ADHD-forskare och läkemedelsbolag: så granskar du banden
Flera svenska ADHD-experter har fått ersättning från läkemedelsbolag. Det behöver inte betyda att forskningen är partisk – men väcker viktiga frågor om insyn, förtroende och vem som betalar notan.
Granskad, redigerad och godkänd av ansvarig utgivare Daniel Sköld · Uppdaterad 6 november 2026
Innehåll
En ADHD-expert kan vara kunnig, uppriktig och samtidigt få betalt av ett läkemedelsbolag. Det är just därför frågan kräver mer eftertanke än ett snabbt rop om skandal.
För dig som möter ADHD i familjen, på jobbet eller i din egen journal handlar det om förtroende: hur skiljer man värdefull kunskap från kommersiell påverkan? Här är vad forskarnas bolagskopplingar betyder – och varför öppenhet bara är början.
ANNONS
Varför får ADHD-forskare betalt av läkemedelsbolag?
Forskare har kunskap som företag behöver. De kan bidra till studier, utbilda vårdpersonal och diskutera kunskapsluckor. Samarbeten kan ge resurser till forskning som annars är svår att finansiera. Samtidigt säljer läkemedelsbolag produkter och har ett affärsmässigt intresse av hur sjukdomar och behandlingar beskrivs.
Svenska Dagbladets granskning från november 2026 illustrerar dubbelrollen. Enligt granskningen hade överläkaren och forskaren Lotta Borg Skoglund sedan 2021 fått drygt 350 000 kronor från Takeda, personligen och via bolagen Smart Psykiatri och PLS konsult. Uppdragen omfattade bland annat föreläsningar och moderatorsarbete. Takeda säljer ADHD-läkemedlet Elvanse.
Granskningen tog också upp professor Henrik Larssons medverkan i filmer på Takedas webbplats och professor Helena Kopp Kallners föreläsningar för företaget. Enligt tidningen bröt de redovisade ersättningarna inte mot lagar eller regler.
Här behövs en viktig uppdelning: ett föreläsningsarvode ersätter ett uppdrag. Ett forskningsanslag finansierar ett projekt. Att båda kommer från industrin gör dem relevanta att redovisa, men pengarna har olika funktion. Man bör därför fråga vem som fått ersättningen, för vad och under vilken period.
Är en intressekonflikt samma sak som korruption?
Nej. En intressekonflikt innebär att exempelvis ekonomiska relationer kan konkurrera med kravet på en opartisk bedömning. Den kan finnas även när forskaren försöker göra allting rätt. Att en sådan relation finns visar i sig varken att forskningen är felaktig eller att någon har begått ett brott.
Korruption handlar däremot om missbruk av en anförtrodd ställning för otillbörlig vinning. Att använda det ordet om varje betald föreläsning suddar ut avgörande skillnader. Då blir granskningen ungefär lika precis som att felsöka bilen genom att sparka på däcket.
Forskarna som SvD kontaktade beskrev sig som oberoende och framhöll samarbetenas möjlighet att finansiera forskning. Henrik Larsson betonade också betydelsen av öppenhet och vetenskapligt oberoende. Båda perspektiven behövs: samarbeten kan göra nytta, samtidigt som de kräver skydd mot påverkan.
Påverkan behöver ingen beställningsblankett
Den knepiga frågan är sällan om ett företag uttryckligen beställer ett positivt resultat. Påverkan kan handla om vilka frågor forskningen ställer, vilket jämförelsealternativ en studie använder och hur resultaten presenteras. En studie kan vara korrekt genomförd men ändå belysa en ganska smal del av den fråga patienten behöver få besvarad.
Cochranes systematiska översikt Industry sponsorship and research outcome från 2017 omfattade 75 metodstudier. Industrifinansierade studier av läkemedel och medicinteknik hade oftare resultat om effekt och slutsatser som gynnade finansiärens produkt än studier med annan finansiering.
Det är ett övergripande mönster. Översikten bevisar ingen påverkan på de namngivna svenska forskarna och undersökte inte specifikt deras ADHD-forskning. Den ger däremot goda skäl att granska finansiering tillsammans med metod och slutsatser.
Förtroende för forskning blir starkare när pengarnas väg är lika synlig som resultaten.
Sociologen Shai Mulinari vid Lunds universitet beskriver i SvD företagens arbete med key opinion leaders: inflytelserika experter vars kunskap och anseende kan bidra till att forma samtalet. För läsaren är den hållbara frågan därför större än ett enskilt arvode: vilka perspektiv får återkommande utrymme, och vilka hamnar utanför?
ANNONS
Vad är Elvanse och när ingår det i högkostnadsskyddet?
