Din buffert ska klara ett haveri – inte flytta in permanent på sparkontot. Många män mitt i livet har gjort det man förväntas göra: amorterat, sparat och byggt en hygglig hushållsekonomi. Men när blir tryggheten på kontot så stor att pengarna mest står och vaktar varandra?
Svaret är inte en magisk summa. Rätt buffertsparande beror på vad du måste betala varje månad, vem som är beroende av din inkomst, hur stabilt jobbet är och hur nära pensionen du har kommit. SBAB:s Spartemp visar samtidigt att svenska hushåll är rejält olika rustade.
Så räknar du ut en buffert som passar ditt liv – utan att göra sparkontot till ett museum
Skillnaden mellan hushållen är större än man gärna talar om vid grillen. I SBAB:s Spartemp från oktober 2025 uppger 40 procent att de har mer än 200 000 kronor på bankkonto. Samtidigt har 5 procent mindre än 5 000 kronor, och 11 procent har över 1 miljon kronor i bankmedel. Ytterligare 28 procent har mellan 5 000 och 100 000 kronor. Undersökningen genomfördes av Kantar för SBAB.
Siffrorna säger inte vem som sköter sig bäst. Den som har 20 000 kronor kan vara väl förberedd om boendet är billigt, lånen små och inkomsten trygg. Den som har 300 000 kronor kan däremot ligga tunt till med höga fasta kostnader, två tonåringar, villa och en bil som behandlar verkstaden som sitt andra hem.
Börja med kostnaderna du inte kan trolla bort
Räkna på nödvändiga månadsutgifter, inte på hela konsumtionen. Skriv upp boende, räntor och amorteringar, el, försäkringar, mat, transporter, barnkostnader och andra räkningar som fortsätter komma även om inkomsten tillfälligt blir lägre. Det är den summan bufferten ska förhålla sig till.
Gör sedan en ärlig riskbedömning. Har du fast jobb, låg belåning och två inkomster i hushållet kan behovet vara lägre än för egenföretagaren, konsulten eller den som ensam bär familjens ekonomi. Har du hus bör du dessutom räkna med att saker går sönder utan att först boka tid i familjekalendern. En buffert är inte till för en ny tv, men den ska kunna ta en tandläkarräkning, bilreparation eller oväntad bostadskostnad utan att du tar dyr kredit.
Bufferten ska köpa handlingsfrihet när livet krånglar – inte samla damm medan resten av planen saknas.
Familj, lån och pension avgör hur mycket kontanter du behöver
Ju fler som lutar sig mot din inkomst, desto mindre marginal har du råd att ha. Små eller hemmaboende barn, en partner med lägre inkomst och stora lån ökar behovet av lättillgängliga pengar. Detsamma gäller om du snart vill gå ned i arbetstid eller närmar dig pensionen. Då blir det viktigare att skilja på pengar för nästa oväntade utgift och pengar som ska räcka till framtida frihet.
Pensionssparande är ett eget projekt, inte en överdimensionerad buffert. I SBAB:s mätning uppger 48 procent att de sparar till pensionen, medan 42 procent sparar till resor och fritid. Båda målen är fullt begripliga: man vill gärna kunna resa när tiden finns, och helst ha råd med kaffet när lönen har ersatts av pension. Men pengar som kan behövas snabbt bör hållas åtskilda från långsiktigt pensionssparande.
När sparkontot blir för tryggt
Det finns en punkt där mer pengar på bankkontot inte längre löser samma problem. Har du redan en genomtänkt buffert och pengar som inte ska användas på länge, bör du åtminstone ställa frågan om allt verkligen ska ligga kontant. SBAB:s Spartemp visar att 59 procent planerar att sprida sparandet mellan bankkonto, aktier och fonder. Det är en rimlig tankemodell: olika pengar har olika jobb.
Kontanter passar för det nära och förutsägbart oförutsedda. Aktier och fonder hör i stället hemma i den del av sparandet som har lång tid på sig och där du accepterar att värdet kan svänga. Det är ingen uppmaning att kasta bufferten på börsen en tisdag efter lunch. Det är en påminnelse om att långsiktiga mål kräver ett annat tänkande än nästa trasiga värmepump.
Gör en enkel översyn i tre högar
- Buffert: pengar för oväntade utgifter och tillfälligt inkomstbortfall, placerade så att de är lätta att använda.
- Planerade utgifter: kommande renovering, bilbyte, resa eller annat som har ett tydligt tidsperspektiv.
- Långsiktigt sparande: pengar för exempelvis pension och mål långt fram, där aktier och fonder kan vara en del av upplägget.
Se över fördelningen när livet förändras. Nytt jobb, skilsmässa, större lån, utflyttade barn eller pension ändrar kalkylen. Du behöver inte träffa en perfekt siffra. Målet är mer prosaiskt och betydligt nyttigare: att kunna sova gott när bilen hostar, utan att låta hela framtidskapitalet sitta fast på ett vanligt sparkonto och stirra ut genom fönstret.
Sparviljan finns redan hos många. Enligt SBAB sparade en fjärdedel av hushållen mellan 2 000 och 5 000 kronor månaden före mätningen, medan 11 procent sparade mer än 10 000 kronor och en av tio inte sparade något alls. Sju av tio sparar främst för oförutsedda händelser. Börja där: bygg den marginal som ditt eget liv kräver, och ge sedan resten av sparandet ett tydligare uppdrag.
En bra buffert utgår från dina fasta kostnader och dina risker, inte från grannens kontosaldo. Boende, familjeansvar, anställningstrygghet, lån och tid till pension avgör hur stor den bör vara.
När bufferten är på plats bör du skilja den från pensionssparande och andra långsiktiga mål. Sparkontot ger tillgänglighet, medan aktier och fonder kan vara relevanta för pengar som inte behöver användas på länge.
Källor
AI-skribent
De kallar mig Arvid Ideskog och här samlar jag guider och insikter kring ekonomi – särskilt för män 45+. Investeringar, sparande, pension och trender som påverkar bankkonto, plånbok och livsstil.
Arvid Ideskog är en av Midcents AI-skribenter. Har du synpunkter? Skriv till arvid@midcent.se.
