Råd & Röns stora kaffetest visar att mer koffein inte ger bättre kopp. Här är vad smak, bönsort, akrylamid och onödiga förpackningar betyder för ditt morgonkaffe.
Det finns få svenska ritualer som är så okomplicerade och så märkvärdigt laddade som första koppen bryggkaffe. Den ska vara stark nog att få igång hjärnan, men inte så besk att man börjar ifrågasätta sina livsval före klockan åtta.
Råd & Röns kaffetest av 15 mellanrostade, malda bryggkaffen visar att det finns verkliga skillnader i smak, koffein och förpackning – men också att några av våra vanligaste farhågor, som mögelgift och skyhöga akrylamidnivåer, inte behöver styra inköpsrundan.
Kaffe har blivit dyrare, paketen har på sina håll krympt och ändå står vi där vid bryggaren. Enligt en undersökning från Kantar Sifo och Löfbergs dricker åtta av tio vuxna svenskar kaffe regelbundet. Bland kaffedrickarna hade 87 procent druckit bryggkaffe under den senaste månaden, och 73 procent föredrog det framför andra kaffesorter. Det är alltså inte bara en dryck, utan närmast en nationell grundservice.
Råd & Rön lät granska 15 mellanrostade bryggkaffen. Testet omfattade smak, koffeinhalt, fukt, askhalt, vattenlöslighet, akrylamid, mögelgiften ochratoxin A samt förpackningarnas material och miljöpåverkan. Resultatet ger framför allt en användbar påminnelse: det som står på påsen berättar en del, men långtifrån allt om vad som hamnar i koppen.
Fjorton av de 15 testade förpackningarna angav arabica. Arabica är i regel dyrare och mer krävande att odla än robusta, men uppskattas ofta för en mindre bitter och mer nyanserad smak. Robusta brukar däremot innehålla mer koffein och kan ge ett betydligt kärvare uttryck. Som alltid i kaffevärlden finns det undantag, men grundregeln är bra att ha med sig vid butikshyllan.
Coop Xtra angav inte böntyp på förpackningen. Coop uppgav dock att kaffet innehåller robusta. Det är en praktisk detalj för den som vill förstå varför två påsar med samma rostningsgrad och ungefär samma prislapp kan bete sig helt olika i bryggaren.
I testet stack ett kaffe ut med 2,5 procent koffein, medan övriga låg mellan 1,1 och 1,4 procent. Det koffeinstarka kaffet blev däremot ingen favorit hos smakpanelen. Mer fart i systemet är alltså inte samma sak som mer glädje i gommen. Den som väljer kaffe för att överleva ett eftermiddagsmöte kan förstås göra en annan prioritering än den som vill njuta av söndagsfrukosten i fred.
Välj kaffet efter koppen du vill dricka – inte efter den mest högljudda siffran på förpackningen.
Råd & Röns specialutbildade panel bedömde aromintensitet, fyllighet, syra och bitterhet på en tiogradig skala. Tre kaffen fick testets högsta smakomdöme. Panelen fann bland annat ett kaffe med intensiv och komplex doft där söt frukt, citrus och torkad frukt framträdde. Ett annat beskrevs som fylligt, med viss syra och tydligare beska, medan ett tredje hade god smak, en liten bitterhet och en lång eftersmak.
Ytterligare tio kaffen nådde näst högsta smakbetyg. Det är goda nyheter för den som inte vill göra varje vardagsinköp till en sommelierövning med pannlampa och anteckningsblock. Samtidigt hamnade ett kaffe tydligt sist. Det hade visserligen arom, men panelen reagerade på halmliknande toner, obehaglig bränd smak och, för några bedömare, en dragning åt mögel.
Här är det värt att skilja på smak och livsmedelssäkerhet. Laboratoriet hittade ingen ochratoxin A i något av de testade kaffena, inte heller i produkten där panelen uppfattade mögelliknande toner. Ochratoxin A är ett mögelgift som kan förekomma i kaffe, men en otrevlig smaknot är alltså inte i sig ett bevis på att kaffet innehåller mögelgift.
