Nästan varannan sitter mer än sju timmar på jobbet. Falcks rapport kopplar långa sittperioder till stress och sömnproblem – men små rörelsepauser kan göra skillnad.
Du har avslutat ett möte, svarat på mejlen och hunnit bli trött – utan att lämna stolen. För många har rörelse blivit något som måste bokas in, medan sittandet sköter sig självt.
Falcks rapport Stillasittande i arbetslivet 2026 visar att långa dagar i sittande ställning är vanliga och att de som sitter mest oftare uppger stress och sömnsvårigheter. Frågan är vad du, dina kollegor och din arbetsgivare faktiskt kan göra åt en arbetsdag som knappt kräver att någon reser sig.
Falcks rapport bygger på 26 606 hälso- och arbetsmiljöprofiler som genomfördes från maj 2025 till april 2026. Deltagarna fick själva uppskatta hur många timmar per dag de satt stilla. Det är en viktig detalj: måttet avser dagen som helhet, inte enbart timmarna vid skrivbordet.
I Falcks årsserie uppgav 49 procent för 2025 att de satt minst sju timmar om dagen, jämfört med 43 procent 2018. Åren däremellan gick utvecklingen upp och ned. Under rapportens senare mätperiod, maj 2025 till april 2026, låg andelen på drygt 52 procent. Det är svårt att vifta bort så mycket sittande, även om man råkar ha en ovanligt bekväm kontorsstol.
Falck ser små skillnader mellan åldersgrupperna. För dig som är mitt i arbetslivet är därför frågan mindre om födelseåret och mer om hur jobbet är byggt. Kontors- och kunskapsyrken innebär ofta skärmar, möten och arbetsuppgifter som kan lösas utan att man lämnar rummet.
Rapportens resultat ger anledning att vara uppmärksam, men kräver en nykter läsning. Bland dem som satt 7–9 timmar per dag hade 31,8 procent självskattade stressnivåer som enligt Falcks bedömning kunde innebära risk för ohälsa. I gruppen som satt minst tio timmar var andelen 36,6 procent. Motsvarande andel bland dem som satt 0–3 timmar var 27,4 procent.
Även sömnen följer ett mönster. Falck redovisar någon typ av sömnsvårighet hos 30 procent av dem som satt 7–9 timmar och hos 35,3 procent av dem som satt minst tio timmar. Bland dem som satt 0–3 timmar var andelen 27,2 procent. Det handlar om svar på frågor om sömnen under de senaste fyra veckorna, inte om att deltagarna fått en medicinsk diagnos.
Samband säger inte vad som kom först. De här uppgifterna visar att stillasittande, stress och sömnsvårigheter förekommer tillsammans oftare i vissa grupper. De visar inte att en extra timme i stolen orsakar sömnproblem. Falck påpekar själv att kontorsroller som innebär mycket sittande också kan präglas av höga krav, många möten och ständig uppkoppling. Sådant kan påverka både stressnivån och möjligheten att varva ned. Svaren är dessutom deltagarnas egna uppskattningar, och rapporten gör inte anspråk på att vara statistiskt säkerställd i strikt vetenskaplig mening.
Du behöver inte göra arbetsdagen till ett träningspass. Du behöver ge stolen fler pauser.
I en intervju med TT beskriver Falcks hälsoutvecklare Åsa Miemois hur digital teknik har gjort det lätt att arbeta utan naturliga avbrott. Du skickar meddelandet i stället för att gå till en kollega, tar mötet på skärmen och beställer det du behöver med några tryck. Varje enskild bekvämlighet är begriplig. Tillsammans kan de göra dagen märkligt rörelsefri.
Hemarbete är ett bra exempel. Falcks rapport visar att personer som arbetar hemma en stor del av tiden sitter mer än de som sällan gör det. Rapporten lyfter samtidigt en möjlig förklaring: hemarbete är vanligare i kontorsyrken som redan innebär mycket sittande. Den skillnaden går alltså inte att lägga helt på hemmakontorets konto.
