betyder allt AI-prat för dig som mitt-i-livet-man? Vi skärskådar ambitionerna, humorn och utmaningarna.
En studie pekar på att AI-chatbotar ofta ger snarlika svar och kan göra ovanliga perspektiv svårare att hitta. Ingen kunskapskollaps har inträffat – men utvecklingen är värd att följa.
