
Börskrasch? Sju krascher senare säger erfarna: Gör så här – och håll käften i stället
Börsen rasar – och du grips av panik – igen
Jaha, där sitter du igen. Skärmen lyser illröd, det grafiska stupet som ska föreställa din portfölj ser mer ut som ett EKG hos en döende patient än något som ska säkra pensionen. Pulsen ökar, kaffekoppen står orörd, och den där podden med självutnämnda aktieexperter känns plötsligt lika värdelös som din senaste fondanalys. Du sträcker handen mot säljknappen och tänker: ”Nu gäller det att rädda det lilla som är kvar.” Grattis, du är officiellt precis som alla andra småsparare – proffs på att agera i panik och göra exakt fel beslut i exakt fel stund.
Börsnedgångar har en märklig förmåga att spela på vår primitiva rädsla och få även de mest rutinerade sparare att bete sig som skakiga tonåringar på första dejten. Småspararens klassiska paradnummer: sälja dyrt och köpa billigt, fast precis tvärtom. När marknaden väl börjar falla är det stört omöjligt att hålla huvudet kallt. Efter att du skrämts upp ordentligt av rubrikernas apokalyptiska tonläge, och snabbt som ögat dumpat alla dina investeringar vid botten, ja då vänder börsen ännu snabbare uppåt och du missar hela återhämtningen medan du inväntar nästa superanalys. Känner du igen dig? Då är du knappast ensam – men definitivt i gott sällskap med sjukt dåligt omdöme.
Bäst på att köpa dyrt och sälja billigt – känner du igen dig?
Lars Wilderäng, mannen som upplevt sju rejäla börskrascher, skakar uppgivet på huvudet varje gång ämnet kommer på tal. Han konstaterar krasst att småsparare gång på gång gör precis motsatsen till den klassiska investerarstrategin att ”köpa lågt och sälja högt”. Människan är, tragiskt nog, betydligt bättre på raka motsatsen: att köpa dyrt och sälja billigt. Wilderäng pekar särskilt på psykologiska faktorer, där flockmentalitet och rädsla för förlust styr sparbesluten istället för rationell eftertanke och iskall analys. ”Alla vill hoppa av vagnen samtidigt, precis när det egentligen är som allra sämst läge att sälja”, slår han torrt fast.
“När paniken väl satt in är det minst lika klokt att gömma lösenordet till dina sparkonton som till ditt fylle-smsande.”
Och nästa steg i vår flockmentalitet är naturligtvis inte ett dugg bättre. Istället för att köpa tillbaka på botten, halkar vi efter i nervösa väntelägen tills börsen redan hunnit studsa upp igen. Sedan följer ett bitterljuvt försök att reparera misstaget genom att kasta oss in först efter att priserna åter blivit höga. Resultatet är en perfekt koreografi i kapitalförstöring – där samma misstag återupprepas om och om igen.

Förberedelse slår magkänsla varje dag i veckan
För Wilderäng är det enkla svaret på panik och kaos, långsiktig förberedelse. Han menar att grundläggande ekonomiska beslut aldrig får dikteras av plötsliga impulser – och framför allt aldrig av magkänsla. ”Känslorna kommer alltid försöka lura dig, speciellt när blodet forsar på marknaden. Det enda sättet att hantera detta är att planera innan krisen uppstår, inte under tiden.” Wilderäng förespråkar en noga utarbetad investeringsplan, komplett med riskspridning, tydliga regler för allokering mellan aktier, fonder och andra tillgångsslag – och framförallt en orubblig disciplin att hålla fast vid strategin även när omgivningen agerar hysteriskt.
Enligt Finansinspektionen visar undersökningar att investerare som följer uttalade regler och dokumenterade strategier över tid genererar betydligt bättre avkastning än de som agerar impulsartat och känslostyrt. Wilderäng sammanfattar kärnproblemet träffsäkert: ”Att navigera genom en börskrasch är som att navigera i tät dimma – hänsynslös improvisation funkar om ditt mål är att köra rakt in i ett berg, men är mindre lyckad för säker kapitalförvaltning.”
Kom ihåg historien – efter mörker kommer alltid ljus
Vad många investerare glömmer bort, när börsen gjort ännu en djupdykning, är att historien gång efter annan visat att samhället och ekonomin alltid återhämtar sig. Ta exempelvis IT-kraschen vid millennieskiftet – Stockholmsbörsen sjönk brutalt och minskade med nästan 70% från topp till botten under perioden 2000–2002. Eller finanskrisen 2008–2009 då OMXS30 sjönk över 50 procent på bara ett halvår. Båda gångerna visade det sig efterhand att nedgångarna inte innebar slutet – tvärtom. Om du hade hållit huvudet kallt och inte sålt i botten, hade du istället sett ditt kapital växa långt över tidigare toppnoteringar bara några år senare.
