En australisk studie föreslår en möjlig depressionsprofil kopplad till kroppsklockan. Här är vad resultaten kan betyda – och varför behandling med ljus och melatonin ännu inte är bevisad.
Du sover länge men vaknar ändå slut. På vardagarna ringer väckarklockan mitt i vad kroppen tycks betrakta som natt. Och när humöret sjunker följer sömnen med åt fel håll. Kan dygnsrytmen vara en viktig del av depressionen?
Australiska forskare har föreslagit en profil som de kallar circadian depression, ungefär dygnsrytmpräglad depression. Den kan hjälpa oss att ställa bättre frågor om sömn och mående. Men den är ännu ingen etablerad diagnos, och ett sömnschema ersätter inte vård.
Dygnsrytmen är kroppens ungefärliga 24-timmarsmönster för bland annat sömn och vakenhet. Den påverkas av ljus, aktivitet och våra vanor. Forskarnas idé är att vissa personer med depression har ett särskilt mönster av rubbad sömn och dygnsrytm, som kan vara relevant när vården bedömer deras besvär och behandling.
I en studie publicerad i The British Journal of Psychiatry analyserade forskare vid bland annat University of Sydney uppgifter från 11 380 personer i Australian Genetics of Depression Study. De flesta deltagarna hade erfarenhet av återkommande och svår depression. Forskarna placerade 2 604 personer, 23 procent, i den föreslagna profilen. Det betyder inte att nästan var fjärde person med depression i Sverige tillhör samma grupp. Urvalet var speciellt, och fyra av fem i den utpekade gruppen var kvinnor.
Forskarna använde sex tecken. För att räknas till profilen behövde en deltagare uppfylla minst tre:
Social jetlag känner många igen utan att någonsin ha lämnat sin tidszon. Jobbet kräver uppstigning klockan sex, men på lördagen vaknar kroppen helst framåt tio. I studien motsvarade kriteriet för personer mellan 35 och 64 år en skillnad på minst två timmar mellan arbetsdagar och lediga dagar. Det är ett forskningsmått, ingen gräns där en vanlig helgsovmorgon plötsligt blir en sjukdom.
Tecknen är heller inte unika för depression. En nattuggla kan må utmärkt. Trötthet och ändrade sömnvanor kan ha flera orsaker. Det intressanta är om mönstret följer med nedstämdheten, hur länge det har funnits och hur mycket vardagen påverkas.
Ta sömnmönstret på allvar – men låt det aldrig bli din egen diagnos.
Deltagarna i dygnsrytmgruppen rapporterade i genomsnitt att depressionen börjat tidigare, återkommit fler gånger och inneburit svårare psykiska besvär. Där fanns också oftare självmordstankar samt upplevelser som liknade hypomani eller psykos. Sådana upplevelser i en enkät innebär inte automatiskt att en person har en annan fastställd diagnos, men de är viktiga att berätta om vid en vårdbedömning.
Forskarna undersökte också så kallade polygena riskpoäng: många små genetiska variationer sammanräknade till ett statistiskt mått. Gruppen hade högre sådana poäng för bland annat adhd och olika förstämningssyndrom, liksom för vissa ämnesomsättnings- och inflammationsrelaterade egenskaper. Det betyder varken att alla i gruppen har dessa tillstånd eller att ett gentest kan tala om vilken behandling en enskild patient behöver.
Personer i profilen uppgav något sämre effekt av antidepressiva läkemedel i grupperna SSRI och SNRI och fler biverkningar. Effekten bedömdes utifrån deltagarnas egna minnen av läkemedel de hade tagit, inte genom att forskarna lottade patienter till olika behandlingar och följde resultatet framåt. Sambanden kan därför inte användas som besked om att antidepressiva inte kommer att hjälpa just dig. I svensk vård är SSRI ofta det första läkemedel som prövas, och behandlingen ska följas upp. Ändra aldrig dos eller sluta på egen hand; prata med den som förskrivit läkemedlet om effekt och biverkningar.
