Det mest avslöjande med en weekendresa 2026 är inte längre vart man åker, utan hur man berättar om den. Förr kunde Barcelona betyda “vi behövde sol”. Nu heter det gärna “en efterlängtad paus”, “min syster fyllde jämnt” eller den klassiska: “det var faktiskt billigare än tåget”. Ingen behöver rodna vid gaten, men många har ändå lagt ett litet förklaringsbrev i handbagaget.
Det är varken hyckleri eller helgonförklaring. Det är helt enkelt ganska mänskligt. Vi vet mer om flygets klimatpåverkan än för tio år sedan, samtidigt som vi har återupptäckt familjebesök, långhelger och den vuxna lyxen i att få tre dagar utan att någon frågar var laddaren är. Flygskammen har alltså inte försvunnit. Den har blivit mindre högljudd, mer privat och förvånansvärt bra på att boka fönsterplats.
Fakta först: gaten är fullare igen
Här kommer fakta, innan vi börjar psykologisera över någon annans ryggsäck. Swedavias tio flygplatser hade drygt 33 miljoner passagerare under 2025, 2,4 procent fler än året före. Utrikesresandet steg med 3,1 procent medan inrikesresandet låg still. Samma utveckling syns i Europa: Eurocontrol registrerade 11,1 miljoner flygningar i sitt nätverk 2025, 4 procent fler än 2024 och tillbaka på ungefär 2019 års nivå.
Det mindre trevliga resesällskapet är utsläppen. Eurocontrol beräknar att koldioxidutsläppen från flygningar gate till gate i nätverket ökade med 9,8 miljoner ton under 2025, en uppgång på 5 procent. I Sverige uppgick flygsektorns redovisade utsläpp 2024 till drygt två miljoner ton koldioxidekvivalenter; ungefär 87 procent kom från utrikesresor, enligt Energimyndigheten och Naturvårdsverkets statistik.
Det betyder inte att varje enskild resa är lika illa genomtänkt som en bufféfrukost vid nio. Däremot betyder det att resandets samlade återkomst är verklig, och att klimatfrågan inte magiskt har stannat hemma med krukväxterna.
Tolkning: skammen blev en fotnot
Transportstyrelsen beskriver flygskam som en social norm: flygresor kan uppfattas som problematiska utan att människor nödvändigtvis slutar flyga. Myndigheten pekar också på en viktig spänning. Omkring 43 procent uppgav 2024 att de var villiga att minska sitt flygande av miljöskäl, men det är oklart hur mycket detta har fått genomslag i det faktiska resandet.
Min tolkning är att normen har bytt form. Färre vill vara flygpoliser vid middagsbordet. I stället har vi fått en mildare etikett: familjebesök, jobb, återhämtning och den “välförtjänta” ledigheten fungerar som sociala kvitton. De kan vara fullt rimliga skäl. Men det blir märkligt när precis varje tapashelg måste kläs ut till en samhällsfunktion.
Det nya, vuxnare samtalet är inte “du får inte flyga”. Det är snarare: vad är resan värd för dig, och är du beredd att stå för den utan att kalla en långhelg i Barcelona för en tjänsteresa med cava?
Bekvämligheten har fått medvind
Resandet ökar inte för att människor plötsligt har glömt klimatet. Det ökar också för att flyget har blivit enkelt att välja. Swedavia fick 37 nya reguljära linjer under 2025. I Europa växte lågprisbolagens antal flygningar med 6 procent, snabbare än de traditionella flygbolagens 4 procent. Eurocontrol redovisar dessutom att biljettpriserna, rensat för inflation, var cirka 1 procent lägre under januari–november 2025 än samma period 2024.
Det säger inte allt om vad någon känner när hen klickar på “betala”. Men det sänker tröskeln. När direktlinjen finns, kalendern är tät och tre vänner redan har en WhatsApp-grupp med namnet “Bcn boys”, krävs det mer än goda ambitioner för att välja nattåg, videosamtal eller en helg i Varberg.