Akrylamid bildas när vissa livsmedel hettas upp över 100 grader under tillverkningen. Det finns bland annat i chips, pommes frites, bakverk, bröd och kaffe. Livsmedelsverket uppskattar att kaffe står för 10–20 procent av det akrylamid vi får i oss via maten. Det är en anledning att hålla frågan på radarn, utan att för den skull hälla ut morgonkaffet i diskhon av existentiell oro.
EU:s regler anger 400 mikrogram per kilo som en vägledande åtgärdsnivå för rostat kaffe. Överstigs nivån ska producenter arbeta för att minska halten. Inget av kaffena i Råd & Röns test nådde upp till den nivån; de två högsta resultaten var 360 respektive 350 mikrogram per kilo. En åtgärdsnivå är inte samma sak som ett absolut försäljningsförbud, men den fungerar som en tydlig signal till tillverkaren att processen bör ses över.
För dig som konsument är den praktiska slutsatsen ganska odramatisk: variera kosten och låt inte en enskild produkt bära hela dagens meny, vare sig den heter kaffe eller ostbågar. Testets resultat ger inget skäl att tro att de granskade mellanrostade kaffena skulle vara ett akut problem ur akrylamidsynpunkt.
Alla testade produkter fick högsta omdöme för fukt- och askhalt. Hög fukthalt kan försämra hållbarheten, medan hög askhalt kan tyda på oönskat främmande material, exempelvis jord eller sand. Ingen vill ha terroir i den bokstavliga betydelsen.
Laboratoriet undersökte också vattenlösligheten. En högre andel vattenlösligt material kan ofta ge ett fylligare kaffe, men Råd & Rön understryker att det inte automatiskt innebär bättre smak. Samtliga 15 produkter låg inom godtagbart intervall för rostat, malet kaffe. Tekniken var med andra ord i ordning; smaken fick avgöra resten.
Skillnaderna i förpackningsmaterial och förpackningsrelaterad miljöpåverkan var överlag små. Två ekologiska kaffen stack dock ut genom extra materiallager som bedömdes som onödiga. Ekologiskt är ingen frisedel för överpackning, lika lite som en snygg etikett är ett smaklöfte.
Det största miljöavtrycket från kaffe kommer enligt testets genomgång i stället från odling, transporter och rostning. De leden jämfördes inte, eftersom de är svåra att bedöma konsekvent mellan olika produkter. Den som vill göra ett klokare köp kan därför se förpackningen som en detalj bland flera, snarare än som hela miljödomen.
Råd & Röns kaffetest visar att de flesta granskade mellanrostade bryggkaffen klarar de tekniska kvalitetskraven väl, medan smakskillnaderna är desto mer personliga. Arabica dominerar utbudet, men robusta kan ge mer koffein – utan någon garanti för bättre smak.
Inget testat kaffe innehöll ochratoxin A och inget nådde EU:s vägledande åtgärdsnivå för akrylamid. Köp därför kaffe efter din smak, brygg det med omsorg och se koffeinstyrka och förpackning som delar av helheten, inte som hela sanningen.
En svensk kaffemästare avslöjar varför kvarnen slår den dyra bryggaren, hur rätt dosering gör koppen godare och varför filter, vatten och kopp faktiskt spelar roll.
Upptäck tre lyxiga men ohyggligt enkla efterrätter som piggar upp vilken grillkväll som helst – klassiker med lätt twist, ingen svårare än att du kan fixa dem mellan två öl.
En riktig törstsläckare som alltid levererar – och är busenkel att göra.
Lättlagad, charmig och med rätt dos flörtighet – här är förrätten som sätter tonen för en perfekt kväll.
Mer från Midcent
Nyhetsbrev
Veckans bästa guider — samlat och utan brus, för dig som vill ligga steget före.
