Sell in May and Go Away är ett populärt börsråd – men lever myten upp till verkligheten? Vi synar historiken, analysen och frågar oss: Ska du stänga av hjärnan i sommar?
Det finns börsråd som vägrar ge upp.
”Sell in May and Go Away” är ett av dem: sälj i maj, köp tillbaka i höst och låt sommaren sköta sig själv. Det låter ungefär lika bekvämt som att låta gräsmattan ”självreglera”. Men gör strategin dig faktiskt rikare, eller bara mer aktiv (och därmed mer benägen att göra dumheter)? Här får du historiken, verkligheten bakom siffrorna och en semestervänlig plan som fungerar även när du hellre följer väderappen än index.
Uttrycket brukar kopplas till London och en äldre variant: ”Sell in May and go away, come back on St Leger’s Day” (en hästkapplöpning i september). Idén är enkel: sommarhalvåret är segare, handeln tunnare och riskaptiten lägre. När folk är på stranden blir priset på risk… ibland billigare, ibland dyrare. Men sällan helt logiskt.
Akademiskt pratar man ofta om Halloween-effekten: att perioden november–april historiskt gett högre avkastning än maj–oktober. Bouman och Jacobsen (2002) gjorde fenomenet känt i modern forskning genom att visa att mönstret syntes i många länder under lång tid. Det är viktigt: rådet handlar inte om ”maj är alltid rött”, utan om att vinterhalvåret ofta burit en större del av uppgången.
Varför skulle det ens vara så? Förklaringar som brukar nämnas är säsongsmönster i vinster och utdelningar, förändrad riskvilja, institutionella flöden och att dåliga nyheter ibland slår hårdare när marknaden är tunnare. Inget av detta är en naturlag. Det liknar mer uttrycket ”det regnar ofta på midsommar”: ibland sant, men du vill inte bygga hela vattenförsörjningen på det.
Tittar man internationellt finns det faktiskt kött på benen. I ofta citerade sammanställningar för USA (S&P 500 sedan mitten av 1900-talet) har november–april gett runt 7 % i genomsnitt, medan maj–oktober legat runt 2 %. Skillnaden kan vara tydlig i långa serier – men den är långt ifrån stabil år för år. Vissa år är maj–oktober kanon, andra år är det som att marknaden tog sommarjobb och aldrig kom tillbaka.
Hur ser det ut i Sverige? Studier och genomgångar som jämför säsonger brukar hitta ett liknande mönster även här: vinterhalvåret har ofta stått för en oproportionerligt stor del av avkastningen på breda index. Men två saker sabbar den bekväma slutsatsen. För det första: utfallet varierar mycket beroende på startår (IT-kraschen, finanskrisen och 2020 väger tyngre än din magkänsla). För det andra: en stor del av långsiktig avkastning kan komma från ett relativt litet antal starka börsdagar – och de tenderar att ligga nära de riktigt svaga dagarna.
Det är därför ”jag hoppar av i maj och kliver på i oktober” låter enklare än det är. Missar du några av de där studsdagarna kan strategin tappa sin poäng. Och de dagarna skickar sällan ett semester-SMS i förväg.
För en svensk småsparare handlar mycket om friktion. Har du ISK är skatten schablonbaserad, så du slipper reavinstskatt när du säljer. Det gör tajming mindre skattemässigt smärtsam än i en vanlig depå – men inte gratis. Courtage, spread och risken att köpa tillbaka dyrare finns kvar. Och framför allt: risken att du inte köper tillbaka alls, eftersom ”det känns osäkert”. Det är ungefär här strategin brukar flytta från Excel till känsloliv.
Ta ett konkret exempel. Du har 500 000 kr i en global indexfond på ISK. Du säljer i början av maj för att ”inte vara med i sommar”, och marknaden råkar stiga 10 % innan du vågar köpa tillbaka. Det är 50 000 kr du ska tjäna in bara för att komma tillbaka till ruta ett. Samtidigt kan marknaden lika gärna falla 10 % och då ser du ut som ett geni på grillfesten. Problemet är att du inte får betalt för att ha rätt i efterhand – du får betalt när du faktiskt har pengarna investerade vid rätt tillfällen.
Det finns också en psykologisk bonus (på gott och ont): att göra något kan kännas ansvarsfullt. Men aktivitet är inte samma sak som kontroll. Den som byter däck en gång i veckan får mycket motion, men bilen blir inte nödvändigtvis bättre.
Om du gillar idén bakom Sell in May kan du använda den som riskkontroll, inte som kalenderstyrd trading. Fråga dig: har jag tagit mer risk än jag tål om börsen faller 15–20 % när jag sitter i bilen mot Smögen? Om svaret är ja, är problemet inte maj. Problemet är risknivån.
Vill du ändå testa säsongstänk? Gör det som en liten krydda, inte som hela receptet. En defensiv tilt (lite mer räntefond, lite mindre småbolag) kan vara rimlig om din ekonomi är känslig för svängningar. Men bygg inte semestern på att oktober alltid räddar allt. Det gör den inte. Ibland är oktober bara… oktober.
Sell in May kan synas i statistiken, men det är friktionen och disciplinen som avgör om du tjänar på det.
Historiken ger visst stöd för att vinterhalvåret ofta varit starkare än sommarhalvåret, i Sverige och internationellt. Men säsongsmönster är ojämna, och tajming riskerar lätt att missa de bästa dagarna – särskilt om du agerar på känsla. En semestertålig lösning är att sätta en rimlig risknivå, fortsätta spara och rebalansera när det behövs. Om du vill ”stänga av hjärnan” i sommar bör du göra det med hjälp av en robust plan, inte genom att hoppas att kalendern är en spåkula.
Ska man satsa på trygg ränta eller ta chansen på riskfyllda aktier? Artikeln visar hur du väger alternativen och undviker att fastna i investerarens eviga velande.
Många skjuter upp att skriva testamente tills det är för sent – bokstavligen. Här är vad som händer när du inte styr över ditt arv själv.
Många småföretagare sliter medan storbolagen får krama rubrikerna. Men handen på hjärtat – borde vi inte hylla Sveriges arbetsmyror lite mer? Här är sanningen.
Lär dig konkret och underhållande hur du bygger, stärker och faktiskt använder en rejäl ekonomisk buffert efter fyllda 50 – utan att behöva leva som en asket.
Mer från Midcent
Nyhetsbrev
Veckans bästa guider — samlat och utan brus, för dig som vill ligga steget före.