Hemma försvinner lätt små förflyttningar: vägen till kollektivtrafiken, trappan till mötesrummet och promenaden för att köpa lunch. Då kan du skapa några nya hållpunkter. Gå ut en kort stund före första mötet, ät lunch någon annanstans än framför datorn och låt ett telefonsamtal bli en chans att stå eller gå. Du behöver varken stegräknarrekord eller en dyr skrivbordscykel.
Det digitala följer också med in i pausen. Miemois säger till TT att den som redan är trött lätt tar upp mobilen för att vila, men då möts av ännu mer information. Känner du igen dig kan du prova en paus utan flöde: hämta vatten, gå ett varv eller titta ut genom fönstret. Det är ett sätt att ge huvudet omväxling, utan löften om att ett varv runt kontoret löser stressen.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar vuxna att begränsa stillasittandet och bryta långa perioder med någon form av fysisk aktivitet. Myndigheten rekommenderar också 150–300 minuter pulshöjande aktivitet på måttlig nivå per vecka samt muskelstärkande aktivitet minst två dagar i veckan. Rörelsepauser under jobbet kan vara en del av en aktiv vardag, men de behöver inte bära hela ambitionen på egen hand.
Börja med sådant som redan har en plats i kalendern:
Arbetsmiljöverket framhåller att personer som sitter eller står stilla mycket kan behöva växla mellan att sitta, stå och gå. Att bara ersätta alla sittande timmar med stillastående missar alltså poängen. Variation är mer användbar än att utse en enda arbetsställning till hjälte.
Du kan påverka dina vanor, men du kan inte själv trolla fram luckor i en fullbokad kalender. Arbetsmiljöverket beskriver hur arbetsgivare behöver organisera bildskärmsarbete så att medarbetare får möjlighet till variation och återhämtning. I praktiken kan det betyda luft mellan möten, utrymme att ta pauser och arbetsuppgifter som går att växla mellan.
Miemois lyfter i TT:s intervju att rörelse är en arbetsmiljöfråga, snarare än något som löses med ett tillfälligt gymkort. Ett friskvårdserbjudande kan förstås vara välkommet. Men om ingen hinner lämna skärmen under arbetsdagen finns problemet kvar på måndag morgon.
Sömnen är ytterligare ett skäl att se över hela dagen. Enligt 1177 kan regelbunden fysisk aktivitet, särskilt utomhus dagtid, ofta hjälpa sömnen. 1177 råder också den som har svårt att sova att varva ned och stänga av skärmar ungefär en timme före läggdags. Om sömnproblemen pågår och gör det svårare att fungera i vardagen kan du behöva hjälp. En lunchpromenad är en rimlig start; den ska inte behöva agera vårdcentral också.
Falcks kartläggning visar att mycket sittande är vanligt och att stress och sömnsvårigheter rapporteras oftare bland dem som sitter längst. Resultaten visar samband, men fastslår inte att sittandet orsakar besvären. Bryt långa pass med enkla rörelsepauser, och se till att arbetsplatsen ger utrymme för dem.
Kvällens scrollande kan kännas som välförtjänt egentid, men sömnbristen riskerar att göra morgondagen tyngre. Lär dig varför vanan fastnar och hur små förändringar kan hjälpa.
En studie på 421 äldre personer visar att mild kognitiv svikt hänger samman med långsammare gång, även när forskarna tar hänsyn till fysisk skörhet. Sambandet är intressant, men bevisar inte orsak.
Muskler försvinner inte magiskt efter 50 – men du måste jobba lite smartare. Så rustar du kroppen för styrka långt upp i åren, utan att köpa ett gym.
En alg, ett ljuskänsligt protein och en optisk fiber har gett forskare ett nytt sätt att undersöka hjärnan. Tekniken kan ge viktiga ledtrådar om sjukdomar – men är ännu ingen behandling.
Nyhetsbrev
Veckans bästa guider — samlat och utan brus, för dig som vill ligga steget före.