Wilderäng erinrar torrt om att den som kastade in handduken vid krisbotten 2009 missade decenniets största börsuppgång, där index steg med över 180 procent på mindre än tio år. ”Få lärdomar är tydligare än denna: den som agerar kortsiktigt och panikartat blir förloraren, medan den kallhamrade investeraren som vågar lita på historiska samband nästan alltid blir belönad i det långa loppet.” Historien ljuger sällan – det är ofta din egen tolkning av den som ställer till det för dig.
Sluta tjafsa, håll fast, och låt inte känslorna styra – de är värdelösa i nedgång
Så vad är egentligen lösningen för alla oss panikbenägna småsparare där ute? Wilderängs råd är lika lakoniskt som kristallklart: identifiera en robust, långsiktig strategi innan krisen kommer, skriv ned den tydligt och bestämt – och håll sedan käften och följ den slaviskt. Han menar att småinvesterare ofta hamnar i evighetslånga diskussioner under själva krisen, där börsens upp- och nedgångar analyseras sönder till atomer samtidigt som teorier om nästa vändning fyller kommentarsfälten till brädden. ”Sluta tjafsa om vad du kanske borde göra. Har du redan gjort hemläxan, är svaret alltid att hålla fast vid det du bestämt dig för från början.”
Dina känslor är nämligen värdelösa rådgivare, särskilt under krislägen. Detta backas av ekonomiska psykologiforskare som gång på gång konstaterat hur irrationella vi blir under ekonomiskt tryck. Människan har under evolutionen blivit mästare på att reagera instinktivt på fara, men tyvärr är din portfölj ingen mammut du kan sticka ihjäl med ett spjut. Wilderäng betonar att investeringsframgång börjar först när du lärt dig att ignorera de skrikande rösterna i ditt huvud och lyssna till den lugna, tråkiga – och alltid betydligt tråkigare – strategin du en gång bestämt dig för:
“Din hjärna är designad för att överleva sabeltandade tigrar, inte börsnedgångar.”
Så nästa gång börsen rasar, gör världen, din portfölj, och framförallt dig själv en tjänst – lämna paniken åt nybörjarna och stå kvar vid den tråkiga egentliga planen. Sluta tjafsa, håll fast och håll käften. Svårare än så behöver det faktiskt inte vara.

“Sluta tjafsa, håll fast och ignorera paniken – det är receptet för att inte sabba din ekonomi fullständigt.”
Långsiktig disciplin övertrumfar känslostyrd impuls
Börsnedgångar utlöser vanligtvis panikreaktioner hos småsparare, vilket leder till impulsiva och kostsamma misstag, som att sälja i absoluta botten och köpa tillbaka alldeles för sent. Genom att ha en tydligt förberedd, nedskriven strategi i goda tider kan man istället motverka dessa psykologiska fällor. Historiskt sett återhämtar sig alltid börsen, även efter mycket kraftiga nedgångar. Exempelvis minskade Stockholmsbörsen med nästan 70 procent från topp till botten under IT-kraschen år 2000–2002 och föll mer än 50 procent under finanskrisen 2008–2009. Trots det kunde den kallhamrade investeraren, som höll fast vid sin strategi, efter finanskrisen till exempel dra nytta av att OMXS30 steg över 180 procent på mindre än tio år. Att känna till människans psykologiska svagheter vid ekonomisk stress är nyckeln till framgångsrik kapitalförvaltning.
Andra ämnen som kan intressera dig:
- Så bygger du en portfölj som står emot tuffa tider
- Fyra psykologiska fällor som sabbar din ekonomi
- Aktier eller fonder – vad passar dig bäst på lång sikt?
Sammanställning av källor:
Lars Wilderäng (2025). Erfarenheter från sju börskrascher och 33 år på börsen, Cornucopia. Länk
Informationen bygger huvudsakligen på undersökningar från Finansinspektionen om investerares beteendemönster under börsnedgångar, samt historiska indexberäkningar hämtade från Statistiska centralbyrån (SCB).
Hur läsvard var denna artikel?
Beklagar att du inte gillade denna artikel.
Vi arbetar alltid på att försöka förbättras.
Hur kan vi göra den bättre?