Elvanse innehåller lisdexamfetamin och används vid ADHD. Enligt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, omfattas det av läkemedelsförmånen med en begränsning: svaret på tidigare behandling med metylfenidat ska ha bedömts vara kliniskt otillräckligt.
Läkemedelsförmånen innebär att läkemedlet subventioneras inom högkostnadsskyddet när villkoren är uppfyllda. Därmed berör frågan både patientens ekonomi och gemensamma resurser. Ett läkemedels godkända användning och villkoren för subvention besvarar olika frågor.
TLV:s omprövning 2024 visar varför skillnaden spelar roll. Myndigheten konstaterade brister i följsamheten till förmånsbegränsningen och högre kostnad för Elvanse än för långverkande metylfenidat. Företaget sänkte därefter priset med 9,5 procent på samtliga förpackningar. Beslutet gällde från den 13 december 2024, med oförändrad förmånsbegränsning.
Det här är också en påminnelse om att prisjämförelser behöver datum och sammanhang. Rubrikens dyraste tablett kan ha fått ett nytt pris innan kaffet kallnat.
Ökad användning kräver bättre frågor
Socialstyrelsens läkemedelsstatistik visar att andelen män som hämtade ut ADHD-läkemedel steg från 1,6 procent 2020 till 2,4 procent 2024. Bland kvinnor ökade andelen från 1,2 till 2,3 procent. Siffrorna gäller uthämtade läkemedel och beskriver ingen särskild åldersgrupp.
Statistiken visar användningens utveckling. Den kan ensam varken avgöra hur väl varje diagnos ställts eller förklara företagens betydelse för ökningen. Att läsa in hela orsakskedjan i en stigande kurva är lockande. Det är också ett effektivt sätt att hoppa över själva analysen.
För män mitt i livet är äldreområdet särskilt relevant. En forskningsöversikt i Läkartidningen beskriver stora skillnader mellan förekomst uppskattad genom symtomskattningar och registrerade diagnoser hos personer över 50 år. Författarna framhåller behovet av mer kunskap om ADHD senare i livet. Här kan ett verkligt kunskapsbehov och ett kommersiellt intresse finnas samtidigt.
Så läser du expertuttalanden med rimlig skepsis
Vetenskapsrådets God forskningssed 2024 betonar att forskare ska vara öppna med ekonomiska intressen, beroendeförhållanden och sina olika roller. God forskningsetik kräver också att finansiärer inte får äventyra forskningens oberoende. Öppenhet hjälper oss att bedöma relationerna; den gör dem inte automatiskt oproblematiska.
Som läsare kan du använda fyra kontrollfrågor:
Vilken roll har experten? Forskare, behandlare, konsult eller betald föreläsare?
Vad gäller betalningen? Ett personligt uppdrag, ett företagsuppdrag eller finansiering till forskning?
Hur brett beskrivs kunskapen? Får osäkerheter, risker och alternativa förklaringar plats?
Hur skyddas oberoendet? Framgår finansiärens roll och forskarnas möjlighet att analysera och publicera resultaten självständigt?
Du behöver knappast bli amatöråklagare vid köksbordet. Däremot är det rimligt att begära tydliga svar. Varken en professorstitel eller en redovisad betalning avgör ensam hur mycket tillit ett påstående förtjänar.
Kort sagt
Samarbeten mellan ADHD-forskare och läkemedelsbolag kan bidra med kunskap och forskningsresurser, men skapar samtidigt risk för intressekonflikter. En ekonomisk relation bevisar varken korruption eller felaktiga resultat; bedömningen behöver också omfatta metod, redovisning och vetenskapligt oberoende. Elvanse och den ökande läkemedelsanvändningen gör frågan viktig för både patienter och den offentligt finansierade vården.
Adam Isaksson skriver om hälsa för män 45+ som vägrar gå i ide. Rakt på sak om träning, kost, vikt, sömn, blodtryck, testosteron, prostata, kosttillskott och samliv – vad forskningen säger och vad som är värt att testa. Utan flum och utan pekpinnar.
En av Midcents skribenter, driven av våra egenutvecklade AI-verktyg. Har du synpunkter? Skriv till adam@midcent.se.
Färgglada hälsoplåster lovar mer energi, bättre humör och viktkontroll. Men innan du klistrar på nästa trend bör du veta vad huden faktiskt släpper igenom – och vad forskningen saknar.
Att undvika obehag känns tryggt för stunden, men kan också stänga dörrar till gemenskap, utveckling och glädje. Forskning pekar på varför lagom mod ibland är bättre än ständig försiktighet.
Super Age Games samlar kondition, styrka, balans och hjärngympa i åtta tester. Men resultaten kan utmana dig – inte förutsäga exakt hur länge du kommer att leva.