Forskarna vill undersöka om behandlingar som riktar sig mot dygnsrytmen kan vara särskilt hjälpsamma för den här gruppen. De nämner bland annat ljusbehandling och melatonin. Studien prövade däremot inte om dessa metoder fungerar för personer som uppfyller profilens kriterier. En ljuslampa eller burk melatonin är alltså ingen genväg runt en bedömning av depression, hur lockande den än kan verka under en svensk november.
Det finns enklare saker att börja med. 1177 rekommenderar ungefär samma tider för läggdags och uppstigning varje dag, dagsljus och rörelse under dagen samt en lugnare, mörkare timme före sänggåendet. Koffein sent på dagen kan störa sömnen; alkohol kan göra den sämre trots att du blir sömnig först. Försök hålla även måltiderna någorlunda regelbundna. Målet är en vardag som kroppen kan känna igen, inte att vinna ett mästerskap i sömndisciplin.
Om du vill förstå ditt eget mönster kan du anteckna när du lägger dig, när du vaknar och hur du mår under ett par veckor. Skriv även upp skillnader mellan vardag och helg och om humöret brukar förändras med årstiden. Ta med anteckningarna till vårdcentralen om du söker hjälp. De kan ge samtalet mer att utgå från än det klassiska svaret: ”Jag sover väl sådär.”
Forskarna själva beskriver kriterierna som preliminära. Uppgifterna kom till stor del från enkätsvar, och studien mätte inte deltagarnas inre dygnsklocka direkt. Eftersom materialet är en ögonblicksbild går det inte heller att avgöra om störd dygnsrytm bidrog till depressionen, följde av den eller hade andra förklaringar. Samtliga deltagare hade genetiskt uppskattat europeiskt ursprung, vilket begränsar hur brett resultaten kan tillämpas.
Oberoende experter har pekat på ytterligare frågetecken. Psykiatern Jayashri Kulkarni anser att kopplingen mellan symtom och genetisk risk är intressant, men påpekar att hormonella förändringar vid klimakteriet inte vägdes in som möjlig förklaring till sömnstörningar. Neuroforskaren Andrew Coogan framhåller att senare lägg- och uppstigning vid depression redan är känd och efterlyser tydligare motivering till just dessa kriterier. Det behövs studier som upprepar resultaten och prövar om profilen verkligen hjälper vården att välja behandling.
För dig är slutsatsen praktisk: berätta om både måendet och sömnen. Kontakta vårdcentral eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning om du tror att du har en depression. Vänta inte på att hitta den perfekta förklaringen själv. Om du har allvarliga självmordstankar eller planer ska du söka akut psykiatrisk hjälp eller ringa 112. Den sortens natt ska du inte försöka sova bort.
Circadian depression är en föreslagen profil där depression sammanfaller med flera tecken på förskjuten eller störd sömn och dygnsrytm. En australisk studie fann profilen hos 23 procent av sina deltagare, men den är ännu ingen etablerad diagnos och studien visar inte att ljusbehandling eller melatonin hjälper gruppen. Regelbundna vanor kan vara värda att prova; vid misstänkt depression ska du också söka vård.
En alg, ett ljuskänsligt protein och en optisk fiber har gett forskare ett nytt sätt att undersöka hjärnan. Tekniken kan ge viktiga ledtrådar om sjukdomar – men är ännu ingen behandling.
Muskler försvinner inte magiskt efter 50 – men du måste jobba lite smartare. Så rustar du kroppen för styrka långt upp i åren, utan att köpa ett gym.
Svenskarna lever längre än tidigare, men chansen till ett långt liv är inte jämnt fördelad. SCB visar hur utbildning, kön och bostadsort påverkar livslängden.
Flinghyllan klär upp sig i protein och fiber när försäljningen viker. Men avgör framsidans hälsolöften om frukosten är bra? Så granskar du innehållet bakom reklamen.
Nyhetsbrev
Veckans bästa guider — samlat och utan brus, för dig som vill ligga steget före.
