När den ena vill oftare än den andra kan skam och avvisanden ta över. Men olik lust behöver inte bli en kamp – nyfikenhet, samtal och närhet kan öppna nya vägar.
Den ena längtar efter sex. Den andra längtar efter att en kram ska få vara just en kram. Däremellan kan två människor som tycker om varandra börja känna sig ganska ensamma.
Olika sexlust är vanligt och betyder inte att någon är fel. Men när längtan blir till press och ett nej känns som ett underbetyg behöver ni hitta ett annat sätt att mötas. Det börjar oftast med ett samtal där ingen förväntas klä av sig efteråt.
Ja. Enligt 1177 varierar sexlusten både mellan människor och under livet, oavsett kön. Att du och din partner vill olika ofta säger därför ganska lite om vem som fungerar som hen ska. Mannen behöver heller inte vara den som vill mest. Den gamla föreställningen kan gott gå i pension.
European Society for Sexual Medicine, ESSM, beskriver i sitt expertuttalande om lustskillnader hur problemen behöver förstås i relationens sammanhang. Det kan handla om tidpunkt, sexuella önskemål och vad sex betyder för var och en. Antalet samlag berättar långt ifrån hela historien.
Grundregeln är enkel: ingen är skyldig sin partner sex. Samtidigt får den som saknar ett gemensamt sexliv ta sin längtan på allvar. Ni kan hjälpas åt att förstå situationen utan att någon måste ställa upp.
Psykologen och sexologen Tanja Suhinina beskriver i MåBra hur båda kan känna skam. Den som vill mer kan uppleva sig som påträngande eller oönskad. Den som vill mindre kan känna sig otillräcklig och börja undra varför lusten aldrig verkar räcka till.
Tidigare erfarenheter kan följa med in i sovrummet. Att ha känt sig pressad eller gått med på sex som inte varit njutbart kan påverka hur nya initiativ upplevs. Folkhälsomyndigheten beskriver också hur erfarenheter av sex utan ömsesidig lust kan bidra till skam och olust.
Andra slutar ta initiativ för att slippa ännu ett avvisande. För vissa blir sex den viktigaste bekräftelsen på att relationen är trygg. Då kan ett nej till sex upplevas som ett nej till hela personen.
Suhinina framhåller dessutom hur fasta roller kan växa fram: en blir den som försöker, den andra den som bromsar. Till slut skymmer rollerna variationen. Den som brukar vilja mer vill också avstå ibland, och den som brukar vilja mindre kan också längta.
Välj ett tillfälle när båda är lugna och har ork. Suhinina rekommenderar att undvika samtalet mitt i besvikelsen, när ni är trötta eller har druckit. Ett tungt relationsmöte efter ett avvisat initiativ har ungefär samma arbetsro som ett däckbyte i rusningstrafik.
Försök beskriva din upplevelse utan att utdela en dom. Här är några förslag på hur ni kan börja:
Lyssna färdigt innan du presenterar lösningen. Nyfiken kommunikation kräver att svaret faktiskt får överraska. Annars blir samtalet mest en förhandling där båda redan skrivit slutrepliken.
Ni kan ta ansvar för närheten tillsammans utan att någon tar ansvar för att leverera sex.
Suhinina rekommenderar att lära sig mer om sexualitet utan att genast göra kunskapen till ett reparationsprojekt. Läs något var för sig eller tillsammans och prata om vad ni känner igen. Undvik att använda varje ny insikt som bevis för vad partnern borde ändra.
Människor förändras. Det som fungerade när ni träffades behöver inte vara det som väcker lust nu. Fråga vad din partner saknar, uppskattar och gärna slipper. Berätta också om dina egna önskemål.
Försök skilja på det ni vet och det ni antar. Kanske längtar den ena efter fler sexuella möten medan den andra vill ha mer tid, ett annat tempo eller andra slags beröring. Det behöver ni undersöka tillsammans.
Responsiv lust innebär att lust kan väckas som svar på något behagligt eller erotiskt, exempelvis kyssar, flirt eller närhet. Den behöver alltså inte alltid finnas där från början. ESSM beskriver detta som ett sätt sexuell lust kan fungera på.
Det betyder aldrig att någon bör börja ha sex mot sin vilja och hoppas att kroppen hänger med. Utgångspunkten är frivillig nyfikenhet och beröring som känns välkommen. Enligt 1177 ska samtycke finnas hela tiden, och båda ska kunna avbryta eller vilja olika saker.
Om ni båda vill utforska kan ni fundera på vad som brukar väcka intresse: en kyss utan brådska, fantasier, flirt under dagen eller tid att längta. Suhinina påpekar att ansträngningen kan kännas konstlad, men också kan förstås som förförelse. Allt romantiskt behöver tydligen inte ske av en slump bredvid diskmaskinen.
Pröva att komma överens om en stund tillsammans utan förväntan på sex. Kramas, håll handen eller kyss varandra om båda vill. Bestäm att stunden är lyckad även om den slutar där. En kram ska inte fungera som en dold beställning.
Undvik också att göra besvikelsen till bestraffning genom kyla eller genom att dra dig undan från gemensamt ansvar. Suhinina betonar att ett avvisande inte rättfärdigar att sluta bidra till relationen. Omsorg behöver få finnas även när sexlivet skaver.
Allt handlar heller inte om kommunikation. Enligt 1177 kan bland annat stress, sjukdom, läkemedel och tidigare svåra upplevelser påverka lusten. Kontakta vårdcentralen om förändringen oroar dig eller om du har besvär med sex, exempelvis smärta eller erektionsproblem. Fråga förskrivande läkare om du misstänker läkemedelsbiverkningar.
Börja annars smått: välj en lugn stund den här veckan, ställ en öppen fråga och föreslå något kravlöst ni båda uppskattar. Första framsteget kan vara att ni känner er förstådda. Ett bättre sexliv behöver inte börja med mer sex. Det kan börja med att ni vågar vara nära igen.
Olika sexlust är vanligt, och ingen av er är fel eller skyldig den andra sex. Prata när ni är lugna, undersök vad som väcker respektive hämmar lusten och skapa närhet utan krav på fortsättning. Responsiv lust kan växa fram ur frivillig, behaglig kontakt, men är aldrig ett skäl att pressa någon. Sök vård om förändrad lust eller andra sexuella besvär oroar dig.
Oktoberkalendern fylls snabbt, men influensan väntar inte på att du ska få tid. Har du fyllt 65, är gravid eller har en risksjukdom kan sprutan vara extra viktig.
Du skjuter upp vårdcentralen för ännu en värkande axel – men vissa symtom ska inte vänta. Lär dig skilja vardagsgnäll från signaler att agera på.
Domningar i tumme, pekfinger och långfinger som väcker dig på natten kan bero på karpaltunnelsyndrom. Så känner du igen besvären, när du bör söka vård och vilka behandlingar som kan hjälpa.
Tankar, vanor och fysisk hälsa hänger ihop. Upptäck hur motion, sömn, natur, tacksamhet och mer hjälpsamma tankemönster kan stärka välmåendet – steg för steg, utan quickfixar.
Nyhetsbrev
Veckans bästa guider — samlat och utan brus, för dig som vill ligga steget före.