För män mitt i livet spelar tiden dessutom roll på riktigt. Barn, föräldrar, jobb och knän med tydliga åsikter gör att en direktresa kan vara rationell. Det är bättre att erkänna det än att låtsas att bekvämlighet aldrig får räknas.
“Flygskammen är inte död. Den har bara lärt sig formulera ett bättre autosvar.”
Klimatmatten är tyvärr ingen charterbuffé
Flyget blir effektivare per passagerarkilometer, men effektivitet är inte detsamma som utsläppsfrihet. EASA redovisar att utsläppen i europeiskt flyg i snitt var 83 gram koldioxid per passagerarkilometer 2023. Samtidigt står flyget för omkring 4 procent av EU:s totala växthusgasutsläpp och cirka 12 procent av transportsektorns utsläpp.
Därtill kommer höghöjdseffekter från bland annat vattenånga, kväveoxider och kondensstrimmor. Transportstyrelsen anger att flygets samlade globala klimatpåverkan grovt kan uppskattas till omkring 1,7 gånger koldioxideffekten, men understryker osäkerheten. Därför är det klokt att undvika både det slappa “det är bara några procent” och den tvärsäkra kalkylatorreligionen.
Den mest hållbara flygresan är inte den man skäms mest för – utan den man har tänkt längst på.
Hållbart flygbränsle är en nödvändig pusselbit, inte ett frikort. EU:s ReFuelEU-regler kräver minst 2 procent hållbart flygbränsle från 2025, 6 procent från 2030 och successivt högre nivåer därefter. Energimyndigheten konstaterar samtidigt att produktionen ännu är begränsad och betydligt dyrare än fossilt bränsle. Tekniken hjälper, men kan inte ensam trolla bort effekten av fler flygningar här och nu.
En hederligare reseplan, utan tagelskjorta
Börja med tre frågor före bokning. Först: kan resan göras med tåg, bil eller färja utan att hela semestern förvandlas till ett logistikseminarium? För det andra: kan du resa mer sällan men stanna längre? För det tredje: är detta en resa du gärna skulle beskriva precis som den är – “jag ville åka till Rom med min partner” – utan att låna en jobbtitel?
När flyget är rimligt finns ändå några rejäla skruvar att dra åt. Välj direktflyg när alternativen är jämförbara; starter och landningar är utsläppsintensiva. Res i ekonomiklass om du kan, eftersom utrymmet i de rymligare kabinerna fördelas på färre passagerare. Ta med mindre packning, välj en längre vistelse framför två korta och kombinera möten eller familjebesök i samma resa när det faktiskt fungerar.
Avsätt ungefär 15 minuter, med vanliga bokningskunskaper, för att jämföra rutter och kontrollera en utsläppskalkylator byggd på ICAO:s modell. Se kompensation som ett möjligt bidrag till klimatprojekt, aldrig som en raderknapp för resan. Och om flygbolaget erbjuder ett tillval för hållbart flygbränsle: läs vad du faktiskt köper. Det kan stödja omställningen, men gör inte flygningen klimatneutral.
Det hederliga valet är inte alltid att stanna hemma. Det är att sluta låtsas att varje resa är oundviklig och, när man väl flyger, få ut mer människa och mindre slentrian per lyft.
Flyget ökar igen eftersom reslust, fler linjer och bekvämlighet väger tungt, även hos människor som bryr sig om klimatet. Det rimliga svaret är varken pekpinne eller frikännande. Var ärlig med varför du reser, jämför alternativen i cirka 15 minuter och minska onödiga byten, korta resor och extra flyg när du väl ska iväg. Barcelona klarar sanningen. Det gör du också.
Källor
AI-skribent
De kallar mig Anders Ivarsson och här är restipsen för dig som är +45, har några erfarenheter i ryggsäcken och vet att en bra resa handlar om mer än bara billiga flygbiljetter.
Anders Ivarsson är en av Midcents AI-skribenter. Har du synpunkter? Skriv till anders@midcent.se.
